Håller på och mikklar med en el-scooter som från början var 24v 250w.
Har skaffat en 36v 500w styrbox/ecu och har nu lite funderingar på hur mycket man kan ladda ur accarna utan att dom tar för mycket skada.
Accarna är 3x SLA 12v 12Ah och möjligheten finns att ändra LVC, low voltage cutout i boxen.
Nån som vet?
mvh: TivoliBG
Lägsta spänning för SLA?
Re: Lägsta spänning för SLA?
På min el-skateboard varnar den för låg batterispänning vid ca 36 V spänning. Vid max belastning kan den gå ned mot 32 V som lägst. Men man märker också hur segt batteriet blir vid lägre spänning, så det är nästan omöjligt att ladda ur ett SLA-batteri för mycket på sådana här applikationer. Går man ner strax under 36 V och sedan låter batteriet vila och återhämta sig obelastat stiger spänningen tillbaka till närmare 37 V av sig självt på en timme ungefär. Ladda helst samma dag upp batteriet till minst 38 V, så blir livslängden maximal. Så en 36 V LVC är lagom.
Re: Lägsta spänning för SLA?
Om du laddar ur sådana batterier inom 3 timmar vid körning så är det svårt att få ut mycket mera än 50 % av dess kemiska laddningsstatus även om spänningen skulle droppa ned till 7.5 Volt per 12V block under belastning.
Det som däremot kan haverera batteriet totalt med djupurladdning om det inte bryts i tid är en långsam urladdning @ C/100 (100 mA och mindre på en 10Ah batteri) under många dagar och då kan man ha situationen att spänningen aldrig går under 10 Volt i det läget trots att man är förbi gränsen till batteriskador. Faktum är att man aldrig skall under 12.6 Volt polspänning vid oanslutet batteri om man skall hålla sig över 50% laddstatus vid långsam-urladdning under många dagar
Kort sagt det beror på hur mycket ström man tar ut, hur djupt man tillåter att spänningen sjunker för att batteriet inte skall laddas ur så mycket att de slits i förtid eller får permanenta skador.
Vid långsamurladdning på 20 timmar så brukar man sätta stoppet vid 10.8 Volt och då räknar man att 100% av batteriet kemiska laddningsstatus har utnyttjats, och då skall batteriet laddas till minst 50% laddstatus igen inom 24 timmar efter detta - annars så arbetar sulfaticeringen på högtryck under den tiden, och blysulfatkristallerna börja bli så stora att en återuppladdning inte lägre kan förvandla alla dessa kristaller tillbaka igen och batteriet tappar kapacitet.
Vid högströmurladdning på fåtal timmar så kan man troligen gå till 7.5 Volt per 12V block utan att batterierna blir djupurladdade, dock se upp att batterierna inte blir för varma då när spänningen sjunker till 7.5 Volt vid högre urladdningström då nästan hälften av batteriets kemiska energi omvandlas till värme _i_ batteriet pga. hög inre resistans
Sulfatkristallerna som bildas i plattorna vid urladdning har samma mekanism som snö att när det går från nysnö med många fina kristaller ( = när det är nyurladdat), omvandlas till grovkornig is-snö efter en tid (då naturen alltid vill minska ytan (ytenergierna) på kristallerna och därför sakta bygger om sig till större kristaller) som inte kan omvandlas tillbaka vid laddning senare och gränsen för skadlig storlek på kristallerna går vid 24 - 48 timmar efter urladdning och har också att göra med att Pb+-joner ökar i löslighet när syrahalten i elektrolyten minskar och med ökad nivå av Pb+ så byggs kristallerna om fortare, likaså högre temperatur ökar också nivån på Pb+...
Kort sagt varma urladdade blybatterier är inte någon idealsituation i avseende sulfatisering, medans varma batterier när man försöker få bort temporär sulfaticering som är på gränsen till permanent sulfaticering faktiskt vinner med värme i batteri om man redan vid maxladdat så mycket det går, ytterligare laddar med C/0.02 (200 mA vid 10 Ah batteri) med konstant ström som tillåter att polspänningen når över 19V utan att strömmen minskar i kanske 12-24 timmar till - om man skall försöka 'rädda' redan sulfatiserade batterier - har sett siffror som att värma dessa över 50 grader C... - dock gör inte operationen på batterier som inte redan är klassade som 'skrot' - andra varianter i 'batterirenoveringsvärlden' är att ladda med höga strömpulser men medelströmmen relativ låg för avsulfaticering med tveksam bevisvärde att det fungerar utöver 'användarrecensioner'
batterikemi är knepigt...
