Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Tanken var att ha samma optiska indikering på både 48VAC och 230VAC och endast skifta matningen med en omkopplare
- prototypen
- Inlägg: 11084
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Du behöver inte 2 versioner, det är bara 4,5 ggr skillnad. Sätt en likriktarbrygga för varje diod så får du ut dubbelt med ljus. 1 mA bör räcka vid 48 volt = 47 kOhm seriemotstånd.
Vid 230 V blir det ca 1,25 W, lämpligt med ett 2 watt motstånd.
Kontrollera att motståndet tål spänningen, kan vara bättre med 2st 22kOhm i serie.
Bry dig inte om Kafeman, jag VET hur värdefullt det är med en lysdiodlåda, helt ovärderlig om man har kortslutning mellan två kanaler. Kan vara drygt med voltmeter.
Ta och hitta en kapsling med genomskinligt lock och bygg med din erfarenhet.
Om du servar likedana grejor hela tiden kan en sniffer vara bra, han och honkontakt där man drar ut signal till lysdiodlådan.
Protte
Vid 230 V blir det ca 1,25 W, lämpligt med ett 2 watt motstånd.
Kontrollera att motståndet tål spänningen, kan vara bättre med 2st 22kOhm i serie.
Bry dig inte om Kafeman, jag VET hur värdefullt det är med en lysdiodlåda, helt ovärderlig om man har kortslutning mellan två kanaler. Kan vara drygt med voltmeter.
Ta och hitta en kapsling med genomskinligt lock och bygg med din erfarenhet.
Om du servar likedana grejor hela tiden kan en sniffer vara bra, han och honkontakt där man drar ut signal till lysdiodlådan.
Protte
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Det låter som en bra ide´, visste att man måste använda nån typ av motstånd i serie. Gör lite experiment på detta.
Gör ett besök hos Svedbry i skövde på måndag och inhandlar pryttlarna.
Tack för input
Gör ett besök hos Svedbry i skövde på måndag och inhandlar pryttlarna.
Tack för input
-
- Inlägg: 6675
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Det borde finnas någon gräns där 48V inte längre är 48V, eller 230V för den delen.PTC skrev:Jag kanske ska klarggöra lite vad jag menade.
.
.
När jag felsöker på ett manöverdon eller en radiostyrning är det vanligaste manöverspänningarna 48VAC eller 230VAC.
Nuvarande arbetsmetoderna för att konstatera om det är nåt fel på dom får man dela hartingdonen och koppla in bara kontakten och mäta med voltmeter om man får signalerna som man ska. och på rätt stift.
.
.
Styrkan på diodens ljus är inte så viktigt, bara så man ser att signalen kommer.
.
.
Ljusintensiteten på en lysdiod minskar ganska lite med spänningen. Personligen skulle jag vilja ha bestämda gränser för när vi har under (eller överspänningar) på signalerna eller matning. Tolkas 24V som signal eller inte? Kan vara bra att veta. Även om 30V i ett 48V system fungerar som signal talar det om att något inte är Ok och att det förmodligen inte dröjer länge innan andra fel dyker upp. 24V som får din lysdiod att lysa kan lura dig att tro att det finns signal även om systemet inte tolkar det som signal.
Ska det vara någon mening med en sådan testutrustning som du önskar så måste mera hänsyn tas till toleranserna på signaler (matningar).
- HUGGBÄVERN
- Tidigare soundbrigade
- Inlägg: 33734
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
- Ort: Lilla Paris
- Kontakt:
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Redan föreslaget att minska spänningen med en kondensator men här finns makalös okunskap som inte alls inser varför att enbart använda motstånd+LED är mindre bra lösning.
Som alla vet som undersökt kommersiella indikatorer typ testprober, lysdiod i serie med ett motstånd är osäker lösning som inte används i någon som helst kommersiell variant.
Zero, noll, ingen sådan lösning existerar. Kan inte ens köpas från AliX. På goda grunder men som somliga nybörjare inom området "tända en lysdiod" inte ännu verkar fatta.
En nybörjare antyder dessutom att jag far med oriktig uppgifter, vilken är lögn från vederbörande, som påstår sej VETA en bättre sanning.
