Håll till godo.
-------------8<-----------------
I julas fick jag en idé till ett projekt till Lunnevi ishall som nu är färdigt. Projektet har varit ganska hemligt, främst för att öka överraskningsfaktorn men också för att inte öka förväntningarna allt för mycket ifall det ville till att jag inte skulle hinna klart i tid, och efter att en del personer på forumet var intresserade av hur allt gjordes så har jag valt att presentera hela projektet här, från början till slut.
Den exakta anledningen till hur jag fick idén minns jag inte, men jag har sett i ett par NHL-matcher samt "större" landslagsmatcher att det funnits någon sorts målindikator bakom målen. Scandiavium i Göteborg har exempelvis en mindre pyroteknisk funktion, medan andra hockeyarenor har ljussignaler. Jag har aldrig sett denna typ av målindikation på den nivå som GIK spelar på, så jag satte mig ner och skissade lite på en idé med en kontrollenhet och två saftblandare.
Som alla projekt så börjades det med ett "rent" skrivbord:

Därefter skissade jag lite anteckningar om hur funktionaliteten och styrlogiken skulle utföras:

Sen var skrivbordet inte rent... Labbplattan fylldes snabbt med diverse kombinationer av styrlogik för att få fram en fungerande prototyp av anteckningarna:

Efter en lyckad etsning av styrkortet (till höger) så gjordes en enkel strömförsörjning (till vänster) på en bit veroboard:

Distanser och skruvar monterades sen på båda korten:

Strömförsörjningen i närbild:

Styrkortet i närbild:

Timer-kretsen (som har hand om tiderna för hur länge lamporna ska vara igång) syns här med sina hjälpkomponenter:

Lamporna styrs med var sitt relä. Ett relä består av en spole som kan bygga upp rätt mycket ström, som i sin tur kan förstöra den elektronik som styr reläerna. Därför valde jag att låta två optokopplare styra var sitt relä, för att slippa stora strömspikar:

Hjärnan i hela kontrollenheten, en mikrocontroller av typen PIC12F629:

Lamporna äter ganska mycket ström (nästan 5 ampere) vid drift. För att hålla kostnaderna nere och för att slippa designa en kraftfull strömförsörjning så användes ett kragg (strömförsörjningsenhet) från en PC-dator. Eftersom lamporna är relästyrda så kunde inte kraggen användas så som de var, utan de behövde byggas om en del. Fläkten, allt kablage och switchen för att reglera 120V/230V fyllde ingen som helst funktion, så dessa antecknades för senare borttagning.
Första steget i denna ombyggnation var att undersöka innanmätet:

Sidovy på kragget:

All onödig skit bortklippt med avbitartång:

På lödsidan i kragget letades det sen efter de ställen där strömkabeln (220V) ansluts, och de ringades in med tuschpenna:

Switchen för 120V/220V letades upp och ringades in:

En sista överblick innan kragget får känna lödpennans hetta:

Alla onödiga kablar bortlödda:

Detta kragg var av ATX-typ, och enligt specifikationen måste den gröna kabeln ("PS_ON") kortslutas med jord för att kragget ska slås på. Vanligtvis sköts detta av det datormoderkort som kragget ansluts till, men eftersom ingen dator ska vara inblandad så fick det bli den hårda vägen:

Relät plockades fram:

Och sattes fast med buntband vid strömintaget:

En av strömkablarna löddes fast, men då reläets kontaktben var oerhört sköra så upptäcktes det rätt snabbt att denna idé inte var särskilt bra:

Istället sågades det till en bit veroboard och löddes fast på reläbenen så att det skulle bli lite mer hållbart. Strömsladdarna löddes sen fast, och anordningen kändes mycket mer stabil:

Datorkragg har förmåga att ge ut både 5V och 12V. Eftersom lamporna drivs med 12V så är 5V inte så intressant. Ett problem är dock att ATX är lite kinkigt med att ge ut korrekta spänningar om det inte finns en belastning på 5V i det, så det plockades fram ett effektmotstånd och löddes fast, för att låta kragget kunna leverera 12V senare:

Översikt på den kompletta modifikationen:

Sidvy på modifikationen:

Då kragget var klart så behövde detta givetvis testköras för att utesluta otrevliga kortslutningar eller andra saker. Testkörningen gick perfekt redan på första försöket, och här syns anslutningen med kontrollenheten (som i detta skede ännu inte hade byggts ihop utan låg "fritt" på arbetsbänken):

