Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Jag hittade precis denna i brevlådan. Nu måste jag röja i labbet efter Tysklandsäventyret så jag kan komma åt labbänken.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Jag fick med mig en hög diskpackar till RK05. Jag har bara två som är okej sedan tidigare. Jag är lite osäker på om de är rätt.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Nya diskhuvuden till drivar jag har, RL01/RL02 ock RK05. Tyvärr har jag ingen alignment pack, så frågan är om man kan byta utan.
Sen en massa huvuden till CDC...
Sen har det slaktats och sparats. De flesta ser ocrashade ut. De var nog okej när de sparades. En del har korroderat.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
RL kan du utan bekymmer byta huvuden på. Alignment är inte nödvändig, men kan bättra på prestanda (handlar om effekten av att byta sida, och kanske inte vara rätt på spår i det läget, varpå en sökning kan behövas). Men någon riktig alignment är det inte på RL.
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Bra att veta, tack!bqt skrev: ↑14 september 2026, 21:00:14 RL kan du utan bekymmer byta huvuden på. Alignment är inte nödvändig, men kan bättra på prestanda (handlar om effekten av att byta sida, och kanske inte vara rätt på spår i det läget, varpå en sökning kan behövas). Men någon riktig alignment är det inte på RL.
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Så kom dörren bak på PDP-8e på plats med hjälp av delar från Tyskland. Gångjärnen och metallramen som sitter innanför saknades, Dörren ser hemskt ut, på sikt får den nog fixas till.
Jag fick även tag på fyra orginalhjul, det blir byte men jag behöver ta med mig saker så jag kan lyfta och palla upp racket under bytet.
Sen skulle ja köra SPACEWARS men VC8E kortet verkar att ha pajjat. Först hade jag problem med glapp i kablaget. Det löste jag med att bygga ett kort. Från datorn kopplar man en flatkabel, sen går man över till koax.
Jag testade det först och det var slående att bilden blev mycket skarpare än med det gamla glappiga fulskarvade kablaget. Tyvärr gjorde jag bandkabeln lite kort, jag byggde en längre och när jag monterat fast adaptern på plats och testade igen fungerade det inte.
Trist, jag lät korten sitta kvar tills vidare, jag måste få ihop 8A innan jag tar hem det för reparartion. Sen får jag kolla på VC8E korten.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Det kan inte vara så att det behövs nån buffring/förstärkning av signalerna med den längre bandkabeln?
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Jag gjorde en lite längre flatkabel till min CAD-skärm.
Resultat, ingen bild.
Resultat, ingen bild.
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Det är inte problemet här. Jag saknar inte signalen, den är på X kanalen max DC och 0V på Y...
Kabellängden spelar ingen roll.
Kabellängden spelar ingen roll.
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Okej, jag uppdaterade schemat en aning. Hade missförstått en ledare. Jag har skruvat ihop allt för test, men jag har inte testat. Jag funderar på om optokopplaren är väldigt dåligt vald. Problemet är att jag inte vet vad som satt där innan, det står ingen beteckning i schemat.
* 4N28 har CTR på endast 10% i värsta fallet. Strömmen igenom dioden är ~20mA om man kollar på schemat och räknar lite. Då kommer strömmen igenom transistorn bli ~2mA
* Räknar man på strömmen igenom C-E på Q1 så kommer den bero på matingen 13V, spänningen G-A på triac:en 3V och 47Ohm. => 213mA
* Hfe i Q1 är 60 i värsta fallet. Det ger att baströmmen måste vara minst 3,5mA om transistorn ska bottna. Detta går inte ihop. Man vill ju ha lite marginal här! Man vill ju vara säker på att transistorn bottnar.
Håller ni med om detta resonemanget?
EDIT: Jag hittade en referens till min förra lagning på VCFED-forumet. Det var där jag blev rekommenderad 4N28 och svalde tipset utan att räkna. https://forum.vcfed.org/index.php?threa ... ost-643265 Tydligen heter optokopplaren Q2132, vilket inte gav några träffar då, men ger skojiga AI träffar på min egen text nu.