Lysdiodens i sej otydliga spännings-information, då ljusintensitet är invers kvadrat beroende på inströmmen, gör att man inte ser så stor skillnad på 230 eller 48 Volt vad gäller lysdiodens ljusstyrka.
I värsta fall, om spänning skulle råka vara DC 240V, är det 50% chans att inget alls indikeras om man bygger enbart lysdiod+motstånd, lysdioden blir tvärs om svartare än någonsin och kan då bli permanent död om den inte skyddas från backspänningen. Lysdioden har ett indirekt skydd mot backspänning, visserligen lätt skadat då strömtåligheten är dålig i denna riktning , då den typiskt uppträder som en 5-Volts zenerdiod i backriktningen för den vanliga galliumdioden. Det innebär att större värme avsätts i denna strömriktning men inget ljus avges naturligtvis. Det gör att en lysdiod som matas med växelspänning är bara en tredjedel så effektiv som vid likström.
Mindre lysande råd med 2 motstånd för att använda i möjlig industri-miljö utan att ge hela bilden och vad som egentligen krävs. Standard keramiska 0.25W benförsedda motstånd brukar vara specade 200V max driftspänning och 500-1000 V max toppspänning innan det finns risk för kanalbränning i kroppen. Kan ses som ett tunt svart band inuti motståndet som kan gör motståndet till en kortslutning eller i bästa fall gör inre värmebildning att delar av komponenten spricker så det blir avbrott. I industriell miljö är sällan 5000 Volt någon ovanlig transient-nivå, i synnerhet om det finns större motorer som slås av och på.
Därför finns andra motstånd framtagna för sådan miljö men de är betydligt dyrare så man hittar dess främst i ingångs-steg på mät-instrument.
Nu vet vi inte om TS arbetar i en miljö där motorer och andra induktiva laster skräpar ner elnätet men om det är fallet bör man kalkylera med att testutrustning ska överleva transienter på 5-10 kV.
En något driftsäkrare indikator än lysdiod+motstånd är glimlampa+motstånd, varför sådan lösning ofta används i enklare lågspänning-verktyg typ elektrisk testmejsel för 240Volt. Aldrig lysdiod+motstånd. Never!
En fördel är att glimlampa även indikerar DC-spänning oavsett polaritet.
Kommersiella lysdiod-mejslar förekommer men kräver mer kringkretsar för att vara tillförlitliga nog för att få säljas med någon slags certifiering.
Jag förslår att någon skaffar något alls på fötterna innan de yttrar sej om mina färdigheter.
Bra möjlighet att minska okunskapen kan vara att gå en kurs eller läsa lite litteratur i ämnet så slipper man påstå dumheter.
För kommersiellt bruk regleras säkerhetsmässiga dumheter bort via t.ex. att produkter inte uppfyller IEC/EN 61010-1 men förstår att det är okänt av somliga.
Nu har vi sådan tur att man kan få direkt information om sådant via Peter Lymeus, som är landets mest insatta och varit drivande bakom just EN61010-1 och som föreläser i ämnet när han har tid. Ta chansen om tillfälle bjuds. Det är givetvis ingen fullständig ersättning till kunskap hur man hanterar säkerhetsmässiga mätproblem men en god start.
Att det är förkastad kunskap av somliga, som inte berör deras design-färdighet, säjer väl mest om deras egna kunskapsnivå.
Man ska vara medveten om att alla dessa lågströms testanordningar inte skiljer på ifall något är resistivt eller kapacitiv spänning. Det är ett av problemen med att lasta med bara några mA via testutrustning.
Det innebär att spänningslös ledare som löper parallellt med spänningsförande ledare kan indikera en hög, om än kapacitiv, spänning.
Det är det fenomenet som gör att hushålls led-lampor kan lysa svagt i mörkret trots avslagen strömbrytare och om endast en diod kan den lysa med hyggligt styrka. Samma fenomen kan man se när man testar elledningar med testmejsel, glimlampan lyser så länge kabeln är resistivt lågt belastad via kapacitiv koppling till kringliggande ledare. Parallella längderna räcker med ett fåtal meter för att kunna ge utslag och med lite otur kan kopplingen även öka om parallell ledare är belastad, pga av induktiv koppling (1:1 trafo).
