Senaste projektet är en liten solel anläggning vid kolonistugan. Tänker driva belysningen i första hand med solel. Får jag tag i inverter med sinusvåg kan jag kanske driva lite till, kylen och diverse elmotorer.
Finns ju förståss att köpa men är ju inte lika kul som att bygga.... Hoppas att nogån på forumet kan tipsa om schema eller så.
Växelriktare med sinusvvåg
Ska det till lite effekt så är 12 volt inte så lyckat, primärströmmen blir farligt hög. Det kräver special batterier med extremt låg innre resistans för att fungera. Uteffekter upp till 1000W är acceptabelt men inte högre.
Fast du klarar dig kanske med mindre än så, det var när du nämde motorer som det lät som det kunde bli stora effekter.
Motsvarande uteffekt vid 24 volt inspänning behöver bara halva den strömmen.
Fast du klarar dig kanske med mindre än så, det var när du nämde motorer som det lät som det kunde bli stora effekter.
Motsvarande uteffekt vid 24 volt inspänning behöver bara halva den strömmen.
Jag driver micron och kyl i hästlastbilen på en av classes 1000W omvandlare (24V)
Ganska säker på att den inte ger sinus ut, men varken kyl eller micro har klagat
Andy: Hmm måste nog fundera på det där med primärströmmen när jag till slut ska bygga riktigt bodelsel.. Funderade på att köra 12V för att kunna köpa billigare prylar.. Men det kanske är dumsnålt...
Batteribanken kommer bestå av 6 st 75Ah batteri, antingen seriekopplade två och två och sen parallelkopplade för att få 24V 225Ah eller så blir det 6 st parallelkopplade 12V 450Ah.
Om man nu säger att verkningsgraden är samma i en 12 och 24V omvandlare, då borde ju varje batteri behöva ge lika mycket ström i bägge cituationerna... Iof är det bara micron som tuggar i sig mycket ström, och den kör vi inte så mycket när vi inte har landström..
Ganska säker på att den inte ger sinus ut, men varken kyl eller micro har klagat
Andy: Hmm måste nog fundera på det där med primärströmmen när jag till slut ska bygga riktigt bodelsel.. Funderade på att köra 12V för att kunna köpa billigare prylar.. Men det kanske är dumsnålt...
Batteribanken kommer bestå av 6 st 75Ah batteri, antingen seriekopplade två och två och sen parallelkopplade för att få 24V 225Ah eller så blir det 6 st parallelkopplade 12V 450Ah.
Om man nu säger att verkningsgraden är samma i en 12 och 24V omvandlare, då borde ju varje batteri behöva ge lika mycket ström i bägge cituationerna... Iof är det bara micron som tuggar i sig mycket ström, och den kör vi inte så mycket när vi inte har landström..
AndLi: vad är det för kyl - kompressor eller von platen-modell???
Skall du driva kyl/frysskåp med kompressor och liknande så går det sällan med växelriktare i någon storleksklass övh. då dessa drar så ohemuligt hög startström (20-50 ampere) att växelriktaren går i protection mode eller helt enkelt går sönder om det är hembyggen utan speciella skyddskretsar.
Vet inte om det fins några softstart-system för standardkylskåp ännu - vad säger ni som bygger frekvensomriktare för motorer, är det ens möjligt att kicka igång ett standardkyl/frysskåp i lagom lugn takt och begränsad strömåtgång från tex. växelriktare???
(man får nog ta bort startrelät och mata startslindningen med 'planerad ström' tillsammans med huvudlindningens ström...)
...
Om man mot förmodan faktiskt lyckas starta kylskåpet med sin sinusväxelriktare - så är det klart rekomendabelt att sätta in en passande faskompenceringskondensator till kylskåpet om man inte vill låta en stor del av batterienergin hamna som värme i växelriktarens kylflänsar...
detta gäller även motorer och lysrör med drossel (och utan faskompenceringskonding) i allmänhet.