* 4N28 har CTR på endast 10% i värsta fallet. Strömmen igenom dioden är ~20mA om man kollar på schemat och räknar lite. Då kommer strömmen igenom transistorn bli ~2mA
* Räknar man på strömmen igenom C-E på Q1 så kommer den bero på matingen 13V, spänningen G-A på triac:en 3V och 47Ohm. => 213mA
* Hfe i Q1 är 60 i värsta fallet. Det ger att baströmmen måste vara minst 3,5mA om transistorn ska bottna. Detta går inte ihop. Man vill ju ha lite marginal här! Man vill ju vara säker på att transistorn bottnar.
Håller ni med om detta resonemanget?
EDIT: Jag hittade en referens till min förra lagning på VCFED-forumet. Det var där jag blev rekommenderad 4N28 och svalde tipset utan att räkna. https://forum.vcfed.org/index.php?threa ... ost-643265 Tydligen heter optokopplaren Q2132, vilket inte gav några träffar då, men ger skojiga AI träffar på min egen text nu.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Jag håller med i ditt resonemang. Lägger man därtill det faktum att det inte finns något strömbegränsningsmotstånd på Q1s bas, så blir man ganska snävt insydd i att optokopplaren beter sig som den man designade för - för lite ström och Q1 bottnar inte. För mycket ström och Q1 brinner av den anledningen istället.
Intressant att den andra forum-tråden nämner "high ct" som not för optokopplaren - ct skulle ju mycket väl kunna stå för "current transfer". Eller "combinatorial tesselation". Man vet ju aldrig.
Alltid lika skoj när man hittar sig själv i en cirkelreferens! Då vet man ju att man är expert på just det lilla området i alla fall, hur okunnig man än må känna sig.
Edit: Jag gick på en liten djupdykning, hittade väl egentligen ingenting nytt, men schemat verkar finnas här: https://archive.org/details/bitsavers_d ... 3/mode/2up på sidan 51 (komponentlista på sidan 53), värdena på "extrakomponenterna" matchar inte riktigt det du ritat, men de finns där i alla fall. Ingen ny information om optokopplaren, och dess DEC artikelnummer (1914194-00, eller 19-14194) leder ingenvart. Mycket hjälpsam komponentlista, förresten, för i stort sett allt utom optokopplaren, som bara har "opto-coupled isolator" som kommentar!
Intressant att den andra forum-tråden nämner "high ct" som not för optokopplaren - ct skulle ju mycket väl kunna stå för "current transfer". Eller "combinatorial tesselation". Man vet ju aldrig.
Alltid lika skoj när man hittar sig själv i en cirkelreferens! Då vet man ju att man är expert på just det lilla området i alla fall, hur okunnig man än må känna sig.
Edit: Jag gick på en liten djupdykning, hittade väl egentligen ingenting nytt, men schemat verkar finnas här: https://archive.org/details/bitsavers_d ... 3/mode/2up på sidan 51 (komponentlista på sidan 53), värdena på "extrakomponenterna" matchar inte riktigt det du ritat, men de finns där i alla fall. Ingen ny information om optokopplaren, och dess DEC artikelnummer (1914194-00, eller 19-14194) leder ingenvart. Mycket hjälpsam komponentlista, förresten, för i stort sett allt utom optokopplaren, som bara har "opto-coupled isolator" som kommentar!
- anders_bzn
- Inlägg: 6035
- Blev medlem: 17 december 2008, 19:22:18
- Ort: Kävlinge
- Kontakt:
Re: Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)
Schemat som länkas stämmer inte med mitt kort. Detta är rätt: https://bitsavers.org/pdf/dec/pdp8/pdp8 ... _Dec76.pdf på sidan 597 i pdf:en. Men intressant är att vissa saker är ändrat in någon ECO så det är likt det andra schemat. Jag är lite osäker på om det är olika power distribution bords beroende på om man hade halvledarminne eller kärnminne. Regulatorkorten är i alla fall inte samma.