Det går givetvis att sätta samman en låda med lysdioder och seriemotstånd, men man ska vara medveten att dess säkerhetsmässiga brister, svårighet att avgöra om något är 100 eller 200 Volt, än svårare om yttre ljusförhållandena ändrar sej, för mobil låda.
För DC-spänningar kommer spänningar med fel polaritet inte indikeras alls med lysdioder och risken finns att sådana dioder sedan inte fungerar i någon riktning.
Minimum åtgärd är att skydda med åtminstone en vanlig diod i fel riktning om man vet något alls om hur lysdioders breakdown fungerar men den kunskapsnivån bör vara väl passerad om man känner sej mogen för att designa testutrustning för 230 Volt.
Nu vet vi inte vilka behov TS har med precisionen av spänningsindikering och inte heller om det alltid enbart är AC eller om DC kan förekomma om något t.ex. går sönder och om det alls innebär någon fara om högre DC-spänning indikeras samma som 0 Volt. Likaså är det vitalt att veta om transienter från elmotorer och liknande kan leta sej in på de ledningar som testas.
Gammal historia:
Elektrikern till sin nya praktikant:
- Känn på den ledningen om du känner något?
- Nej jag känner inget.
- Bra, då är det nollan. Akta dej för fan för den andra ledningen.
Historien har en sens moral. Vid utbildning till elektriker får man lära sej att aldrig röra något utan att först vidta skyddsåtgärder, och känna med fingrarna är inte en av dom, även om det faktiskt ofta förekommer.
Som alla vet som undersökt kommersiella indikatorer typ testprober, lysdiod i serie med ett motstånd är osäker lösning som inte används i någon som helst kommersiell variant.
Zero, noll, ingen sådan lösning existerar. Kan inte ens köpas från AliX. På goda grunder men som somliga nybörjare inom området "tända en lysdiod" inte ännu verkar fatta.
En nybörjare antyder dessutom att jag far med oriktig uppgifter, vilken är lögn från vederbörande, som påstår sej VETA en bättre sanning.
Lysdiodens i sej otydliga spännings-information, då ljusintensitet är invers kvadrat beroende på inströmmen, gör att man inte ser så stor skillnad på 230 eller 48 Volt vad gäller lysdiodens ljusstyrka.
I värsta fall, om spänning skulle råka vara DC 240V, är det 50% chans att inget alls indikeras om man bygger enbart lysdiod+motstånd, lysdioden blir tvärs om svartare än någonsin och kan då bli permanent död om den inte skyddas från backspänningen. Lysdioden har ett indirekt skydd mot backspänning, visserligen lätt skadat då strömtåligheten är dålig i denna riktning , då den typiskt uppträder som en 5-Volts zenerdiod i backriktningen för den vanliga galliumdioden. Det innebär att större värme avsätts i denna strömriktning men inget ljus avges naturligtvis. Det gör att en lysdiod som matas med växelspänning är bara en tredjedel så effektiv som vid likström.
Mindre lysande råd med 2 motstånd för att använda i möjlig industri-miljö utan att ge hela bilden och vad som egentligen krävs. Standard keramiska 0.25W benförsedda motstånd brukar vara specade 200V max driftspänning och 500-1000 V max toppspänning innan det finns risk för kanalbränning i kroppen. Kan ses som ett tunt svart band inuti motståndet som kan gör motståndet till en kortslutning eller i bästa fall gör inre värmebildning att delar av komponenten spricker så det blir avbrott. I industriell miljö är sällan 5000 Volt någon ovanlig transient-nivå, i synnerhet om det finns större motorer som slås av och på.
Därför finns andra motstånd framtagna för sådan miljö men de är betydligt dyrare så man hittar dess främst i ingångs-steg på mät-instrument.
Nu vet vi inte om TS arbetar i en miljö där motorer och andra induktiva laster skräpar ner elnätet men om det är fallet bör man kalkylera med att testutrustning ska överleva transienter på 5-10 kV.
