De flesta lagringsmedia från gammal tid hade betydligt fler anslutningar då väldigt mycket styrdes med parallell databuss och bandkabel och inte seriell överföring som dagens SATA och USB.
Anslutningen är med stor sannolikhet avsedd för tangentbord och kanske för mus (vet inte om du har grafisk interface, musbehovet är ganska liten om det är en textbaserad interface) - de såg ut sådär (med förväxlingsbar minimal skillnad mellan mus och tangentbordsanslutning) innan USB-anslutningen blev dominerande
Haha.. Nej men det kallas recept.. Det handlar i det här fallet om en 630 tons automat press med en press robot och ämnen matare som styrs från den här datorn.. Och programmen vi skapar o sparar kallas recept.. Jag brukar sällan använda de ordet dock..
jag har sett termen "recept" användas i diverse andra styrmaskiner också, det verkar vara nåt etablerat begrepp för typ "lista av parametrar för en specifik operation" eller liknande.
Den gången vi la 50k (tror jag det var) på att skicka en värmenypt hårddisk till IBAS för att få fram datat på den så var det just "recepten" som skulle fram, själva mjukvaran till maskinen fanns det backup på, inte recepten som skapades allteftersom man gjorde olika körningar.
(Killen som var ansvarig för maskinen sa "värt varenda öre!" när han fick veta vad det skulle kosta, inte riktigt den reaktionen jag hade när jag fick veta priset..)
Normalt har man i BIOS en inställning för "legacy USB".
Det gör att USB-tangentbord och USB-floppy blir synliga i DOS.
Har man inte detta "enable" så kan man tex inte använda USB-tangentbord för att påbörja installationen av vissa operativsystem (windows95) på en ren dator.