Jogga axlar vid paus i EMC2?

[Klas-Kenny]

Jag kör med EMC2 till min fräs vilket fungerar bra.
Men igår märkte jag någonting som inte tilltalade mig, för att byta verktyg mitt i programmet (saknar alltså verktygsväxlare) lade jag till M5 och M0 (stoppa spindle och pausa programmet) där jag ska byta verktyget, och vill då byta verktyg och flytta 0-punkten för Z så att den stämmer med det nya verktyget.

När jag tidigare körde med Mach3 var detta inget problem, det gick fint att jogga alla axlar och "home"a när programmet var pausat, men inte i EMC2.

Jag måste kunna flytta nollpunkten manuellt då man aldrig vet riktigt hur högt verktyget landar, annars hade det ju gått med nollpunktsförflyttning i programmet, men icke.

Finns det någon bra lösning på detta eller är jag tvungen att stycka upp programmet i flera filer för att kunna göra som jag vill?

[säter]

Nu kan jag vare sig EMC2 eller Mach3, men det normala är väl att man lägger ur verktygskompenseringen och kör till Z0.
Dvs. Z i sitt högsta läge.
När du sedan bytt verktyg aktiverar du en ny verktygskompenserng.

[Borre]

När jag borrar kretskort med flera olika storlekar så brukar jag bara stoppa när det är dags att byta borr, göra det jag ska, nolla osv, och sen fortsätta genom att högerklicka på raden efter verktygsbytet och välja "Run from here".

[Klas-Kenny]

Säter: Problemet är att man aldrig riktigt vet hur långt verktyget sticker ut, det beror helt på hur långt jag trycker in det i spännhylsan..
Vissa verktyg går att alltid trycka in "helt" och få ungefär samma längd alla gånger, men så är det inte med alla verktyg.

Borre: Så kan man ju göra.

[säter]

Jag tror jag förstår hur du menar.
Du nollar alltså maskinen med verktygsspetsen på arbetsstycket?

Det är en metodik jag inte gillar.
Maskinen ska nollas på en fast nollpunkt. Sedan skriver man in skillnaden mellan arbetsstycke och maskinnolla i verktygskompenseringen.

[Klas-Kenny]

Vilket inte är så lätt för oss med små hemmasnickrade maskiner

Har man riktiga verktygshållare (det antar jag att du har på dina maskiner) är det ju sin sak, då sitter verktyget alltid där det sitter, men när man har en vanlig överhandsfräs som spindle där man "petar in" verktygen så långt man känner för är det inte lika lätt tyvärr
Visst skulle det väl GÅ att mäta så att verktyget hamnar rätt, men då har man att göra vid varje byte, och det är dessutom trångt att komma in med lämpligt mätdon på en liten maskin.

Men jag gillar egentligen inte heller att nolla med verktygsspetsen mot arbetsstycket, det blir en stark kompromiss på precisionen i Z

[säter]

Jag tror du missförstod lite.
Även jag har haft det där problemet du beskriver på en maskin med fasta verktyg.
Dvs. jag måste nolla om verktygen varje gång beroende på hur djupt man fått in dem i chucken.

Felet är inte att nolla verktygsspetsen mot arbetsstycket. Bara att du inte sätter maskinnollan där.
Gör du det har du ingen aning om vart toppläget i Z ligger.

Använder du verktygslängdskompensering överhuvudtaget?

[Klas-Kenny]

Då hänger jag med (tror jag)

Maskinnollan ändrar jag ju aldrig, den är i ett ändläge på varje axel. Sen ändrar jag den 'relativa' nollan efter arbetsstycket (vad som kallas 'Torch Off' i EMC2), Den lägger jag alltså (oftast) i det hörn på arbetssttycket som är närmst maskinnollan.
Vid verktygssbyte kör jag sen då X och Y till 0 ('relativt') samt kör manuellt ner Z till det att verktyget går i arbetsstycket, varpå jag lägger den 'relativa' nollan för Z.
Sen kör jag vidare med det nya verktyget.

[labmaster]

När diskussionen ändå är inne på verktygsbyte kanske jag kan få tillåtelse att flika in en liten idé som jag gått och sugit på en stund. Som Klas-Kenny skriver är det svårt/omöjligt att placera fräsen på samma höjd i spännhylsan varje gång.

Hur skulle det fungera att ha en verktygshållare där man har fäst/borrat ett hål som innebär att fräsen alltid hamnar på samma djup i hållaren när man stoppar den där. För varje fräs i hållaren finns en spännanordning så att man kan spänna fast fräsen. När man skall byta verktyg skruvar man bort den föregående fräsen och byter till rätt spännhylsa när detta är gjort går styrsystemet till rubricerat verktyg och kör ned till den höjd som är stipulerad varpå man drar åt spännhylsan och släpper på spännanordningen så att fräsen kan lyfta upp och gå till den position där den skall fortsätta programmet.

Det blir så att säga en slags fattigmans-ATC. Det bästa är naturligtvis att ha bygga en automatisk nollpunktlösning som man kör varje gång man byter verktyg. Det finns beskrivet i dokumentationen för emc2 och jag tänkte göra ett frest med detta inom snar framtid.

[säter]

Klas-Kenny, det var ju exakt så jag menade.
Ursäkta att jag är lite trög, men då fattar jag inte vad som var det ursprungliga problemet?

[Klas-Kenny]

labmaster: Det låter helt klart intressant!

Jag har funderat på så som det är på många kretskortsborr (tex. de Sodjan säljer) där det sitter en liten "krage", skulle man kunna ha en sådan på alla verktyg vore ju saken biff.
Jag har i och för sig just nu några verktyg som är långa nog att köra i bottnen på spännhylsan så att de blir exakt lika långa, så därför löste det sig just igår när jag upptäckte problemet, men jag har ju fler verktyg...

säter: problemet är att när jag pausat programmet och bytt verktyg, så KAN jag inte flytta på Z, och där med kan jag inte flytta nollpunkten till det rätta för det nya verktyget.
Men Borre kom ju med tipset att stoppa programmet och sen starta om ifrån nästa rad. Då går det fint att flytta det som man vill.

I Mach3 var detta inget problem då man kunde jogga axlarna och flytta nollpunkten när programmet är pausat (med M0), men i EMC2 är det stopp.

[tecno]

I Mach3 var detta inget problem

Varför i hela friden fortsätter du inte med Mach3

[Klas-Kenny]

Money money money ♪



Edit: När jag körde Mach3 var det endast utvärderingsversionen, men jag insåg ganska fort begränsningen av 500 rader G-kod.

[tecno]

En orsak som man respekterar, bara att djupdyka i manualen då som det så vackert heter.

[labmaster]

Det finns en orsak till med att köra emc2 . Det är nämligen en rejäl utmaning att få alla funktioner att fungera såsom homeswitchar, automatisk verktygsmätning och automatisk probing av X/Y mot arbetsstycket. För att inte tala om anpassning av användargränssnittet .

Djupdykning i dokumentationen är minst sagt de rätta ordvalen.

Jag är dock lite avundsjuk på Klas-Kenny som har fått "Torch Off'" att funka. Gör antagligen någon slags tankevurpa tidigare i beredningsprocessen med cambam+. Jag var dock lite stressad med att köra bänkskivan och dörrlisterna så jag tröstade inte att sitta och klura ut hur jag skulle få till det.