En något driftsäkrare indikator än lysdiod+motstånd är glimlampa+motstånd, varför sådan lösning ofta används i enklare lågspänning-verktyg typ elektrisk testmejsel för 240Volt. Aldrig lysdiod+motstånd. Never!
En fördel är att glimlampa även indikerar DC-spänning oavsett polaritet.
Kommersiella lysdiod-mejslar förekommer men kräver mer kringkretsar för att vara tillförlitliga nog för att få säljas med någon slags certifiering.
Jag förslår att någon skaffar något alls på fötterna innan de yttrar sej om mina färdigheter.
Bra möjlighet att minska okunskapen kan vara att gå en kurs eller läsa lite litteratur i ämnet så slipper man påstå dumheter.
För kommersiellt bruk regleras säkerhetsmässiga dumheter bort via t.ex. att produkter inte uppfyller IEC/EN 61010-1 men förstår att det är okänt av somliga.
Nu har vi sådan tur att man kan få direkt information om sådant via Peter Lymeus, som är landets mest insatta och varit drivande bakom just EN61010-1 och som föreläser i ämnet när han har tid. Ta chansen om tillfälle bjuds. Det är givetvis ingen fullständig ersättning till kunskap hur man hanterar säkerhetsmässiga mätproblem men en god start.
Att det är förkastad kunskap av somliga, som inte berör deras design-färdighet, säjer väl mest om deras egna kunskapsnivå.
Man ska vara medveten om att alla dessa lågströms testanordningar inte skiljer på ifall något är resistivt eller kapacitiv spänning. Det är ett av problemen med att lasta med bara några mA via testutrustning.
Det innebär att spänningslös ledare som löper parallellt med spänningsförande ledare kan indikera en hög, om än kapacitiv, spänning.
Det är det fenomenet som gör att hushålls led-lampor kan lysa svagt i mörkret trots avslagen strömbrytare och om endast en diod kan den lysa med hyggligt styrka. Samma fenomen kan man se när man testar elledningar med testmejsel, glimlampan lyser så länge kabeln är resistivt lågt belastad via kapacitiv koppling till kringliggande ledare. Parallella längderna räcker med ett fåtal meter för att kunna ge utslag och med lite otur kan kopplingen även öka om parallell ledare är belastad, pga av induktiv koppling (1:1 trafo).
Det går givetvis att sätta samman en låda med lysdioder och seriemotstånd, men man ska vara medveten att dess säkerhetsmässiga brister, svårighet att avgöra om något är 100 eller 200 Volt, än svårare om yttre ljusförhållandena ändrar sej, för mobil låda.
För DC-spänningar kommer spänningar med fel polaritet inte indikeras alls med lysdioder och risken finns att sådana dioder sedan inte fungerar i någon riktning.
Minimum åtgärd är att skydda med åtminstone en vanlig diod i fel riktning om man vet något alls om hur lysdioders breakdown fungerar men den kunskapsnivån bör vara väl passerad om man känner sej mogen för att designa testutrustning för 230 Volt.
Nu vet vi inte vilka behov TS har med precisionen av spänningsindikering och inte heller om det alltid enbart är AC eller om DC kan förekomma om något t.ex. går sönder och om det alls innebär någon fara om högre DC-spänning indikeras samma som 0 Volt. Likaså är det vitalt att veta om transienter från elmotorer och liknande kan leta sej in på de ledningar som testas.
Gammal historia:
Elektrikern till sin nya praktikant:
- Känn på den ledningen om du känner något?
- Nej jag känner inget.
- Bra, då är det nollan. Akta dej för fan för den andra ledningen.
Historien har en sens moral. Vid utbildning till elektriker får man lära sej att aldrig röra något utan att först vidta skyddsåtgärder, och känna med fingrarna är inte en av dom, även om det faktiskt ofta förekommer.
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Intressant läsning i tråden.
Men jag får nog förklara tanken lite till.
Min kunskap när det gäller el anser jag vara rätt bra då jag som jag sagt tidigare jobbat som industrielektriker i 30 år men inte så mycket när det gäller att räkna och konstruera lågspänningselektronik slik kretskort med olika komponenter för att få till en funktion.