---
Är det von platen-munktel-kylskåp (läs kompressorlös typ elektrolux-skåp) så är det i stort sett bara en 100-200Watts element och fungerar säkert bra med en växelriktare - men använd då en billig fyrkanvågriktare för detta och glödlampor och spar sinusriktaren till prylar som behöver ren sinus som switchade aggregat, stereo etc. med stora ingångskondingar/är störkänsligt.
Observera att von platen-skåpen är ineffektiva i jämförelse med kompressorskåpen med COP långt under 1 - dock fortfarande bättre än peliter-kylskåpen som bara har COP 0.3 i ideala fall.
---
Det är dyrt nöje att skaffa fram både kyla och ljus om man inte kan koppla grejorna till Vattenfall/Forsmark utan måste nöja sig med vad solen skiner på solpanelerna och vinden blåser i vindsnurran...
En gammal kompressorkylskåp med 100 Watt kompressor vill ha ungefär 1kWh per dygn - så det är ingen liten monster att mätta...
Skall du driva kyl/frysskåp med kompressor och liknande så går det sällan med växelriktare i någon storleksklass övh. då dessa drar så ohemuligt hög startström (20-50 ampere) att växelriktaren går i protection mode eller helt enkelt går sönder om det är hembyggen utan speciella skyddskretsar.
Vet inte om det fins några softstart-system för standardkylskåp ännu - vad säger ni som bygger frekvensomriktare för motorer, är det ens möjligt att kicka igång ett standardkyl/frysskåp i lagom lugn takt och begränsad strömåtgång från tex. växelriktare???
(man får nog ta bort startrelät och mata startslindningen med 'planerad ström' tillsammans med huvudlindningens ström...)
...
Om man mot förmodan faktiskt lyckas starta kylskåpet med sin sinusväxelriktare - så är det klart rekomendabelt att sätta in en passande faskompenceringskondensator till kylskåpet om man inte vill låta en stor del av batterienergin hamna som värme i växelriktarens kylflänsar...
detta gäller även motorer och lysrör med drossel (och utan faskompenceringskonding) i allmänhet.
---
Är det von platen-munktel-kylskåp (läs kompressorlös typ elektrolux-skåp) så är det i stort sett bara en 100-200Watts element och fungerar säkert bra med en växelriktare - men använd då en billig fyrkanvågriktare för detta och glödlampor och spar sinusriktaren till prylar som behöver ren sinus som switchade aggregat, stereo etc. med stora ingångskondingar/är störkänsligt.
Observera att von platen-skåpen är ineffektiva i jämförelse med kompressorskåpen med COP långt under 1 - dock fortfarande bättre än peliter-kylskåpen som bara har COP 0.3 i ideala fall.
---
Det är dyrt nöje att skaffa fram både kyla och ljus om man inte kan koppla grejorna till Vattenfall/Forsmark utan måste nöja sig med vad solen skiner på solpanelerna och vinden blåser i vindsnurran...
En gammal kompressorkylskåp med 100 Watt kompressor vill ha ungefär 1kWh per dygn - så det är ingen liten monster att mätta...
AndLi skrev:Jag driver micron och kyl i hästlastbilen på en av classes 1000W omvandlare (24V)
Ganska säker på att den inte ger sinus ut, men varken kyl eller micro har klagat
Andy: Hmm måste nog fundera på det där med primärströmmen när jag till slut ska bygga riktigt bodelsel.. Funderade på att köra 12V för att kunna köpa billigare prylar.. Men det kanske är dumsnålt...
Batteribanken kommer bestå av 6 st 75Ah batteri, antingen seriekopplade två och två och sen parallelkopplade för att få 24V 225Ah eller så blir det 6 st parallelkopplade 12V 450Ah.
Om man nu säger att verkningsgraden är samma i en 12 och 24V omvandlare, då borde ju varje batteri behöva ge lika mycket ström i bägge cituationerna... Iof är det bara micron som tuggar i sig mycket ström, och den kör vi inte så mycket när vi inte har landström..
Då får jag kanske fresta med en: http://www.primepower.se/pub_docs/extras/P1300025.pdf
Det är model 1424.
