Ny generator på gammal traktor.

[Klas-Kenny]

Janson1: Jahaja. Det är just så det är gjort.

Och lampan i sig funkar utmärkt, den lyser fram till det börjar ladda. Men vet inte vad det är för effekt på den, kanske för lite.


Kom för övrigt på nu att jag har samma fenomen på min T24 med King cab-motor. Där är ju generatorn original för motorn. Där emot inte laddlampan.
Där kör jag med LED plus parallellt motstånd. Det var nog så att jag bytte motstånd till lägre och lägre ett par gånger och då krävdes att man gasade mindre och mindre för att den skulle börja ladda.
Men sen stannade jag nog till sist ändå vid ett lite för högt motstånd och har inte brytt mig om att byta.

[MiaM]

Dieselmotorer som väl är vanligast på traktorer har väl mycket mindre varvtalsområde än bensinmotorer på vissa bilar?

Man kan ju tycka att om man t.ex. har 3000 rpm eller lägre som maxvarv på en traktor så borde man kunna använda utväxling så att en generator från en bil då snurrar med det varvtal den haft om bilmotorn snurrat med 5000-6000 rpm. Om man då har säg 800 rpm tomgång så motsvarar det att bilmotorn snurrat med/nära 1600 rpm, vilket borde ge rätt bra laddning.

==================

Angående laddning osv så på äldre dieselmotorer så är väl ett problem att det kan vara så att endast startmotorn är elektrisk, och av/på är mekaniskt, och det därmed inte finns någon "tändning-plus" som garanterat stängs av när man stänger av motorn. Antar att de flesta fordon ändå har nyckel som används till olika funktioner, och alla inte jättegamla dieselmotorer har säkert någon solenoid istället för mekaniska reglage för att stänga av motorn, men ändå. Det finns alltså en risk att man glömmer laddningslampan och därmed generatorns elektronik påslagen på en sån äldre dieselmotor. Vet inte hur man bäst undviker det, kanske en "glömma lyset"-summer kopplad till eventuell dörr, som aktiveras om generatorn är på men varvtalet verkar vara noll. Eller kanske bara alltid aktiverad om generatorn är "på" och motorn stannar. Varvtalet går ju lätt att få ut från generatorn genom att ansluta någon stans före likriktaren, eller om man inte har några elektriska motorer (typ fordon utan ruta och därmed utan vindrutetorkare) så kan man bara lyssna efter AC-överlagring på batterispänningen för att detektera att generatorn går.

Jag har lekt med tanken hur man kan automatisera detta på ett fordon där man inte "vet" om "motorn" är på. Min knäppa tanke var att sätta en generator kopplad till hjul på släpvagn för att ladda batteri i släpvagnen, tänk typ en husvagn eller liknande, och en av de knäppa idéer jag haft är att ha dels en vanlig bilgenerator men även en liten cykelgenerator som får generera matningen till laddningsvarningslampan (och också via diod skicka eventuell överbliven energi till batteriet - antar att de 6W eller vad nu en sån generator ger knappast lär torrkoka ett blysyrabatteri även om det är fulladdat )

[akkamaan]

AC-generatorn håller bättre. Bl.a. så har den inga kol.

Njae, nog har en AC Växelströmsgenerator kol för magnetiseringen i rotorn. Vad som skiljer en DC och en AC generator åt är att AC generatorn har fältlindningen i rotorn och den matas med likström via kolborstar och släpringar på rotorn. I statorn sitter en Y-kopplad trefas lindning som ger trefas växelspänning som sedan likriktas till DC i en diodbrygga.
En DC generator har sin fältlindning i statorn. I rotoor finns ett större antal separerade faslindningar som var och är anslutna till två motstående kommutator bommar. I dessa faslindningar produceras faktiskt växelspänning men den likriktas via kommutatorn och kolborstarna.
En cykeldynamo är byggd som en växelströmsgenerator fast med en roterande permanentmagnet. Växelspänningen från statorn behöver inte likriktas då växelspänning duger bra tillcykelbelysningen
DC generator, förenklad bild då DC generatorer på fordon 8 faser i rotorn och 16 bommar i kommutatorn. Dessa bommar är separerade och sliter kolen mera än kolen på AC samt att de leder höga strömstyrkor.Vid höga varvtal så blir det spänningsfall över de likriktande kolen. En DC generator arbetar i ett betydligt lägre och smalare varvtalsområde, 1800-3600 rpm.