Det var därför jag ställde frågan här där den kunskapen finns.
Tanken med att ha 8 olika indikeringar är ju av den anledningen att när jag ska felsöka på en manöverenhet var tanken att snabbt kunde koppla in manöverenheten till min låda för att få en indikering på om de olika funktionerna finns där.
Ofta kan det vara kabelbrott i manöverkabeln eller en brytare i manövern som inte fungerar. Fel på sändare/mottagare.
Men en optisk indikering kan jag snabbt se vilken funktion är det som inte fungerar, samt på vilket stift/tråd som felet ligger på eller att enheten är stendöd.
Man kan ju få mycket information på detta sätt. antingen får man en optisk indikering, eller inte. Jag tror i detta fallet inte det spelar någon roll vilken intensitet det lyser.
Kan man bara se vilken som inte tänds får man fortsätta felsökningen därifrån, men man har sparat mycket tid. Funktionen är ju bara on/off
Det händer att jag får en manöverenhet i en papplåda med informationen -"den är trasig, vet ej vad" "kan du laga den"
Enkelt då att bara plugga in den och få en första indikering .
Alla manöverenheter jag felsöker på har antingen 48VAC eller 230VAC. ingen likspänning utan bara växelspänning
Men jag får nog förklara tanken lite till.
Min kunskap när det gäller el anser jag vara rätt bra då jag som jag sagt tidigare jobbat som industrielektriker i 30 år men inte så mycket när det gäller att räkna och konstruera lågspänningselektronik slik kretskort med olika komponenter för att få till en funktion.
Det var därför jag ställde frågan här där den kunskapen finns.
Tanken med att ha 8 olika indikeringar är ju av den anledningen att när jag ska felsöka på en manöverenhet var tanken att snabbt kunde koppla in manöverenheten till min låda för att få en indikering på om de olika funktionerna finns där.
Ofta kan det vara kabelbrott i manöverkabeln eller en brytare i manövern som inte fungerar. Fel på sändare/mottagare.
Men en optisk indikering kan jag snabbt se vilken funktion är det som inte fungerar, samt på vilket stift/tråd som felet ligger på eller att enheten är stendöd.
Man kan ju få mycket information på detta sätt. antingen får man en optisk indikering, eller inte. Jag tror i detta fallet inte det spelar någon roll vilken intensitet det lyser.
Kan man bara se vilken som inte tänds får man fortsätta felsökningen därifrån, men man har sparat mycket tid. Funktionen är ju bara on/off
Det händer att jag får en manöverenhet i en papplåda med informationen -"den är trasig, vet ej vad" "kan du laga den"
Enkelt då att bara plugga in den och få en första indikering .
Alla manöverenheter jag felsöker på har antingen 48VAC eller 230VAC. ingen likspänning utan bara växelspänning
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Det finns en skillnad mellan indikering med glimlampa respektive lysdiod och det är att glimlampan inte tänds under 60Volt. För eller nackdel att den diskriminerar lägre spänningar mer tydligt är upp till dej.
Även om totalt hembygge från grunden lockar så skulle jag nog föreslå att köpa färdiga lampor med hållare och allt. Det blir förmodligen billigare än om man ska köpa de lösa delarna.
Det finns oändligt med olika utföranden att välja på, men som exempel denna: https://www.elfa.se/sv/frontelement-foe ... p/13512256
Denna varianten har de anordningar för dioden som jag tidigare nämnt, för att säkerställa god drifts-funktion och tål transienter upp till 6kV samt uppfyller diverse standarder vilket framgår i datablad.
Det går hitta andra utföranden, de har alla med lysdiod någon form av skydd för dioden men enklare kina-varianter förekommer som jag helst undviker. Dessa billigare varianter omnämner som till en regel inget om de är t.ex. certifierade för industri-bruk, vilket ovan föreslagen indikator-lampa är.
Jag skulle nöja mej med att köpa en enda lampa i första svepet för att kolla om ljustyrkan är tillfredställande på både 230 och 48 Volt och först då köpa resterande lamporna.
