Noggranhet av slutvärdet - tolkning

[bildgravyr]

Vad menas med noggranhet 0.1% av slutvärdet? Jag vill tolka det som 0.1% av mätvärdet, men en säljare jag pratade med ville ha det till 0.1% av mätområdet.

[Icecap]

Det beror ju lite på i vilka sammanhang men tar man t.ex. ett DVM är det en procentsats av fullt utslag ± ett steg i talen då det är digitalt.

Tar man t.ex. en fräs skulle jag säg att det är t.ex. 0,1% av full arbetsbredd. I annat fall skulle ett skär på kanske 2 mm ha en sjukt bra upplösning och noggrannhet.

[bildgravyr]

När det gäller tex. fräsar brukar väl aldrig nogrannheten vara specad som % av slutvärdet utan som ett absolut värde tex. 0.1mm.

[psynoise]

När det gäller voltmeter får man läsa noga, ibland är det en procentsats för mätvärdet plus en annan procentsats av mätområdet.

[sodjan]

> Vad menas med noggranhet 0.1% av slutvärdet?

Vadå för "slutvärde"?
Vad är det som mäts och med vad?

[danei]

psynoise: Det är nog ganska vanligt att det är så på mätsystem.

[bildgravyr]

> Vad menas med noggranhet 0.1% av slutvärdet?

Vadå för "slutvärde"?
Vad är det som mäts och med vad?

Det är en tryckmätare som mäter upp till 100hPa, och det står "noggranhet 0.1% av slutvärdet" i specen. Så det var därför jag tänkte se om det fanns någon som vet vad slutvärdet är, är det högsta värdet i mätområdet eller mätvärdet?

[Nerre]

Jag tycker "slutvärde" låter som det implicerar nån form av reglering, det känns väldigt tveksamt att man skulle använda termen slutvärde för mätning?

När man mäter något är det ju en egenskap/storhet som man mäter, den är ju så att säga "fast". En skruv som är 25 mm lång är 25 mm lång. Vad skulle vara "slutvärdet" på den?

Pratar man om stegsvar så har man ju ett slutvärde, men för t.ex. mätning av en spänning eller ström kan det ju inte finnas ett slutvärde?

[zealotry]

Kanske är dåligt översatt från typ max value?

[TomasL]

0,1% av FS, dvs Fullskala, i ditt fall blir det 0,1 hPa= 10Pa.

Fel anges alltid i relation till fullt skalutslag.

[Nerre]

Sanning med modifikation. Mätosäkerhet KAN anges mer eller mindre hur som helst:)

Däremot finns det guidelines för testlaboratorier att man alltid skall ange mätosäkerheten i relation till fullt skalutslag.

Problemet är att för mätinstrument så är specen väldigt ofta både relativt värde och fullt skalutsslag (ex. "+/- (2% + 1% FSD)").

Då får man i såna fall räkna om. Antingen kan man ju speca +/- 3% FSD (worst case), men om man t.ex. mäter 230 V på 750 V-område på en multimeter så är det kanske mer rätt att ange +/- 2% FSD (då har jag räknat ut vad det blir (relativt 750 V) om man har 2% av 300 V + 1% av 750 V).

(Är multimetern nu digital så brukar det dessutom tillkomma +/-1 siffra.)

Sen kan ju instrument ha en derating också t.ex. att mätosäkerheten ökar med 1% av mätvärdet för var femte grad som omgivningen skiljer sig från 25 C och såna jobbiga grejer (det finns en anledning till att vi loggar temp, luftfuktighet och lufttryck och dessutom noterar det i samband med nästan alla mätningar:).

Och man bör använda begreppet "mätosäkerhet". Ett "fel" kan man alltså kompensera för, eftersom om felet är +1% så kan man bara dra av 1% och få rätt värde. Är mätosäkerheten 1% så innebär det normalt att det är 95% sannolikhet (täckningsfaktor 2) att det man mätt ligger inom 1% från mätvärdet.


Men men, det var lite urspårning. Jag har försökt utbilda mina kollegor i varför och hur mätosäkerhet fungerar:)

[sodjan]

I det aktuella fallet så verkar manometerns maxmätvärde vara det rimliga.
Varför skulle en momentant mätvärde kallas "slutvärde" ?
Dåligt skriven/översatt spec, verkar det som...

[Nerre]

Översätter man "full scale value" med google translate så översätts det till "slutvärde"... Så det stämmer nog ja. Frågan är om den översättningen är helt korrekt? Jag har aldrig hört begreppet i detta sammanhand tidigare.

[TomasL]

Nä, det är felöversatt Fullskalevärde är väl det närmaste man kan komma.

Vill minnas att det finns några standarder hur onoggrannhet skall anges.

[Nerre]

Det finns många... :) Som man brukar säga, det som är så bra med standarder är att det finns så många att välja på:)

Inom Europa finns det EAL-dokumenten (har jag för mig de heter).