Det som däremot kan haverera batteriet totalt med djupurladdning om det inte bryts i tid är en långsam urladdning @ C/100 (100 mA och mindre på en 10Ah batteri) under många dagar och då kan man ha situationen att spänningen aldrig går under 10 Volt i det läget trots att man är förbi gränsen till batteriskador. Faktum är att man aldrig skall under 12.6 Volt polspänning vid oanslutet batteri om man skall hålla sig över 50% laddstatus vid långsam-urladdning under många dagar
Kort sagt det beror på hur mycket ström man tar ut, hur djupt man tillåter att spänningen sjunker för att batteriet inte skall laddas ur så mycket att de slits i förtid eller får permanenta skador.
Vid långsamurladdning på 20 timmar så brukar man sätta stoppet vid 10.8 Volt och då räknar man att 100% av batteriet kemiska laddningsstatus har utnyttjats, och då skall batteriet laddas till minst 50% laddstatus igen inom 24 timmar efter detta - annars så arbetar sulfaticeringen på högtryck under den tiden, och blysulfatkristallerna börja bli så stora att en återuppladdning inte lägre kan förvandla alla dessa kristaller tillbaka igen och batteriet tappar kapacitet.
Vid högströmurladdning på fåtal timmar så kan man troligen gå till 7.5 Volt per 12V block utan att batterierna blir djupurladdade, dock se upp att batterierna inte blir för varma då när spänningen sjunker till 7.5 Volt vid högre urladdningström då nästan hälften av batteriets kemiska energi omvandlas till värme _i_ batteriet pga. hög inre resistans
Sulfatkristallerna som bildas i plattorna vid urladdning har samma mekanism som snö att när det går från nysnö med många fina kristaller ( = när det är nyurladdat), omvandlas till grovkornig is-snö efter en tid (då naturen alltid vill minska ytan (ytenergierna) på kristallerna och därför sakta bygger om sig till större kristaller) som inte kan omvandlas tillbaka vid laddning senare och gränsen för skadlig storlek på kristallerna går vid 24 - 48 timmar efter urladdning och har också att göra med att Pb+-joner ökar i löslighet när syrahalten i elektrolyten minskar och med ökad nivå av Pb+ så byggs kristallerna om fortare, likaså högre temperatur ökar också nivån på Pb+...
Kort sagt varma urladdade blybatterier är inte någon idealsituation i avseende sulfatisering, medans varma batterier när man försöker få bort temporär sulfaticering som är på gränsen till permanent sulfaticering faktiskt vinner med värme i batteri om man redan vid maxladdat så mycket det går, ytterligare laddar med C/0.02 (200 mA vid 10 Ah batteri) med konstant ström som tillåter att polspänningen når över 19V utan att strömmen minskar i kanske 12-24 timmar till - om man skall försöka 'rädda' redan sulfatiserade batterier - har sett siffror som att värma dessa över 50 grader C... - dock gör inte operationen på batterier som inte redan är klassade som 'skrot' - andra varianter i 'batterirenoveringsvärlden' är att ladda med höga strömpulser men medelströmmen relativ låg för avsulfaticering med tveksam bevisvärde att det fungerar utöver 'användarrecensioner'
batterikemi är knepigt...
Re: Lägsta spänning för SLA?
Tack xxargs & Neondiod för bra och uttömmande svar.
Det är ju inte frågan om långsam lågströmsurladdning utan snarare tvärt om, högt strömuttag under kortare perioder.
Åker mest fram och tillbaka till "centrum i byn" (ironi) och det är knappt en kilometer enkel, efter hemkomst så åker laddaren oftast på direkt.
Vet dock inte vad maximalt strömuttag är på dessa accar, får skaffa en schunt och strömmäta då styrboxen är fylld med nån typ av plastmassa så den interna schunten kommer man inte åt.
Tack igen
Det är ju inte frågan om långsam lågströmsurladdning utan snarare tvärt om, högt strömuttag under kortare perioder.
Åker mest fram och tillbaka till "centrum i byn" (ironi) och det är knappt en kilometer enkel, efter hemkomst så åker laddaren oftast på direkt.
Vet dock inte vad maximalt strömuttag är på dessa accar, får skaffa en schunt och strömmäta då styrboxen är fylld med nån typ av plastmassa så den interna schunten kommer man inte åt.
Tack igen
Re: Lägsta spänning för SLA?
maxström i sekundtid på blyackar av den typen ligger på hundratals Ampere även om acken bara är på 10 Ah.
på den tiden biltema hade sina datablad på sina telecom/AGM/SLA ackar så fanns det kurvor på urladdningstid vid olika strömmar, och dom strömkurvorna var närmast idenstiskt med andra tillverkare av batterier i samma klass (då de flesta batterierna görs på ett fåtal ställen i världen)
på den tiden biltema hade sina datablad på sina telecom/AGM/SLA ackar så fanns det kurvor på urladdningstid vid olika strömmar, och dom strömkurvorna var närmast idenstiskt med andra tillverkare av batterier i samma klass (då de flesta batterierna görs på ett fåtal ställen i världen)
Re: Lägsta spänning för SLA?
