Vad ska man tänka på för något om man vill konstruera sin egen ESR-mätare, för att få garanterad noggrannhet mm.
Vid vilka frekvenser skall / bör man mäta ESR? Beroende på vilken applikation kondensatorn ska användas i?
Ändras ESR om man har en hög rippelström? Kan det vara intressant att mäta hur kondensatorns beteende ändras vid hög AC-rippel eller vid hög DC-nivå?
Alla de här frågorna kan ju vara intressanta om man ska bygga ett switchat nätaggregat och man verkligen vill veta vad en kondensator går för.
Någon som har lite teorier?
Kanske skulle dela upp frågorna i några olika kategorier, då det blev lite mycket på en gång:
(1) hur mäta ESR på bästa sätt? Hur undvika felfaktorer? Vilka strömmar, spänningar och frekvenser bör man hålla sig inom?
(2) Mätning av ESR och kapacitans vid hög DC-offset.
Observera att mha god luftcirkulation (forcerad konvektion) sänker man temperaturen på elyten rejält, och det är ju så att värmeledningsförmågan internt är ganska god i jämförelse med värmeövergången från elyten till luften.
Det är därför datornätagg kan pressa ut så mycket ur de små sketna elyterna på 5V eller 12V utgången, de sitter mitt i fläktblåset.
Samma sak gäller faktiskt även halvledarna (kylflänsmonterade) och transformatorerna. Den senare pressas normalt sett rätt hårt.
I övrigt har jag ingen aning om dina frågor Jesse.
Tack för länktipsen , Soundbrigade. Lustigt nog har jag precis skickat iväg en bunke komponenter till TS på faktiskt-tråden.
Så jag tror detta ordnar sig.
Det verkar vara en kompetent byggsats, jag vill gärna ha en LCR mätare som också kan mäta både stora L (50Hz trafos) och små L (switchtrafos, läckinduktanser, magnetiseringsinduktanser samt spolar) men också små R, och så klart ESR på kondingar.
ESR (för elektrolyter) och tdg (tan(delta) eller förlustvinkel för vanliga opolariserade kondingar) är ett litet halvhelvete att mäta. Det finns dessutom heller ingen riksnormal att jämföra sig mot.