Även om totalt hembygge från grunden lockar så skulle jag nog föreslå att köpa färdiga lampor med hållare och allt. Det blir förmodligen billigare än om man ska köpa de lösa delarna.
Det finns oändligt med olika utföranden att välja på, men som exempel denna: https://www.elfa.se/sv/frontelement-foe ... p/13512256
Denna varianten har de anordningar för dioden som jag tidigare nämnt, för att säkerställa god drifts-funktion och tål transienter upp till 6kV samt uppfyller diverse standarder vilket framgår i datablad.
Det går hitta andra utföranden, de har alla med lysdiod någon form av skydd för dioden men enklare kina-varianter förekommer som jag helst undviker. Dessa billigare varianter omnämner som till en regel inget om de är t.ex. certifierade för industri-bruk, vilket ovan föreslagen indikator-lampa är.
Jag skulle nöja mej med att köpa en enda lampa i första svepet för att kolla om ljustyrkan är tillfredställande på både 230 och 48 Volt och först då köpa resterande lamporna.
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Det låter som en bra ide´ E kafeman.
Ska kika på detta
Ska kika på detta
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Kanske inte så bra ide ändå. Läste på sidan lite bättre och det är ju byggsats brytare/indikatorerna och det som Elfa har är bara täcklocket utan själva lysdioden.
En mer komplett indikeringslampa och strömswitch: https://se.rs-online.com/web/p/push-but ... s/6096350/
Borde gå hitta bättre priser men när det är varor avsedda för industri så är priserna ofta på denna nivån.
Schneider är ju annars närmast en egen standard inom industrin med möjlighet att bygga många konstiga kontaktdon med vrid eller tryck-knappar så du kanske redan har en del av kontakten på förråd?
Bara för att visa prisskillnaden, en kines-indikator som är specad att tåla transienter upp till 2.5kVolt, 10 st för 125 kr: https://www.aliexpress.com/item/33051460874.htm1
En mer komplett indikeringslampa och strömswitch: https://se.rs-online.com/web/p/push-but ... s/6096350/
Borde gå hitta bättre priser men när det är varor avsedda för industri så är priserna ofta på denna nivån.
Schneider är ju annars närmast en egen standard inom industrin med möjlighet att bygga många konstiga kontaktdon med vrid eller tryck-knappar så du kanske redan har en del av kontakten på förråd?
Bara för att visa prisskillnaden, en kines-indikator som är specad att tåla transienter upp till 2.5kVolt, 10 st för 125 kr: https://www.aliexpress.com/item/33051460874.htm1
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
gjorde en fuling till natt/nödbelysning för ett antal år sedan
konding och motstånd för att få ner spänningen, sedan likriktare till supercapkonding, zenerdiod för maxspännings begränsning, lysdiod med enkelt seriemotstånd
om man dimensionerar zenerdioden och kondingen för spänningssänkning rätt så man får ok lysdiodsdrivning vid 48v men klarar att shunta bort det även vid 230v så kommer det funka
då med normal konding efter likriktaren
att jag valde konding och motstånd för att få ner spänningen är att det är lite för mycket störningar på 230v ac så jag ville ha 10% resistiv last med
konding och motstånd för att få ner spänningen, sedan likriktare till supercapkonding, zenerdiod för maxspännings begränsning, lysdiod med enkelt seriemotstånd
om man dimensionerar zenerdioden och kondingen för spänningssänkning rätt så man får ok lysdiodsdrivning vid 48v men klarar att shunta bort det även vid 230v så kommer det funka
då med normal konding efter likriktaren
att jag valde konding och motstånd för att få ner spänningen är att det är lite för mycket störningar på 230v ac så jag ville ha 10% resistiv last med
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Jag gjorde en test med en glimlampa på 230 volt och mycket riktigt slocknade den vid spänningar under 60 volt.
Såg att det sitter ett litet motstånd i serie.
Såg att det sitter ett litet motstånd i serie.
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Typiskt 50 till 600 kOhm i serie med mindre glimlampa.