När första kragget var klart så påbörjades ett annat, eftersom vardera lampan ska ha var sin strömförsörjning. När båda dessa var färdiga och testkörda så monterades lamporna fast i "locket":

Med lampan medföljde tre rätt grova bultar, vilket gjorde att monteringen blir rätt robust:

Ihopkoppling med det modifierade kragget för att se om allt funkade som det skulle, och även här fungerade allt på första försöket:

När lamporna och deras strömförsörjning var klara så påbörjades monteringen av kontrollenheten (som synes är metallådan också från ett kragg, allt för att hålla kostnaden nere):

Sidvy på strömintaget, transformatorn och strömförsörjningen fastmonterade:

Kontrollenheten börjar nu ta form efter det att styrenheten monterats in:

Bakvy av hela kontrollenheten:

För att slippa använda komplexa kontakter till signalkablarna ut till lamporna bakom målen så användes RCA-kontakter ihop med vanlig lampsladd. Billigt och bra:

Översikt på kontrollenheten. RCA-kontakterna syns ovanför strömintaget nere till vänster:

När innanmätet var klart var det dags att fixa själva panelen. Då jag inte är någon designer så gjorde jag en snabb CAD-layout på komponentplaceringarna, skrev ut på papper och klistrade på fronten. Blev iallafall lite bättre än att ha en tråkigt grå steril front:

Undersidan, som inväntade lite kablar:

Kablar fastlödda:

Närbild på switchen, som också styr de båda röda dioderna:

Vy framifrån med alla kablar fastsatta:

När fronten var klar var det dags att koppla ihop kablaget med styrkortet:

Närbild på styrkortet med kablarna fastsatta:

Slutligen sattes strömswitchen fast och isolerades:

Närbild på den kompletta kontrollenheten med ett ormbo av kablar:

Kontrollenheten komplett, så fronten sattes på och RCA-kablar till lamporna pluggades i:

Allt komplett, kvar återstod bara testkörningen:

En hylla till de båda lamporna behövdes, så en snabb skiss gjordes i CAD och skickades till Tony "Mr. T" Forsman två dagar före uppsättning i Lunnevi:

Tonys hylla:

Tony i full färd med att häfta upp signalkablar från speakerbåset ut till lamporna bakom målen:

Eftersom det krävs 220V till lampornas strömförsörjning och det inte fanns några uttag nära målet så behövdes en elektriker som skötte detta. A-lagets #12 Petterson erbjöd sin expertis, och här ses han på taket i färd med att dra den ena av de två strömkablarna. Andreas "The referee" Holst hjälper till inomhus:

En av lamporna med tillhörande hylla kunde nu sättas upp. Då undertecknads kamera inte direkt tillhör eliten av kameror så blev bilden inte särskilt bra, mycket på grund av att plexihållarna sög reflekterade allt blixtljus:

Arbetet i Lunnevi gjordes under söndagen den 10:e februari från klockan 10 fram till klockan 16, och redan vid den första testkörningen av lamporna så funkade allt perfekt. Det kom lite som av en överraskning att allt gått så smärtfritt.
Invigningen skulle officiellt ske på onsdagen, under A-lagets näst sista seriematch mot Uddevalla. Eftersom lamporna inte testkörts i långvarig kyla så var det en ganska nervös tillställning och det antogs att minst en av dem inte skulle starta.
Antagandet visade sig stämma: den ena lampströmförsörjningen gillade inte alls kylan i Lunnevi och vägrade dra igång lampan, medan den andra lampan inte hade några problem alls. Det lite ironikomiska i detta var att den strömförsörjning som inte startade var ett datorkragg från 2003, medan den som startade var från 1995.
Med andra ord: Det var bättre förr!
Den havererade lampan togs med hem och byggdes om. Istället för att chansa om det funkade eller inte i kylan så lades konstruktionen i en frysbox (-18 grader) i ett dygn och testkördes direkt efteråt utan problem. Lampan kommer att monteras upp i samband med matchen GIK-Tyringe nu på fredag, och eftersom det då är play off-match och mycket hetta på isen så får vi då hoppas på mycket blinkande i Lunnevi.
Stort tack till Tony Forsman som konstruerade hyllorna, #12 Daniel Petterson som skötte allt med elen, samt Andreas Holst som hjälpte Daniel. Utan er så hade detta projekt aldrig kunnat genomföras.
EDIT: Uppdaterat länkarna till fungerande bilder.