Vi har mätt på laddhandsken på den 7,5 meter långa fasta laddkabeln på väggladdboxen och det kommer inte fram 12 Volt på stift CP(Control Pilot).
Givetvis väcktes laddboxen upp först före mätningen, annars kommer klart inte 12 Volt fram. Det går inte att ladda elbilen med väggladdboxen.
Går det att på fiffigt sätt hitta ett avbrottställe längs en sådan 7,5 meter lång kabel?
Om nära laddboxändan är tanken att klippa av laddkabeln där och skala upp och koppla in den igen på väggladdboxen?
Laddhandsken ser ut som bilden visar.
Det är en Heidelberg Wallbox Home, 11 kW, 400 V, 16A med fast 7,5 m lång laddkabel med Typ2 laddhandske.
Garantin löpte ut för ca 2 år sedan.
En ny ersättningskabel 10 m med laddhandske Typ2 kostar ca 2500 kr.
Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Det finns tekniker för att mäta fram var fel i kablar finns. Ett sätt för dig är att mäta kapacitansen mellan tråden med avbrott och övriga trådar, från båda ändar.
Om t.ex. kapacitancen är lika i båda ändar så är avbrottet i mitten. Om kapacitancerna är olika så får du räkna lite.
Jag utgår från att kapacitansen i kontakterna inte är stor jämfört med den mellan intilliggande trådar i kabeln.
/π
Om t.ex. kapacitancen är lika i båda ändar så är avbrottet i mitten. Om kapacitancerna är olika så får du räkna lite.
Jag utgår från att kapacitansen i kontakterna inte är stor jämfört med den mellan intilliggande trådar i kabeln.
/π
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Ett annat sätt är att lägga på en "ringsignal" på tråden med avbrott. T.ex. 5 kHz.
Ta sedan en en tråd till ingången på en någorlunda känslig förstärkare och följ kabeln på utsidan med tråden och se hur långt man kan höra tonen. Den bör avta snabbt efter avbrottet.
/π
Ta sedan en en tråd till ingången på en någorlunda känslig förstärkare och följ kabeln på utsidan med tråden och se hur långt man kan höra tonen. Den bör avta snabbt efter avbrottet.
/π
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Sannolikheten att en ledare går av i en kabel som är/ser oskadad ut är liten. Mer sannolikt att brottet är i närheten av ”där det händer saker”, dvs genomföringar eller anslutningar. T.ex. där kabeln gå in i kontakerna.
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Kapacitansmetoden låter som en bra början, om man inte råkar ha (eller vill bygga...) kabelradar. 
Om felet är vid nåndera änden, så är det lätt konstatera vilken.
Om felet är vid nåndera änden, så är det lätt konstatera vilken.
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Jag undrar om mitt kondensator-mätinstrument ESR70 Atlas Gold Peak Electronic Design Ltd kan användas för att mäta kapacitansen mellan två ledare i laddkabeln.
Kapacitansmätområdet på det instrumentet är 0,3 mikroFarad tom 90000 mikroFarad.
Jag undrar om inte kapacitansen är lägre än 0,3 mikroFarad på laddkabeln.
LeCanard,
Laddkabeln för elbil har 6 st ledare, varav 5 st är grova 2,5 mm2 och 1 st är klen signalledare 0,5 mm2. Jag tror att det innebär att vid böjning av laddkabeln så påfrestas den klena 0,5 mm2 ledare väldigt mycket och riskerar att gå av. För 2 år sedan för samma laddbox gick nämligen den klena 0,5 mm2 signalledaren av någonstans längs den 7,5 meter långa laddkabeln. Men vi fick på garantin en likadan ersättningsladdkabel av tillverkaren, om vi skickade dem den trasiga laddkabeln, vilket vi gjorde. Så jag undersökte aldrig den trasiga laddkabeln.
Det är fast laddkabel på denna laddbox, se foto.
Rédigé: Ledarna på laddkabeln har flatstift som trycks på därför avsedda don. Ingen skruvplint, eller fjäderplint.
