http://www.kjell.com/kemo/87197.htm
Jag har kopplat enligt bild 2 och matar med 12V men reläet bryts ens inte med ett 9V batteri, vad kan jag ha gjort för fel?
Problem med Kjells reläkort[LÖST]
Problem med Kjells reläkort[LÖST]
Sitter med detta reläkort utan framgång.
http://www.kjell.com/kemo/87197.htm
Jag har kopplat enligt bild 2 och matar med 12V men reläet bryts ens inte med ett 9V batteri, vad kan jag ha gjort för fel?
http://www.kjell.com/kemo/87197.htm
Jag har kopplat enligt bild 2 och matar med 12V men reläet bryts ens inte med ett 9V batteri, vad kan jag ha gjort för fel?
Senast redigerad av Stolleman 21 augusti 2006, 18:08:13, redigerad totalt 1 gång.
Det ser inte ut som att inkopplingsskissen stämmer riktigt med bilden. Det borde vara enkelt att kontrollera kopplingen på det riktiga kretskortet och sedan vara säker på vilken anslutning som skall kopplas till vad.
Edit: Hade du 9V även till matningen (+) då? Kanske inte räcker där. Det beror på vilken spänning själva reäet behöver för att dra. Försök med 12V.
Edit: Hade du 9V även till matningen (+) då? Kanske inte räcker där. Det beror på vilken spänning själva reäet behöver för att dra. Försök med 12V.
Senast redigerad av vfr 21 augusti 2006, 17:33:38, redigerad totalt 1 gång.
Om man utgår från kretskortbilden är det logisk att det inte fungerar om du har kopplat som kopplingsbilden (KB) visar!
Alltså:
- ska gå till emitter på transistorn, detta är rätt på KB.
+ ska matas in på relä-spolen, på KB anges den till att skulle kopplas till avkänningsingången.
Du ska i korthet byta om på de 2 + ingånger, använd alltså märkningen på kretskortet, KB visar ett helt annat kretskort och är därför oanvändbart!
- Är gemensam för "båda spänningerna" alltså båda driftmatningen och signalspänningen.
Alltså:
- ska gå till emitter på transistorn, detta är rätt på KB.
+ ska matas in på relä-spolen, på KB anges den till att skulle kopplas till avkänningsingången.
Du ska i korthet byta om på de 2 + ingånger, använd alltså märkningen på kretskortet, KB visar ett helt annat kretskort och är därför oanvändbart!
- Är gemensam för "båda spänningerna" alltså båda driftmatningen och signalspänningen.
Nu när jag kollar bilden igen, så ser det ut som om
det enda du har lagt till är de två röda ringarna och
den svenska texten, eller hur ? Så det var alltså helt
fel redan från Kjell !? Såååå dåligt.... !
Å andra sidan har Kjell denna bild på länken som finns i första
inlägget :
och där framgår att "IN" är styrsignalen...
Men varför har de lagt "minus" högst upp och "+12V" längst ner ??
det enda du har lagt till är de två röda ringarna och
den svenska texten, eller hur ? Så det var alltså helt
fel redan från Kjell !? Såååå dåligt.... !
Å andra sidan har Kjell denna bild på länken som finns i första
inlägget :
och där framgår att "IN" är styrsignalen...
Men varför har de lagt "minus" högst upp och "+12V" längst ner ??
Jaha....
Ska förklara: en diod som sitter över reläspolan. Den sitter med katoden mot +.
Anledningen är att när relåt aktiveras bildas ett magnetfält i spolen (det är ju det som drar relät) och när transistorn släpper igen faller detta magnetfält ihop.
Har man en spola med ett ändrande magnetfält bildas en spänning, hur hög beror på omgivande kapaciteter osv. Denna spänning kan bli ganska hög (60-100V är inte ovanligt) och den kan döda en transistor som inte pallar denna spänning.
Diodens roll är att kortsluta denna spänning då den uppstår med motsatt polaritet än den man aktiverade relät med.
Det finns även andra "snubbar"-lösningar men dioden är vanligast på DC-styrda reläer.
Ska förklara: en diod som sitter över reläspolan. Den sitter med katoden mot +.
Anledningen är att när relåt aktiveras bildas ett magnetfält i spolen (det är ju det som drar relät) och när transistorn släpper igen faller detta magnetfält ihop.
Har man en spola med ett ändrande magnetfält bildas en spänning, hur hög beror på omgivande kapaciteter osv. Denna spänning kan bli ganska hög (60-100V är inte ovanligt) och den kan döda en transistor som inte pallar denna spänning.
Diodens roll är att kortsluta denna spänning då den uppstår med motsatt polaritet än den man aktiverade relät med.
Det finns även andra "snubbar"-lösningar men dioden är vanligast på DC-styrda reläer.