Jag skulle vilja påstå att modifierad fyrkant är bättre än sinus för många elektronikprylar, speciellt switchade nätaggregat utan PFC både i utnyttjande av växelriktarens effekt och rippelström i filterkondensatorerna. Med PFC så är det inte lika stor fördel men ger fortfarande lite bättre verkningsgrad än sinus.
Apparater med transformatorer kanske går lite varmare på tomgång då det finns mer högfrekvenskomponenter i fyrkanten. Hysteresförlusterna förändras inte om arean på den modifierade fyrkanten är samma som sinusens, virvelströmsförlusterna är det enda som ökar. Då är frågan hur stor del av de magnetiska förlusterna som varje del står för.
Transformatorn utnyttjas däremot bättre när det sitter likriktare på utgången, ledvinkeln blir större och RMS-strömmen lägre för samma utström och spänning. Transformatorn kanske till och med har lägre förluster med fyrkantvåg än sinus vid full last!
Problemen jag kan se är ifall utrustningen störs från högfrekvenskomponenterna i fyrkanten, att utrustningen på något sätt mäter nätspänningen eller att den har induktionsmotorer.
Vad är det som gör att kylskåp har så hög startström? Är det massans tröghet i motorn och kompressorn eller är det tryck som ligger kvar i systemet och håller emot? De flesta kylskåp jag har sett väntar med att starta om kompressorn en stund efter att den stannat även om termostaten slår till för att undvika att den ska behöva starta med mottryck.
En sinusväxelriktare byggd som en klass-D-förstärkare behöver inte heller göra sig av med så mycket energi i form av värme om lasten är reaktiv, den pumpas bara fram och tillbaks till en kondensator mellan spänningsomvandlaren och utgångssteget.
Apparater med transformatorer kanske går lite varmare på tomgång då det finns mer högfrekvenskomponenter i fyrkanten. Hysteresförlusterna förändras inte om arean på den modifierade fyrkanten är samma som sinusens, virvelströmsförlusterna är det enda som ökar. Då är frågan hur stor del av de magnetiska förlusterna som varje del står för.
Transformatorn utnyttjas däremot bättre när det sitter likriktare på utgången, ledvinkeln blir större och RMS-strömmen lägre för samma utström och spänning. Transformatorn kanske till och med har lägre förluster med fyrkantvåg än sinus vid full last!
Problemen jag kan se är ifall utrustningen störs från högfrekvenskomponenterna i fyrkanten, att utrustningen på något sätt mäter nätspänningen eller att den har induktionsmotorer.
Vad är det som gör att kylskåp har så hög startström? Är det massans tröghet i motorn och kompressorn eller är det tryck som ligger kvar i systemet och håller emot? De flesta kylskåp jag har sett väntar med att starta om kompressorn en stund efter att den stannat även om termostaten slår till för att undvika att den ska behöva starta med mottryck.
En sinusväxelriktare byggd som en klass-D-förstärkare behöver inte heller göra sig av med så mycket energi i form av värme om lasten är reaktiv, den pumpas bara fram och tillbaks till en kondensator mellan spänningsomvandlaren och utgångssteget.
Vad är det som gör att kylskåp har så hög startström?
Motorns uppbyggnad i kompressorn är orsaken. Det ligger dock normalt inget mottryck om kylskåpet varit avstängt några minuter då trycket hunnit stabilisera sig i hela kylskåpet.
Har för mig av den motortyp som används nästan är i princip som en kortslutning en väldigt kort tid precis vid start men där stömmen enbart begränsas av lindningarnas resistans för att sedan väldigt snabbt sjunka till det normala. Hos små kompressorer i tex lite mindre kylskåp så brukar startströmmen vara runt, men oftast strax under, 10A och när den sedan går som den skall några få Amp.
De flesta kylskåp jag har sett väntar med att starta om kompressorn en stund efter att den stannat även om termostaten slår till för att undvika att den ska behöva starta med mottryck.
Såvida det inte är en helelektroniskt termostat så finns det en bimetall inne i kompressorn eller, om det är en lite äldre kompressor, på utsidan som värms upp så pass mycket av den höga trömmen som passerar vid ett stopp så att bimetallen slår ifrån strömmen till kompressorn från termostaten. Det tar sedan någon minut innan den hunnit svalna så mycket att den slår till strömmen till kompressorn igen oavsett om termostaten har slagit till eller ej.