Om sulfatiseringsprocessen går fortare åt båda hållen vid hög temperatur. Då kanske det skulle löna sig att värma ett dåligt batteri till cirka 90 °C och pulsa ordentligt?
Re: Lägsta spänning för SLA?
50 grader C är nog illa nog av det jag har läst, och det finns säkert gränser i en blybatteri som när man kommer över dessa så så blir batteriet permanent skadad oavsett.
Det som ökar fort med temperaturen är den interna korrosionen och konstantströmsladdar man med låg ström (0.02 av C) och spänningen kan nå över 19 Volt för ett 12V-block och då är korrosionen den absolut största 'försämringsfaktorn' och man får väga det emot om man blir av med lite semipermanent blysulfat...
Vad jag förstår så är det dom negativa (grå) plattorna som är benägna att sulfatisera permanent medans dom positiva (bruna till närmast svarta) klarar sig bättre - men istället så korroderar dom upp... det kan också vara en förklaring varför en omvänd pol-laddning och tillbaka igen kan fungera för 'döda' batterier - men utgår man från den nivån så får man aldrig tillbaka full kapacitet eller en halva dito...)
Sedan har bly-kalcium-batterierna bekymmer med att det bildas ett dåligt ledande lager mellan bärgallrets metall (som även leder av strömmen) och den aktiva massan på den positiva plattan när det luckras upp av några cykler som gör att det tappa kapacitet fort vid högre urladdningstakt efter ett antal cykler och det är därför man mixtrar med silver, tenn etc. i gallret för att förbättra detta, antimonlegerade blybatterier är suveräna i det avseendet men har istället hög självurladdning och drar vatten.
Det fins också kombibatterier i den mera proffesionella världen där man har antimonlegerade plattor på den positiva sidan och kalcium-legerade på minussidan, men dom hittas inte på macken när du skall byta ut ditt döda batteri eller på biltema etc.
Det som tydligen gäller om man vill försöka hålla bly-kalcium batterier alerta är att man skall ha hög laddningsström när man laddar - typ så mycket batteriet orka ta emot vid 13.8 -14.4 Volt (då det begränsar av sig själv efter en kort stund typ 20-30 ampere för en 100 Ah batteri) medans fes-laddning inom några ampere regelbundet på ett större batteri inte alls är bra om det är den reguljära laddningsmetoden - med andra ord på det sättet som en bilgenerator laddar batteriet med kanske över 50 Ampere i inledningen är OK för bly-kalcium batteri för att den skall hålla sin kapacitet.
Pulsladdning fungerar att hålla kapaciteten på SLA/AGM batterier men först efter några 100 cykler om man tittar på tex optima yellow, villkoret är att batteriet har blivit av med lite vatten och glasullet/plattorna luckrats upp så att det finns gaskanaler mellan plattorna - nya batterier har alltid lite extra vätska och glasullen så fyllda och mättade att det precis inte rinner och knappt har några luft/gasporer i glasullen.
Pulsladdningen med hög ström i pulserna har man för att laddningsprocessen vid lågström delvis tar ut varandra pga. gasutbyten mellan plattorna med viss takt som både är avsiktligt för att generera tillbaka vatten av bildad syre och väte - men har också en sidoverkan på laddprocessen då osmosen och diffusionen motverkar laddprocessen så syre resp. vätemolekylen är på fel ställe vid fel tidpunkt i laddningreaktionen, som inte finns i batterier med plattorna doppade i flytande elektrolyt och för att minska tiden med hög spänning på polerna innan det är fulladdat (då det driver på korrsionen) så vinner man väldigt många cykler mha. pulsladdning i batteriet senare del av livslängden.
SLA/AGM-batterier är oftast baserat på så ren bly som möjligt utan legeringsämnen - så resonemanget för tex bly-kalciumbatteriet gäller _inte_ för SLA/AGM och likaså pulsladdning som har nytta för SLA/AGM, är inte alls säkert har någon nytta alls på batterier med flytande elektrolyt...
