Tjenis jag är novis på området har bara sysslat med klass A förstarkare.
Behöver därför hjälp. Jag skulle vila lära mig hur Klass_B förstarkare och klass_AB förstarkare funkar så att jag kan bygga en förstarkare. Jag har läst en del om dom men har inte fattat riktigt hur signal schemat ser ut.
Hjälp mig är ni snälla.
Klass_B förstarkare och klass_AB förstarkare
-
redrum_orginalet
- Inlägg: 31
- Blev medlem: 19 april 2004, 21:06:18
Egentligen så säger "klassen" inte så mycket om hur förstärkaren är uppbyggd.
Man kan (iaf teoretiskt) förvandla en klass B förstärkare till klass AB, och sedan klass A genom att vrida på en trimpot (som styr bias-strömmen).
Klass B betyder nämligen att transistorerna (i utgångssteget) leder under precis halva signalen vardera. Dvs en transistor drar utgången mot plus när signalen ska vara positiv och en annan drar utgången mot minus när utgången ska vara negativ. När utgången är precis noll så är båda transistorerna avstängda.
I klass A leder båda transistorerna alltid. Även när utgången är noll så går det massor av ström genom båda transistorerna och förstärkaren fungerar som värmepanna.
I klass AB leder varje transistor "lite mer" än halva tiden, så att båda leder lika mycket när utgången är noll. Man kan säga att den är klass A för små signaler och klass B för stora signaler.
Sen finns det många tänkbara sätt att bygga upp förstärkaren, även om de flesta tycks se ut *ungefär* på samma sätt...
Tyvärr så har jag inte så himla mycket att bidra med på det området, har aldrig designat någon förstärkare - bara följt färdiga scheman.
Man kan (iaf teoretiskt) förvandla en klass B förstärkare till klass AB, och sedan klass A genom att vrida på en trimpot (som styr bias-strömmen).
Klass B betyder nämligen att transistorerna (i utgångssteget) leder under precis halva signalen vardera. Dvs en transistor drar utgången mot plus när signalen ska vara positiv och en annan drar utgången mot minus när utgången ska vara negativ. När utgången är precis noll så är båda transistorerna avstängda.
I klass A leder båda transistorerna alltid. Även när utgången är noll så går det massor av ström genom båda transistorerna och förstärkaren fungerar som värmepanna.
I klass AB leder varje transistor "lite mer" än halva tiden, så att båda leder lika mycket när utgången är noll. Man kan säga att den är klass A för små signaler och klass B för stora signaler.
Sen finns det många tänkbara sätt att bygga upp förstärkaren, även om de flesta tycks se ut *ungefär* på samma sätt...
Tyvärr så har jag inte så himla mycket att bidra med på det området, har aldrig designat någon förstärkare - bara följt färdiga scheman.
-
lord_dubbdäck
- Inlägg: 207
- Blev medlem: 11 juni 2003, 20:00:18
- Ort: Älvkarleby
- Kontakt:
-
Illuwatar
- Inlägg: 2256
- Blev medlem: 10 november 2003, 14:44:27
- Skype: illuwatar70
- Ort: Haninge
- Kontakt:
Klass A är mycket ineffektivt, därför är det ovanligt i vanliga konsumentprodukter. Som bäst ger ett klass-A steg 25% verkningsgrad, 75% blir till värme. Stora effekter i klass A kräver enorm kylning och massiva nätagg bara för att hålla igång förstärkaren.
Klass B har mycket bättre verkningsgrad (har inte siffran i huvudet), men där finns risken för distorsion precis när transistorerna "lämnar över" i nollgenomgången. Framförallt påverkas svaga signaler av detta.
Av denna orsak är klass AB vanlig - man ställer helt enkelt in tomgångsströmmen i slutsteget så att en liten viloström flyter konstant. Detta gör att utgångstransistorerna inte slår ifrån helt vid svaga signaler och därmed uppför sig slutsteget som klass A. Vid starka signaler är det mer som klass B eftersom tomgångsströmmen är så liten i förhållande till drivströmmen. På så sätt får man en användbar kompromiss mellan klass A och B.
När det gäller själva konstruktionen av en förstärkare kan samma krets i princip användas till alla tre klasserna (A, AB & B). Det som skiljer är tomgångsströmmen. I klass-A fallet måste man dock ta hänsyn till den stora värmeutvecklingen i tomgång. Den uttagna effekten till högtalarna sjunker dessutom ju närmare klass A man kommer. Det MOSFET-steg som jag en gång byggde kan ge 75W i klass AB men max 25W i nästan klass A.
Klass B har mycket bättre verkningsgrad (har inte siffran i huvudet), men där finns risken för distorsion precis när transistorerna "lämnar över" i nollgenomgången. Framförallt påverkas svaga signaler av detta.
Av denna orsak är klass AB vanlig - man ställer helt enkelt in tomgångsströmmen i slutsteget så att en liten viloström flyter konstant. Detta gör att utgångstransistorerna inte slår ifrån helt vid svaga signaler och därmed uppför sig slutsteget som klass A. Vid starka signaler är det mer som klass B eftersom tomgångsströmmen är så liten i förhållande till drivströmmen. På så sätt får man en användbar kompromiss mellan klass A och B.
När det gäller själva konstruktionen av en förstärkare kan samma krets i princip användas till alla tre klasserna (A, AB & B). Det som skiljer är tomgångsströmmen. I klass-A fallet måste man dock ta hänsyn till den stora värmeutvecklingen i tomgång. Den uttagna effekten till högtalarna sjunker dessutom ju närmare klass A man kommer. Det MOSFET-steg som jag en gång byggde kan ge 75W i klass AB men max 25W i nästan klass A.
Spana in http://www.tactaudio.com/Products/Products_Frames.htm. Ser ut som high-end med PWM?
zeus: Finns det verkligen något som heter klass AA? Jag har hört att Technics hittat på den benämningen.
redrum_orginalet: Det bästa är nog att bygga efter färdigt schema i början, under tiden man bygger inser man en hel del. Tillgång till simulatorprogram (obs hög inlärningströskel) är bra att ha till hands om man sedan vill försöka själv.
zeus: Finns det verkligen något som heter klass AA? Jag har hört att Technics hittat på den benämningen.
redrum_orginalet: Det bästa är nog att bygga efter färdigt schema i början, under tiden man bygger inser man en hel del. Tillgång till simulatorprogram (obs hög inlärningströskel) är bra att ha till hands om man sedan vill försöka själv.
