Hur gör man en effektregulator med triac?

[rectumfrier]

Jag skulle vilja att någon här på forumet förklarar för mig hur man designar ett schema för en effektregulator med triac
Den ska fungera på samma sätt som "Svebrys reglerdon" gör.. http://www.svebry.se --> produkter --> Elekronikbyggsatser --> Svebry

Det jag ska regulera effekten till, är en resistiv last som har en effekt på ungefär 1kW... Jag vill kunna styra den mellan 100-200W. Är det möjligt? Jag tänker just på att få så låg effekt som 100, jämfört med 1000W...

Finns det nån vänlig själ?

[Icecap]

Set ut som en helt vanlig dimmer.

Den fungerar vid att TRIAC'en slås på "en bit in" i varje halvperiod av växelströmmen.

Ett enkelt schema HÄR

[TomasL]

Tänk dock på att SAMTLIGA delar i schemat ligger på 230V, Fullständigt livsfarligt om du inte bygger in det på rätt sätt och använder bl.a en potentiometer med plastaxel och plasthölje/fästmuttermutter.

[callelj]

Set ut som en helt vanlig dimmer.

Den fungerar vid att TRIAC'en slås på "en bit in" i varje halvperiod av växelströmmen.

Ett enkelt schema HÄR

Den kretsen var ju för 110 volt och det står att den brinner upp om man kopplar in till 220 volt.

Den här verkar bättre och funkar för 220 volt:
http://www.electronics-project-design.c ... rcuit.html

Men även här gäller ju TomasL varning!

[rectumfrier]

Jag är väl medveten om TomasL´s varning... men man kan väl aldrig vara för nogrann

Båda schemana (stavning?) ni länkade till hade en maxbelastning som pallade 350W... Det funkar väl inte till min belastning på 1000W? Eller är det så stor effekt den släpper igenom eller vad? Hjälp

[Mindmapper]

Du får byta komponenter så att de tål den ström som behövs vid 1kW, med marginal naturligtvis. Triac och drossel måste bytas till dom som tål strömmen.

[sonite]

Jag är intresserad, hur skiljer sig svebryregulatorn
(http://www.svebry.se/product.php?product_id=1477) och light-dimmern (http://www.electronics-project-design.c ... rcuit.html)?
Dimmern verkar ha en diac och det saknar den andra.
Enligt texten så är spolen och kondringarna till för att minska störningar som uppkommer..... hur fungerar det på svebryn?

Skulle man kunna ta bort kondringarna och spolen och endå ha en fungerande krets... med störningar?

Hur beräknar man komponenterna om man själv vill konstruera en dimmerkrets som som skall klara att dimma från
0 till 2000W? Det som drar är en värmeslinga på 2000W som man vill kunna dra ner till ungefär 0W genom att ändra på en potentiometer.

[TomasL]

Vill minnas att elfa har en sk simple dimmer krets, dvs en triac med allt utom poten och filter inbyggt.

[Mindmapper]

Skulle man kunna ta bort kondringarna och spolen och endå ha en fungerande krets... med störningar?

Varför skulle man vilja ha störningar?

[sonite]

Skulle man kunna ta bort kondringarna och spolen och endå ha en fungerande krets... med störningar?

Varför skulle man vilja ha störningar?

Det var inte det jag frågade efter. Men visst.... kanske för att det är = mindre komponenter = mindre kostnad
även fast dessa är billiga!

[xxargs]

Utan filter så kommer den att störa fruktansvärt i lång, mellan och kortvågsbanden och kanske högre upp ändå. Finns det en aktiv radioamatör i närheten så kommer han inte vara glad - samt det är olagligt.

Det är god konstruktionsed att bygga så att det sänder ut så lite störningar som möjligt.

Att dom beskrivna konstruktionerna bara hanterar 350 Watt beror nog på att triac:en inte har någon kylfläns på sig - trots allt är det 0.7 - 1 Volt spänningsfall när den väl leder och därmed någon Watt per ampere som värme kapseln.

Själva triacken tål ofta 10 ampere om den är välkyld - om du sätter en ganska stor kylfläns inne i den inte allt för värmeisolerade lådan -(en bunt småhål som tillåter luften att strömma igenom kanske) så kanske du kan köra 4-5 ampere och detta bör räcka för din lasttyp. Du måste se till att drosseln tål strömmen utan att bli för varm - kör _inte_ utan avstörning!