För glimlampa+motstånd är det motståndet som får ta emot mesta delen av transienter på ledningen varför dessa motstånd är utformade för att tåla det.
Som du kanske märkte är lampans ljusstyrka delvis självstabiliserande och lyser så fort den tänder med hyggligt ljus. Det finns inget glöd-läge med svagt ljus.
Förr var det rätt vanligt med större glimlampa i bl.a väggströmbrytare med tryckknapp som aktiverade ett tidrelä.
Ofta socklad med E10/E14, 220V med inbyggt seriemotstånd. Det lite intressanta med den var att glashuset hade en inbyggd lins som gjorde att lampan syntes väldigt väl rakt fram.
Vissa neonlampor har olika linser för de bägge elektroderna. Då enbart den negativa elektroden avger ljus kan man då lätt även avläsa polaritet, ifall man mäter DC.
Neonlampan i forna tider var överlägsen i livslängd och tålig för olika skräp på matningsledningen varför den ofta användes i fotocells-applikationer tillsammans med den inbyggda linsen.
Annat användningsområde var som automatiskt blinkande ljus, antingen via RC-koppling eller där en glimlampa triggade nästa lampa. Det gick åstadkomma rinnande ljuskjedja på det viset, helt utan aktiv elektronik.
Som för vanliga neon-rör så finns glimlampan i bl.a. sant grön färg (inte bara färgad lins, vilket också förekommer) men orange-röda skenet är den mest vanliga.
Om man som i ditt fall vill kunna indikera 48Vac så går det bra om man förkopplar med en spänningsdubblare bestående av två kondensatorer och två dioder. Det fungerar med det mesta komponenterna men kan förslagsvis vara diod 1N4007 och keramisk kondensator 100nF/400V och lägger glimlampans förkopplingsmotstånd först i kedjan. Det är detta motstånd som får ta hand om "överskotts-spänningen" och bör väljas spänningståligt.
Princip för enkel spänningsdubblare av växelspänning till DC :
För glimlampa+motstånd är det motståndet som får ta emot mesta delen av transienter på ledningen varför dessa motstånd är utformade för att tåla det.
Som du kanske märkte är lampans ljusstyrka delvis självstabiliserande och lyser så fort den tänder med hyggligt ljus. Det finns inget glöd-läge med svagt ljus.
Förr var det rätt vanligt med större glimlampa i bl.a väggströmbrytare med tryckknapp som aktiverade ett tidrelä.
Ofta socklad med E10/E14, 220V med inbyggt seriemotstånd. Det lite intressanta med den var att glashuset hade en inbyggd lins som gjorde att lampan syntes väldigt väl rakt fram.
Vissa neonlampor har olika linser för de bägge elektroderna. Då enbart den negativa elektroden avger ljus kan man då lätt även avläsa polaritet, ifall man mäter DC.
Neonlampan i forna tider var överlägsen i livslängd och tålig för olika skräp på matningsledningen varför den ofta användes i fotocells-applikationer tillsammans med den inbyggda linsen.
Annat användningsområde var som automatiskt blinkande ljus, antingen via RC-koppling eller där en glimlampa triggade nästa lampa. Det gick åstadkomma rinnande ljuskjedja på det viset, helt utan aktiv elektronik.
Som för vanliga neon-rör så finns glimlampan i bl.a. sant grön färg (inte bara färgad lins, vilket också förekommer) men orange-röda skenet är den mest vanliga.
Om man som i ditt fall vill kunna indikera 48Vac så går det bra om man förkopplar med en spänningsdubblare bestående av två kondensatorer och två dioder. Det fungerar med det mesta komponenterna men kan förslagsvis vara diod 1N4007 och keramisk kondensator 100nF/400V och lägger glimlampans förkopplingsmotstånd först i kedjan. Det är detta motstånd som får ta hand om "överskotts-spänningen" och bör väljas spänningståligt.
Princip för enkel spänningsdubblare av växelspänning till DC :
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
- prototypen
- Inlägg: 11084
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Få en lysdiod tänd med 48VAC eller 230VAC
Jaha, hur var det att bygga själv, med CE märkning och säkerhet?
Protte
Protte