hehe
Vill du bara fördela de fyra nivåerna jämnt över hela mätområdet så behöver du inte förstå så mycket. Sätt bara lika stora motstånd och testa dig fram.
Det är inte ohmen som är det viktiga, utan förhållandet mellan dem.
Matningsspänningen kommer att dela upp sig över motstånden 1-5 procentuellt sett (mer ohm = mer procent). Har du lika stora motstånd kommer 20% att lägga sig över varje.
Samma händer på din vridpotentiometer (som är två motstånd ihopkopplade, därav 3 ben.) När poten är helt i botten ligger 0% över ena, och 100% över andra, allt eftersom du vrider kommer det att bli tvärt om.
Resultatet blir (med 5 likadana motstånd) att diod 1 tänder då poten når 20%, diod 2 vid 40% osv. Det fina med en sån här koppling är att den faktiska resistansen inte spelar nån roll, samma gäller matningsspänningen, du är helt oberoende av den. Det spelar ej heller nån roll om R1-5 har helt annat värde än din potentiometer.
Eftersom det verkar röra sig om 12V system så skulle jag rekomendera totalt r1-5 större än 1k (varmt) och mindre än 100k(brus).
Motstånden från dioderna är endast strömbegränsare och bör vid 12V vara c:a 500 ohm.
Jag har gjort nedanstående koppling för att visa om en laserstråle bryts. Den funkar fint, förutom att jag på utgången på komparatorn endast får 3.8V (OP:en matas med 5V). Det räcker för att bli logisk 1:a men jag undrar vad jag har gjort fel? Borde den inte lämna 5V på utgångarna?
Eelector: Nej, du har rätt, om inte jag har fel. Det har att göra med att OP:n inte är av rail-to-rail-typ.
Effektförluster tror jag inte på. Vad det gäller spänningsregulatorerar är det väl snarare spänningsfall över halvledare som gör att man måste mata dom med högre spänning. Annars gäller ju att ju högre spänning man matar dom med desto större blir effektförlusterna.
Det har inte med effektförluster att göra utan av spänningsfall som skapas av diverse transistorer, dioder m.m. i tex en op som i slutet kan bli några volt. Spänningsfallet i sig ger i sin tur effektförluster i tex en linjär spänningsregulator. Dom op som använder sig av mosfet trissor istället eller liknande (som har låga spänningsfall) har oftast också mindre spännings förluster så att säga på dess utgång eftersom knappt någon spänning "försvinner" längs med vägen.
Har inte hållt på med just en LM311 men är dock helt säker på att det faktiskt är just rail-to-rail som är orsaken.