Edit: la till ett ord som jag missat
Motorns uppbyggnad i kompressorn är orsaken. Det ligger dock normalt inget mottryck om kylskåpet varit avstängt några minuter då trycket hunnit stabilisera sig i hela kylskåpet.
Har för mig av den motortyp som används nästan är i princip som en kortslutning en väldigt kort tid precis vid start men där stömmen enbart begränsas av lindningarnas resistans för att sedan väldigt snabbt sjunka till det normala. Hos små kompressorer i tex lite mindre kylskåp så brukar startströmmen vara runt, men oftast strax under, 10A och när den sedan går som den skall några få Amp.
De flesta kylskåp jag har sett väntar med att starta om kompressorn en stund efter att den stannat även om termostaten slår till för att undvika att den ska behöva starta med mottryck.
Såvida det inte är en helelektroniskt termostat så finns det en bimetall inne i kompressorn eller, om det är en lite äldre kompressor, på utsidan som värms upp så pass mycket av den höga trömmen som passerar vid ett stopp så att bimetallen slår ifrån strömmen till kompressorn från termostaten. Det tar sedan någon minut innan den hunnit svalna så mycket att den slår till strömmen till kompressorn igen oavsett om termostaten har slagit till eller ej.
Edit: la till ett ord som jag missat
Senast redigerad av Henry 2 mars 2008, 07:31:35, redigerad totalt 1 gång.
Intressant, speciellt hur fördröjningen är anordnad. Jag kunde inte komma på hur man gjort för att lösa det på ett billigt low-tech-sätt Jag tänkte på en sak - ju lägre lindningsresistans desto mindre förluster i lindningarna. Och kylskåp får ju gärna ha låg energiförbrukning. Men då får man ju betala med stor startström, vilket inte spelar någon större roll i ett starkt elnät.
Jag tänkte på en sak - ju lägre lindningsresistans desto mindre förluster i lindningarna. Och kylskåp får ju gärna ha låg energiförbrukning. Men då får man ju betala med stor startström, vilket inte spelar någon större roll i ett starkt elnät.Problemet med fyrkantvågriktare för min del har varit ingångsfiltrerna till olika switchare har gett extremt höga spikströmar just vid omslaget - ibland så att 800 Watt-fyrkantvågriktare indikerar överström och vill inte starta bara när man trycker apparatsladden i nätbrunnet på instrumentet - har inte ens slagit på utrustningen i fråga...
Man kan heller inte faskompensera med stora kondingar (som kan vara förmonterade i fasta lysrörstakamaturer mm.) av samma orsak med spikströmmarna vid omslag.
Att driva drosslade lysrör utan konding och förmodligen motor går ganska bra med fyrkantvågriktare - strömmen går 'baklänges' en stund vid varje omslag så det gäller att bakomliggande resovarkonding i växelriktaren kan absorbera effekterna utan att spänningen blir för hög där.
När jag jämförde mellan sinsuväxelriktare och dito fykantomvandlare (båda 300 W) till en 25Watt energisparlampa så var totalförbrukningen högre med fyrkantvågriktaren än sinusriktaren trots att sinusriktaren hade högre tomgångsström än fyrkantvågriktaren - gissar att det är spikpulserna vid varje omslag som kostar mycket. När det var kopplad till drosslad 18 W lysrörsgolvlampa (IKEA) så var det ganska lika med liten favör för fyrkantvågriktaren - men usch vad drosseln drar effekt utöver lysrörets 18 Watt - det är typ 8 Watt till som inte redovisas....