AC generator, förenklad bild då AC generatorer påfordon har en sexpolig klopol magnet i rotorn. AC generatorns kol går på obrytna släpringar och dessutom inga höga strömstyrkor för magnetiseringen.och kan därför arbetat på ett betydligt högre och bredare varvtalsområde, 3000-15000 rpm. ACgeneratorn är högre växlad med en liten remskiva på generatoraxeln

Cykel dynamo AC generator

cykeldynamo.jpg

[Janson1]

Skall nämnas att det finns ac generatorer utan kol också. Tex Volvo traktor 500. Det är nog lite vanligare på båtar med generatorer utan kol pga gnistbildningsrisken som då uteblir.

[pi314]

Njae, nog har en AC Växelströmsgenerator kol för magnetiseringen i rotorn.

Det centrala här är väl vilken väg laddningssrömmen tar? Den som kan vara 100 ampere eller mer, beroende på generatorns effekt.

Hur mycket ström går det genom fältlindningen i en AC-generator?

/π

[MiaM]

Elektroniken som driver fältlindningen matas ju både via generatorns egen likriktare, med en extra uppsättning dioder, och också via "laddningsvarningslampan" eller motsvarande modernare elektronik, så det är svårt att mäta utan att plocka isär generatorn.

En ledtråd bör vara storleken på dioderna som används till detta v.s. de som används för att mata batteriet/utgången.



P.S. Tänk om vi hade fått en något bättre cykelgenerator bara några år tidigare, så att generatorerna överlevt som en del som "alla" cyklar har åtminstone fram till vita LED började komma. Tänk vad otroligt mycket bättre världen hade varit ifall alla cyklar, precis som förr, varit utrustade med lyse och det därmed inte varit en mer stöldbegärlig del än t.ex. en sadel eller en pakethållare.

[Mindmapper]

För rätt länge sedan gjorde jag en laddregulator till en Volvo 240. Har för mig att jag använde en BD135 till att styra fältlindningen. Fast jag kommer också ihåg att jag hade en transistor som klarade 3A och det klarar inte BD135. Under 1A någonstans tror jag strömmen till fältlindningen var som max.

Varför jag gjorde en egen laddregulator var för att kunna justera upp spänningen under de mörka månaderna. Målet var bättre lyse. Att bara se till att ha bra ledningar till lyset tyckte jag inte räckte. Utan jag ökade spänningen till 14,5 V möjligen 14,6 V. Med bra extraljus kunde man få rätt skapligt ljus med den spänningen.

Det fanns på den tiden system som man kunde köpa för att göra motsvarande, men jag ville ha kontroll på det hela själv. De köpta systemen tror jag hade upp mot 15V. Det visade sig att många bilbränder berodde på dessa köpta system. Under dimensionerade kablar och hög spänning i elsystemet var visst ingen bra kombo. En del klagade också på att slutsteg gick sönder.

Jag sänkte spänningen under sommaren, då fanns inget större behov av att ha riktigt bra lyse. Man körde knappt med helljus då. Batteriet mådde heller inte bra av att överladdas vid varmare väder.

[säter]

Vid höga varvtal så blir det spänningsfall över de likriktande kolen. En DC generator arbetar i ett betydligt lägre och smalare varvtalsområde, 1800-3600 rpm.

Varför fungerar det inte att varva en DC-generator högre?
Det finns ju DC-motorer som varvar betydligt mer.

[MiaM]

Kan det vara så att det egentligen fungerar, men regulatorerna från stenåldern klarar inte av den högre spänningen/effekten generatorn genererar vid större skillnad i varvtal?

[akkamaan]

Varför fungerar det inte att varva en DC-generator högre?
Det finns ju DC-motorer som varvar betydligt mer.

En DC motor (speciellt en serie motor) Drar mindre ström över kolen/kommutatorn vid högra varvtal pga ökat mot-EMK.
En DC generator hanterar högre ström över kolen/kommutatorn vid ökat varvtal. Mot-EMK är också en faktor i DC generatorn. Mot-EMK ökar med ökat varvtal och gör DC generatorn mindre effektiv.
Hög ström vid högt varvtal skapar sämre kontakt mellan kol och kommutator vilket reuslterar i kraftigare ljusbågar med risk för överhettning

[pi314]

En DC motor (speciellt en serie motor) Drar mindre ström över kolen/kommutatorn vid högra varvtal pga ökat mot-EMK.

Det behöver inte vara så. Beroende på hur momentet varierar med varvtalet i den aktuella tillämpningen.

Om man t.ex. ökar varvtalet med 25% genom att öka spänningen med 25% och belastningen då ökar med t.ex. 50% så ökar både effekt och ström.

Så är det väl t.ex. med en fläkt eller med en propeller?

Där kan det t.ex. se ut så här.

propeller horsepower curve.png

Från:
Computing the load of a propeller
av
James W. Hebert

/π