Jag använder en LM2674 för att få ner 20-30V batterispänning till 5V. Jag får massor med rippel/störningar på ingång och utgång. 100 µF på både Vin och Vut. Kondingen på Vut hjälpte en hel del men den på Vin gör inte mycket. Några tips?
Jag använder en spole på 100 µH. Just nu belastar jag inte utgången, dvs den drar ingen ström, spelar det någon roll?
Problem med rippel på switchad regulator
Du måste nog ha någon belastning om det är en vanlig step-down Du byggt, de fungerar inget vidare när de körs olastade.
Vad är det för typ av ripple Du har? Är det switchfrekvensen, eller till/från av switchningen från spänningsregleringen?
Hur har Du byggt det hela? Sitter deti en labbplatta så är det bara attförvänta sig rippel och dålig funktion, där är allt för mycket resistans för att fungera bra med de höga pulsströmmar som förekommer.
Vad änvänder Du för drossel? Du skriver bara "spole på 100µH", men sådana kommer i många utföranden och alla är definitiv inte lämpliga i detta sammanhang.
Vad är det för typ av ripple Du har? Är det switchfrekvensen, eller till/från av switchningen från spänningsregleringen?
Hur har Du byggt det hela? Sitter deti en labbplatta så är det bara attförvänta sig rippel och dålig funktion, där är allt för mycket resistans för att fungera bra med de höga pulsströmmar som förekommer.
Vad änvänder Du för drossel? Du skriver bara "spole på 100µH", men sådana kommer i många utföranden och alla är definitiv inte lämpliga i detta sammanhang.
Sedan måste man titta på ESR för 100kHz. Kondensatorer som är specade för switchapplikationer brukar ha ett värde vid 100kHz andra vid 100Hz eller så. Vanliga elektrolyter är oanvändbara vid höga frekvenser. Tantaler eller plastfilm är bra. Vissa keramiska kan fungera också. Eller så kör man en kombination med tantaler och keramiska. ESR ska ligga i storleksordningen 10milliohm hellst flera i parallell för att få ner impedansen.
Sedan så måste man tänka på att hålla ledningsbanorna korta. Ett par 10-tal nH i serie med jordanslutningarna vid 260kHz och 1A blir lätt någon 10-dels volt i switchbrus.
Dioden är också viktig att man använder en schottky, annars får man lätt recovery strömmar på många 10-tals ampere.
Sedan så måste man tänka på att hålla ledningsbanorna korta. Ett par 10-tal nH i serie med jordanslutningarna vid 260kHz och 1A blir lätt någon 10-dels volt i switchbrus.
Dioden är också viktig att man använder en schottky, annars får man lätt recovery strömmar på många 10-tals ampere.
Stort tack för mycket bra input.
Det där med ESR måste jag se över, minns att jag läste om det i databladet, men det var först efter jag köpte kretsen. Skall kolla om jag har låg-ESR kondingar, annars får jag köpa några tantal.
Utan konding på utgången så är det till- och från-switchningen jag ser, och sen när den väl är på plats är det också 260 kHz som kommer tillbaka.
Jag har det på labbplatta just nu, men har försökt att använda korta ledningsbanor. Spolen är en effektdrossel avsedd för bl.a. switch-tillämpningar.
Jag skall testa och lägga på en last imorgon, en resistor ner till jord med en storlek som kommer att dra lika mycket ström som min tänkta applikation borde väl duga?
Jag har en schottkydiod. Men det där med kortare ledningsbanor kan jag kanske försöka arbeta lite mer på.
Jag får testa och återkomma. Tack!
Det där med ESR måste jag se över, minns att jag läste om det i databladet, men det var först efter jag köpte kretsen. Skall kolla om jag har låg-ESR kondingar, annars får jag köpa några tantal.
Utan konding på utgången så är det till- och från-switchningen jag ser, och sen när den väl är på plats är det också 260 kHz som kommer tillbaka.
Jag har det på labbplatta just nu, men har försökt att använda korta ledningsbanor. Spolen är en effektdrossel avsedd för bl.a. switch-tillämpningar.
Jag skall testa och lägga på en last imorgon, en resistor ner till jord med en storlek som kommer att dra lika mycket ström som min tänkta applikation borde väl duga?