[Walle]

Utan avstörning är det ju stor risk att den stör ut tv och radio (om det är någon som kör luftburet fortfarande). I alla fall förr, jag vet inte om den digitala signalen är lika känslig för störningar, någon som vet?

[sonite]

Okej, god sed vill man ju alltid följa! Så tack för den läxan!!
Men tillbaka till huvudfrågan.... några svar på den?

[Henry]

Och huvudfrågan var? Det var rätt många frågor i ditt första inlägg.

Dimmern verkar ha en diac och det saknar den andra.

Hur kan du se det? Jag hittar i alla fall inget schema, bara en lätt suddig väldigt liten bild där man definitivt inte kan se vad de enskilda komponenterna heter.

Båda använder dock säkerligen en diac, det är det vanligaste som används för att tända triacen.

Med en sådan här design med rätt triac för att klara effekten man vill kunna reglera så kan du styra i princip obegränsade strömmar från ca 0 - 100%, gäller dock enbart resistiva sådana för annars så blir det en mer avancerad desig med en del fler komponenter i sig.

[xxargs]

Utan avstörning är det ju stor risk att den stör ut tv och radio (om det är någon som kör luftburet fortfarande). I alla fall förr, jag vet inte om den digitala signalen är lika känslig för störningar, någon som vet?

Du har aldrig haft oavstörd moppe körande utanför medans du tittar med din boxer-TV ??

I anlaogbilden så blir det små vita prickar i bilden medans boxer-TV så blir det totalkvadd på bilden och frysningar då varje impuls förstör för många bittar per tugga och kommer för tätt för att interleavningen och felrättningen skall ha information nog för att rädda det...

är det hög densitet i informationsöverföring så är det också ytterst lätt att störa det, även om man med olika algoritmer kan gömma problemen olika bra med upplevs kapacitetsnedsättning i bästa fall - men lika ofta att det är tvärstopp och frysningar - och också en orsak varför man måste så höga uteffekter i fleraa mW trots ganska små luftsträckor som tex Wlan och UMTS.

Digitala system är mycket känsligare än analoga system som regel - speciellt för impulsstörningar med lagom tät intervall. - med tändstift i fria luften lagom avstämt och lagom intervall knäppande så skulle man förmodligen slå ut det mesta i digital överföring medans analogradio av klassisk typ så skulle man förståss höra knäpparna men ändå kunna föra ett fungerande samtal.

Att lista ut det här behöver man inte vara professor för - räcker med några kurser som avhandlar modulation och informationsöverföring...

---

Lite OT: Hittade för övrigt kurslutteratur för teknisk _gymnasie_ inom telekommunikation skrivet 1970 där en (av de värre) övningsfråga kunde lyda:

"en π-sektion av ett bandspärrfilter, konstant-k typ, har spegelimpedansen Zoπ1=0 vid frekvenser 6 kHz och Zoπ2 =700 Ohm vid frekvensen 4 kHz samt spegelimpedansen Zoπ3 = 500 Ohm vid frekvensen noll - beräkna spegeldämpningen vid frekvensen 6.5 kHz"

Uppgift 2:81 sidan 62, Tele kommunikation 1 - signaler och strömkretsanalys, Georg Stridgård. - tyvärr ingen ISBN-nummer men tryckt hos Esselte nr15154-8 och det här var alltså bok 1 av 3 i serien... kan ev. finnas i någon gammal bibliotek...

Det här skulle man klara av att lösa _innan_ man började på någon Högskola...

På den tiden löstes dessutom allt utan miniräknare som inte fanns då utan med räknesticka och tabellverk med sin,tan,cos och dess hyperboliska motsvarigheter...

Gissar att en enda sådan fråga kunde ta en hel kväll i läxjobb då det handlar om ett par ark med komplexa uträkningar som man måste få till rätt hela vägen - av sidorna innan att dömma...

(nej jag har inte själv räknat igenom dessa - häpnade bara över vilken nivå man förväntade att 16-18 åringar skulle ha innan vägen vidare till högskolor etc. - eller omvänt - hur slappt det har blivit...)