AndLi: är lite förvånad att växelriktaren orka starta kylskåpet - den kanske har en vettig strömgränshantering (läs kör med mycket lägre spänning vid överström) och på så sätt ge lite tid för kompressorn att varva upp - det är inte självklart att det fungerar så på valfri fyrkantvåg-växelriktare beroende på hur de harl löst överströmsskyddsbeteende - dom jag har provat bara tjurar när man försöker då dom flesta växelriktare bara tillåter exakt dubbla effekten av märkeffekten under kort tid - dvs. är växelriktaren 800 Watt och därmed 3.5 ampere, så tillåter den bara 7 Ampere som max startröm.
du sa att det var en classe-maskin, möjligen en 32-8567 ??
hur stor är kylskåpet - 100 eller 200 watt kompressor ?? gammal eller ny - då nya kan vara av invertermodel med variabel varvtal och då brukar dom ha lägre startström.
(sådant är bra att veta till annan gång
Man kan heller inte faskompensera med stora kondingar (som kan vara förmonterade i fasta lysrörstakamaturer mm.) av samma orsak med spikströmmarna vid omslag.
Att driva drosslade lysrör utan konding och förmodligen motor går ganska bra med fyrkantvågriktare - strömmen går 'baklänges' en stund vid varje omslag så det gäller att bakomliggande resovarkonding i växelriktaren kan absorbera effekterna utan att spänningen blir för hög där.
När jag jämförde mellan sinsuväxelriktare och dito fykantomvandlare (båda 300 W) till en 25Watt energisparlampa så var totalförbrukningen högre med fyrkantvågriktaren än sinusriktaren trots att sinusriktaren hade högre tomgångsström än fyrkantvågriktaren - gissar att det är spikpulserna vid varje omslag som kostar mycket. När det var kopplad till drosslad 18 W lysrörsgolvlampa (IKEA) så var det ganska lika med liten favör för fyrkantvågriktaren - men usch vad drosseln drar effekt utöver lysrörets 18 Watt - det är typ 8 Watt till som inte redovisas....
AndLi: är lite förvånad att växelriktaren orka starta kylskåpet - den kanske har en vettig strömgränshantering (läs kör med mycket lägre spänning vid överström) och på så sätt ge lite tid för kompressorn att varva upp - det är inte självklart att det fungerar så på valfri fyrkantvåg-växelriktare beroende på hur de harl löst överströmsskyddsbeteende - dom jag har provat bara tjurar när man försöker då dom flesta växelriktare bara tillåter exakt dubbla effekten av märkeffekten under kort tid - dvs. är växelriktaren 800 Watt och därmed 3.5 ampere, så tillåter den bara 7 Ampere som max startröm.
du sa att det var en classe-maskin, möjligen en 32-8567 ??
hur stor är kylskåpet - 100 eller 200 watt kompressor ?? gammal eller ny - då nya kan vara av invertermodel med variabel varvtal och då brukar dom ha lägre startström.
(sådant är bra att veta till annan gång
Kom på det att om det är en nyare kompressor så kan den ha ett elektroniskt startrelä (är egentligen bara en PTC av större storlek) vilket ger en lite mjukare start än ett mekaniskt. Om den har elektroniskt så hade det kunnat vara en anledning till att växelriktaren klarat av att starta kylskåpet såvida det inte har en bra överströms kontroll.
Vanliga kylar för 230V har normalt aldrig reglerelektronik integrerat, ens nya. De enda som har det är 12V kompressorer till lite speciella system som husvagnskylar av dyrare modell om man bara kan driva den med bilbatterier eller solfångare tex. Det finns reglerelektronik till 230V kompar men vet dock inte i vilka sammahang sådana används i.
Vanliga kylar för 230V har normalt aldrig reglerelektronik integrerat, ens nya. De enda som har det är 12V kompressorer till lite speciella system som husvagnskylar av dyrare modell om man bara kan driva den med bilbatterier eller solfångare tex. Det finns reglerelektronik till 230V kompar men vet dock inte i vilka sammahang sådana används i.
Oj! Kul med denna response på mitt lilla projekt! Det är ju frågan om rätt liten effekt nu så här i början. med motorer menar jag fontänpump och någon liten maskin i "Verkstaden" max 200 - 300 w och inte kontiuerligt. vad jag förstår kan det bli problem med varvtalsregleringen samt med switchade nätdelar (laddare). Hur är det med hemelektronik prylar? Går det att köra en liten tv på "växelriktarström"?