Jag har en schottkydiod. Men det där med kortare ledningsbanor kan jag kanske försöka arbeta lite mer på.
Jag får testa och återkomma. Tack!
-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26417
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
"glömma" och "aldrig" är nog att ta i. Jag har haft flera switchkretsar
uppkopplade på labbplatta och det har aldrig varit några problem.
En bild från min ljustheremin-tråd:
MAX634 och lite kringkomponenter.
Fungerade tillochmed den uppkopplingen så borde det fungera med en mer genomtänkt uppkoppling.
uppkopplade på labbplatta och det har aldrig varit några problem.
En bild från min ljustheremin-tråd:
MAX634 och lite kringkomponenter.
Fungerade tillochmed den uppkopplingen så borde det fungera med en mer genomtänkt uppkoppling.
Fungerar gör det men om man tar ett titt genom oscilloskopet utgången så kan man få sig en chock. Det kan tom vara så kraftigt att kretsen inte kan hålla utgången stabil.
De få gångerna jag kopplar upp en switchapplikation på ett labbdäck så är det så korta anslutningar som möjligt som gäller mellan kretsen och kringkomponenterna oavsett vad det är för några. Tex så hade jag tagit switchdrosselns trådar och kopplat direkt till närmaste hål till kretsens ben eller för bättre resultat i samma hål som dess ben är i.
De få gångerna jag kopplar upp en switchapplikation på ett labbdäck så är det så korta anslutningar som möjligt som gäller mellan kretsen och kringkomponenterna oavsett vad det är för några. Tex så hade jag tagit switchdrosselns trådar och kopplat direkt till närmaste hål till kretsens ben eller för bättre resultat i samma hål som dess ben är i.
Hmmm, jag skulle nog vilja ha några fler råd.
Alternativet att jag kan använda en linjär-regulator har dykt upp men jag skulle vilja ha lite input om för och nackdelar med linjär resp. switchad regulator.
De uppenbara för- och nackdelarna är kostnad, kringkomponenter och värmeutveckling, finns det annat att tänka på. Min applikation behöver avleda maximalt 1.8 W så det blir ju en hel del värmeutveckling i en linjär regulator och det är det stora kruxet just nu.
Finns det enkla sätt/spelregler/rekommendationer för hur man sätter värmeavledningskapslar på komponenten (en TO-220 kapsel)?
Tack
Alternativet att jag kan använda en linjär-regulator har dykt upp men jag skulle vilja ha lite input om för och nackdelar med linjär resp. switchad regulator.
De uppenbara för- och nackdelarna är kostnad, kringkomponenter och värmeutveckling, finns det annat att tänka på. Min applikation behöver avleda maximalt 1.8 W så det blir ju en hel del värmeutveckling i en linjär regulator och det är det stora kruxet just nu.
Finns det enkla sätt/spelregler/rekommendationer för hur man sätter värmeavledningskapslar på komponenten (en TO-220 kapsel)?
Tack
-
HUGGBÄVERN
- Tidigare soundbrigade
- Inlägg: 34665
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
- Ort: Lilla Paris
- Kontakt:
-
HUGGBÄVERN
- Tidigare soundbrigade
- Inlägg: 34665
- Blev medlem: 23 augusti 2006, 22:44:11
- Ort: Lilla Paris
- Kontakt:
Jag får leta, har haft en skiss ....
... om jag inte hittar den: 4-pol innebär att du drar kablar från ditt nätaggregat till filterkondingen. Sedan drar du kablar från filterkondingen till din krets. Alltså till varje terminal har två anslutningar - två terminaler ger 4 anslutningar = 4-pol.
Motsatsen är att dra kablar från nätaggregatet till filterkondingen, men att kablarna till kretsen dras från nätaggregatet. Till varje terminal 1 anslutning = 2 anslutningar totalt = 2-pol.
... om jag inte hittar den: 4-pol innebär att du drar kablar från ditt nätaggregat till filterkondingen. Sedan drar du kablar från filterkondingen till din krets. Alltså till varje terminal har två anslutningar - två terminaler ger 4 anslutningar = 4-pol.
Motsatsen är att dra kablar från nätaggregatet till filterkondingen, men att kablarna till kretsen dras från nätaggregatet. Till varje terminal 1 anslutning = 2 anslutningar totalt = 2-pol.