Man kan notera att detta schemat är nyare och att peak-detektorn ser ut att vara en bättre design är på mitt kort. Dessutom så sitter all kontroll funktionalitet på ett eget kort.
Nåväl, jag bytte optokopplaren och datorn fungerade som tänkt. Men jag upptäckte att säkringen gick ofta när man startade datorn. Power distibution kortet har en peak detektor (som nämns ovan) som ser till att man tänder triac:en när spänningen är på max (strömmen ligger ju 80 grader efter och är noll) så att man inte ska få strömrusning. Detta fungerade inte längre.
Jag skruvade isär alt igen för att mäta. De gröna korten byglar bara intelock slingan (förklaras i manualen ovan på sidan 434) så jag kan köra igång trafon utan att ha regulator korten på plats. Oscilloskopet sitter på isolertrafo, jag har ingen isolertrafo som klarar datorn. Man får vara "lite" försiktig eftersom saker som BNC kontakterna på oschilloskopet kan bli strömförande...
Jag mätte först strömen igenom lysdioden med ett shuntmotstånd, man ser det på det övere gröna kortet. Interlockslingan är bara byglingar på de olika korten som gör att lysdiodens katod jordas när alla är inkopplade, så man kan sätta ett motstånd och mäta spänningen över det.
Sen mätte jag på live sidan. Jag ville veta två saker, att transistorn bottnade och att timingen är den började leda var rätt. Jag såg att transistorn bottnade och timingen var rätt. Allt fungerade, ända tills jag tog bort mitt shuntmotstånd. Så började tranistorn leda för tidigt!
Så jag tror att optokopplaren, den nya så har för högt CTR jämfört med den gamla. Så jag ändrade förkopplingsmotståndet till lysdioden i optokopplaren en aning så att timingen såg bra ut. Jag hoppas att det ska fungera. Transistorn bottnar fortfarande så jag tror inte den kommer gå sönder igen. Jag hoppas jag gått till botten med detta nu.
Man kan notera att detta schemat är nyare och att peak-detektorn ser ut att vara en bättre design är på mitt kort. Dessutom så sitter all kontroll funktionalitet på ett eget kort.
Nåväl, jag bytte optokopplaren och datorn fungerade som tänkt. Men jag upptäckte att säkringen gick ofta när man startade datorn. Power distibution kortet har en peak detektor (som nämns ovan) som ser till att man tänder triac:en när spänningen är på max (strömmen ligger ju 80 grader efter och är noll) så att man inte ska få strömrusning. Detta fungerade inte längre.
Jag skruvade isär alt igen för att mäta. De gröna korten byglar bara intelock slingan (förklaras i manualen ovan på sidan 434) så jag kan köra igång trafon utan att ha regulator korten på plats. Oscilloskopet sitter på isolertrafo, jag har ingen isolertrafo som klarar datorn. Man får vara "lite" försiktig eftersom saker som BNC kontakterna på oschilloskopet kan bli strömförande...
Jag mätte först strömen igenom lysdioden med ett shuntmotstånd, man ser det på det övere gröna kortet. Interlockslingan är bara byglingar på de olika korten som gör att lysdiodens katod jordas när alla är inkopplade, så man kan sätta ett motstånd och mäta spänningen över det.
Sen mätte jag på live sidan. Jag ville veta två saker, att transistorn bottnade och att timingen är den började leda var rätt. Jag såg att transistorn bottnade och timingen var rätt. Allt fungerade, ända tills jag tog bort mitt shuntmotstånd. Så började tranistorn leda för tidigt!
Så jag tror att optokopplaren, den nya så har för högt CTR jämfört med den gamla. Så jag ändrade förkopplingsmotståndet till lysdioden i optokopplaren en aning så att timingen såg bra ut. Jag hoppas att det ska fungera. Transistorn bottnar fortfarande så jag tror inte den kommer gå sönder igen. Jag hoppas jag gått till botten med detta nu.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