---
Mitt från 1988 gamla telecom AGM-batteri 36 Ah (Varta) har slutligen gett upp nu - ett cellkärl mitt i batteriet blev plötsligt varm under laddningen och polspänningen sjönk så att den intelligenta laddaren stängde av sig och förmodligen har det blivit kortis i kärlet. Skall inte klaga, batteriet är ändå 26 år gammalt och det mest förvånande är att det faktiskt har hållit så länge som det gjort.
skapande av dentdriter (nålar av ledande kristall av metall eller metallsalt som sakta växer genom separatorerna) gäller inte bara NiCd batterier där det är mest känt som effekt (och med stor strömstöt brände bort för att det skulle fungera ett tag till), utan den verkan finns också i blybatterier...
Det som ökar fort med temperaturen är den interna korrosionen och konstantströmsladdar man med låg ström (0.02 av C) och spänningen kan nå över 19 Volt för ett 12V-block och då är korrosionen den absolut största 'försämringsfaktorn' och man får väga det emot om man blir av med lite semipermanent blysulfat...
Vad jag förstår så är det dom negativa (grå) plattorna som är benägna att sulfatisera permanent medans dom positiva (bruna till närmast svarta) klarar sig bättre - men istället så korroderar dom upp... det kan också vara en förklaring varför en omvänd pol-laddning och tillbaka igen kan fungera för 'döda' batterier - men utgår man från den nivån så får man aldrig tillbaka full kapacitet eller en halva dito...)
Sedan har bly-kalcium-batterierna bekymmer med att det bildas ett dåligt ledande lager mellan bärgallrets metall (som även leder av strömmen) och den aktiva massan på den positiva plattan när det luckras upp av några cykler som gör att det tappa kapacitet fort vid högre urladdningstakt efter ett antal cykler och det är därför man mixtrar med silver, tenn etc. i gallret för att förbättra detta, antimonlegerade blybatterier är suveräna i det avseendet men har istället hög självurladdning och drar vatten.
Det fins också kombibatterier i den mera proffesionella världen där man har antimonlegerade plattor på den positiva sidan och kalcium-legerade på minussidan, men dom hittas inte på macken när du skall byta ut ditt döda batteri eller på biltema etc.
Det som tydligen gäller om man vill försöka hålla bly-kalcium batterier alerta är att man skall ha hög laddningsström när man laddar - typ så mycket batteriet orka ta emot vid 13.8 -14.4 Volt (då det begränsar av sig själv efter en kort stund typ 20-30 ampere för en 100 Ah batteri) medans fes-laddning inom några ampere regelbundet på ett större batteri inte alls är bra om det är den reguljära laddningsmetoden - med andra ord på det sättet som en bilgenerator laddar batteriet med kanske över 50 Ampere i inledningen är OK för bly-kalcium batteri för att den skall hålla sin kapacitet.
Pulsladdning fungerar att hålla kapaciteten på SLA/AGM batterier men först efter några 100 cykler om man tittar på tex optima yellow, villkoret är att batteriet har blivit av med lite vatten och glasullet/plattorna luckrats upp så att det finns gaskanaler mellan plattorna - nya batterier har alltid lite extra vätska och glasullen så fyllda och mättade att det precis inte rinner och knappt har några luft/gasporer i glasullen.
Pulsladdningen med hög ström i pulserna har man för att laddningsprocessen vid lågström delvis tar ut varandra pga. gasutbyten mellan plattorna med viss takt som både är avsiktligt för att generera tillbaka vatten av bildad syre och väte - men har också en sidoverkan på laddprocessen då osmosen och diffusionen motverkar laddprocessen så syre resp. vätemolekylen är på fel ställe vid fel tidpunkt i laddningreaktionen, som inte finns i batterier med plattorna doppade i flytande elektrolyt och för att minska tiden med hög spänning på polerna innan det är fulladdat (då det driver på korrsionen) så vinner man väldigt många cykler mha. pulsladdning i batteriet senare del av livslängden.
SLA/AGM-batterier är oftast baserat på så ren bly som möjligt utan legeringsämnen - så resonemanget för tex bly-kalciumbatteriet gäller _inte_ för SLA/AGM och likaså pulsladdning som har nytta för SLA/AGM, är inte alls säkert har någon nytta alls på batterier med flytande elektrolyt...
---
Mitt från 1988 gamla telecom AGM-batteri 36 Ah (Varta) har slutligen gett upp nu - ett cellkärl mitt i batteriet blev plötsligt varm under laddningen och polspänningen sjönk så att den intelligenta laddaren stängde av sig och förmodligen har det blivit kortis i kärlet. Skall inte klaga, batteriet är ändå 26 år gammalt och det mest förvånande är att det faktiskt har hållit så länge som det gjort.
skapande av dentdriter (nålar av ledande kristall av metall eller metallsalt som sakta växer genom separatorerna) gäller inte bara NiCd batterier där det är mest känt som effekt (och med stor strömstöt brände bort för att det skulle fungera ett tag till), utan den verkan finns också i blybatterier...
