Intressantare saker om svetsar i allmänhet

[rickard]

så nu e det dags att lämmna min tråd om likriktningen i en svets http://www.elektronikforumet.com/forum/ ... hp?t=14838
har bestämmt mig för att dom 3 stora dioderna ska parallellkopplas för att tillsamans utgöra den fjärde dioden i bryggan ,ska kolla imånn om det e möjligt att få sladdarna att räcka till det .. nu över till något helt annat ;ska försöka vara lite mer konkret denna gången för o få bättre svar .(svaren var bra förra gången åxå) men men ...

fråga 1: vad i en svets är det som bestämmer amperen?
2: är det inte helt enkelt o trimma upp en 150amp till en 400amp?
3: varför är en kraftigare svets dyrare än en klen?
4: kan man belasta en diod hårdare/längre om man kyler den?
5: är det värmen i sig som förstör en diod eller är det något annat?
6: kan man råka värma sönder en diod med lödkolven?
7: varför mäts inte en svets styrka i watt istället för ampere?

en del frågor är rent löjliga ,jag vet ,,men vill ändå ha svar på dom tack på förhand

[grym]

1, om vi pratar vanliga svetsar, transformatorn
2, nej, du får byta det mesta, trafo kablar dioder ohc resten
3, mera material och mera arbete
4, nej , eller se det så här, en diod som är specad för en viss smaxström klarar väldigt lite om den inte kyls, gäller effektdioder
5, både värme och strömtätheten i kislet
6, japp, men med moderna dioder är det lite svårare, en bra lödning ska inte ta mer än 10 sekunder
7, för att spänningen i ljusbågen inte är så viktig som strömmen

[Henry]

1. Om du menar dom som kan reglera strömstyrkan så är det antingen elektroniskt styrt på tex en switchad inverter, eller på vanliga trafos då man svetsar med pinne så är det oftast mekaniskt reglerat och det är en del i trafon i sig som reglerar detta.

6. Kisel håller inte för hur hög temp som helst men jag har dock själv aldrig lyckats förstöra en diod när jag lött en. Sannolikheten för att en stor effektdiod skall gå sönder är förstås mindre då dom innehåller mer massa och sitter den dessutom fast på dess kylelement så är risken i princip obefintlig. Under förutsättning att man använder rätta grejer och inte tex en blåslampa för att värma den.

[Icecap]

7: En lysbåge har en negativ impedans, detta konstaterade jag då jag i sin tid gjorde en styrning till en svets till medicinsk utrustning. I vår fall hade den -1 ohm och hur ska man beskriva det? En viss spänning vid en viss ström, sen ökar man strömmen och spänningen går ner.... hur mätar man då effekt?

[rickard]

angående fråga 2 och trimmningen av ampere ,, säg att jag motvilligt släpper det då, och ger mig på att öka (intermedansen?) på svetsen .,så jag kan dra en längre svetssöm med full ampere utan att behöva låta svetsen vila , det bore väll iaf vara lätt att öka eller dvs vad är det som bestämmer intermedancen på svetsen ? hah intermitens heter det ja tack prototypen

[prototypen]

1. En bågsvets (pinnsvets) har en hög tändspänning/tomgångsspänning 50-70 volt och en variabel inre resistans. bågspänninden brukar vara 25-30 volt och strömmen blir (Utomg - Ubåge)/ R inre. Inre resistansen varieras med omkoppling av lindningar eller läckärna eller med elektronik.

En MIG svets ändrar man spänningen då den inte behöver tända på samma sätt som en bågsvets.

2. Har du en Volvo så har du en och vill du ha en Ferarri så får du byta ut en hel del på Volvon för att den ska bli en Ferarri, lika med svetsar.

3 Det finns något som kallas intermitens och anger hur lång bågtiden är i förhållande till tiden. (50% intermittens=svetsa 5 minuter , vila 5 minuter). Två olika svetsar kan ge lika mycket ström men med olika intermitens, den klenare blir överhettad fortare, då förstår du nog varför det skiljer i pris.

4. JA

5. JA (här kanske jag får mothugg om någon nämner reversed breakdown men det blir väl en lokal överhettning där det bryter igenom.)(Hög frekvens orsakar också värme)

6. Jovisst, men jag har nog inte "lyckats" med det vad jag vet.

7. Jodå visst skulle man kunna det, det är hyffsad linearitet mellan ström och effekt då bågspänningen är ganska konstant, men nu började Oskar K.........(vad han nu hette) med strömangivelser på sina elektroder.

Frågar man inte får man inga svar.

Prototypen

[prototypen]

Icecap:

Var det väldigt små strömmar i medicinutrustningen? Blev det så att med högre ström så joniserades luften bättre och spänningen minskade?

Med "normal" stålbågsvetsning så ökar bågspänningen litegrand med ökande ström.

prototypen

[grym]

angående fråga 2 och trimmningen av ampere ,, säg att jag motvilligt släpper det då, och ger mig på att öka (intermedansen?) på svetsen .,så jag kan dra en längre svetssöm med full ampere utan att behöva låta svetsen vila , det bore väll iaf vara lätt att öka eller dvs vad är det som bestämmer intermedancen på svetsen ? hah intermitens heter det ja tack prototypen

nix, normalt svårt, det är oftast kylningen av transformatorn som begränsar detta, även om likriktaren och lite annat begränsar med

man måste konstruera svetsen rätt från början för att få det bra

möjligtvis kan man öka det lite genom att sätta en kraftig fläkt i svetsen, om det inte allaredan sitter en där

[rickard]

inte kan man väll ange bara 50%intermittens då skulle jag ju lika väl kunna svetsa en timme o sen vila en timme ? något måste ju vara maxtiden man kan dra en söm med full ström efter en stund börjar den ju alltid att gå ner i efekt .. fast detta är kanske inte intermittensen ?

jo jag hade tänkt mig ett par fläktar på diodbryggan och på transformatorn fast det kanse inte gör så mycket nytta då om svetsen från början är tillverkad utan fläkt ., eller så saknar den fläkt enbart för kostnadens skull och när jag sätter i lite fläktar så kommer jag att öka intermittensen hehe eller kanske inte ,, men iaf minska risken för att dioder går sönder pga överbelastning/överhettning

[Henry]

Vid en viss ström så är intermitensen si och så många % och ju högre ström du kör med desto kortare tid kan du ha den igång eftersom den ju värms upp snabbare. Så nej du kan inte har igång en svets som har en intermitens på 50% vid en viss strömstyrka i 1 timme och låta svalna 1 timme utan säg som exempel kanske 20 min svetsning och svalna i 20 min.

[rickard]

ok men säg att svetsen har en intermitens på 50% vid 100amp detta säger ju ingenting om hur lång tiden är du kan svetsa med bibehållen ampere ,,.hmm det måste finnas någon annan term som beskriver tiden annars e ju angivelsen 50% intermitens helt ointresant kan lika väl vara svetsa en sekund o vila en sekund .. fast hmm ett bilbateri på 60ampere kan ju leverera 60ampere under en timme .. då kanske det e lika dant med angivelsen på svetsen

[prototypen]

Intermitensen specas i % i förhållande till en cykeltid och står i bruksanvisningen.
Intermitensen brukar i många fall lösa sig själv då man måste byta tråd, eller vända på biten. har dock betydelse på tex robotsvetsning som kan gå mera kontinuerligt.

En eller flera fläktar förbättrar intermittensen ( och kanske effekttappet då kopparlindningen blir varm)

Prototypen

[grym]

på en del svetsar har det stått tider för detta på baksidan av svetsen

[rickard]

tja jag hittade iaf en angivelse på min 150amp esab intermitensfaktor 35% av en tiominutersperiod detta var iofs en ganska billig svets men på denna skulle det ju helt klart vara en förbättring om man kunde dra lite längre sömmar en decimeter i 1mm plåt utan att behöva vila var nog yngefär gränsen för denna ... kanske e kemppin bättre när jag väl satt ihop denn och trimmat denn med fläktar .. hmm en liten sak till bara är det amperestyrkan som blir mindre man upplever när man drar en lång söm och svetsen mot slutet blir klenare .. det är ju en överhettning som blir men minskar detta amperen i svetsen

[prototypen]

Nu tror jag du driver med oss. en 150A esab som inte pallar 1 dm i 1 mm plåt.
Är det MIG eller båge?

Små billiga svetsar brukar ha överhettningsskydd och brukar gå att köra till dess att de är rejält varma på utsidan.

Rent teoretiskt så ökar resistansen i koppar med ökande temperatur men jag tror hellre att det är skit bakom handtaget. Är fogberedningen rätt, är det tagit häsyn att spalten minskar utefter svetsen. min erfarenhet är att strömmen upplevs lite för hög mot slutet av svetsen då omgivningen börjar bli uppvärmd. Jag använder gärna hotstart för att få lite mera värme i början (bågsvets)

Prototypen