Sedan är det så att elbilsföraren kan oavsiktligt råkat ha kört över laddkabeln och att den har skadas inuti och det syns kanske inget utanpå. Det är inget en elbilsförare skryter om den skulle ha blivit överkörd.
Kapacitansmätområdet på det instrumentet är 0,3 mikroFarad tom 90000 mikroFarad.
Jag undrar om inte kapacitansen är lägre än 0,3 mikroFarad på laddkabeln.
LeCanard,
Laddkabeln för elbil har 6 st ledare, varav 5 st är grova 2,5 mm2 och 1 st är klen signalledare 0,5 mm2. Jag tror att det innebär att vid böjning av laddkabeln så påfrestas den klena 0,5 mm2 ledare väldigt mycket och riskerar att gå av. För 2 år sedan för samma laddbox gick nämligen den klena 0,5 mm2 signalledaren av någonstans längs den 7,5 meter långa laddkabeln. Men vi fick på garantin en likadan ersättningsladdkabel av tillverkaren, om vi skickade dem den trasiga laddkabeln, vilket vi gjorde. Så jag undersökte aldrig den trasiga laddkabeln.
Det är fast laddkabel på denna laddbox, se foto.
Rédigé: Ledarna på laddkabeln har flatstift som trycks på därför avsedda don. Ingen skruvplint, eller fjäderplint.
Sedan är det så att elbilsföraren kan oavsiktligt råkat ha kört över laddkabeln och att den har skadas inuti och det syns kanske inget utanpå. Det är inget en elbilsförare skryter om den skulle ha blivit överkörd.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Senast redigerad av Haralt 7 augusti 2024, 16:02:09, redigerad totalt 12 gånger.
-
limpan4all
- Inlägg: 8422
- Blev medlem: 15 april 2006, 18:57:29
- Ort: Typ Nyköping
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Min erfarenhet från denna typ av problem är följande.
Endera korresion i kontaktdonet.
Eller glappkontakt i kontaktdonet (i mitt fall så gick inte donet i laddboxänden in tillräckligt långt, <1mm tryckt uppåt så funkar det fin-fint).
Att det skulle gå av i själva kabeln ser jag som extremt osannolikt. Så leta efter problem i vardera änden.
Eller i laddboxen/bilen...
Endera korresion i kontaktdonet.
Eller glappkontakt i kontaktdonet (i mitt fall så gick inte donet i laddboxänden in tillräckligt långt, <1mm tryckt uppåt så funkar det fin-fint).
Att det skulle gå av i själva kabeln ser jag som extremt osannolikt. Så leta efter problem i vardera änden.
Eller i laddboxen/bilen...
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
ESR-testaren låter inte som lämpligt instrument för att testa detta, nej. Är väl inte så ovaligt med kapacitansmätområde i en litet bättre (än det billigaste skräpet) multimeter.
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Om kapacitans i kabel
Det ovan gäller audiokabel. Laddkablar uppmärksammas sällan för sin kapacitans...
Kanske kan detta ändå vara en indikation om vad man kan vänta sig?
Storleksordningen 100 pF/meter?
Enkelt eller häftigt?
En teknik som används vid felsökning på kablar ibland baseras på att man skickar en puls och ser hur lång tid det tar för pulsen att gå till avbrottet, vända, och sedan komma tillbaka. Det kanske kan vara svårt att få precision vid mätning på en kabel som bara är några meter lång. Det blir korta tider...
/π
https://wiki.kontrollrummet.com/Kapacitans_i_audiokabelKapacitans i audiokabel
Kapacitansen är olika i olika kablar och vanligast är det med en kapacitans mellan 100 och 200 pF/m, men det finns också lågkapacitiva kablar på ca 30pF/m - som då är lämpligare om man har en högohmig utgång, vilket man kan se tydligt om man sätter in värdena i räknaren.
Det ovan gäller audiokabel. Laddkablar uppmärksammas sällan för sin kapacitans...
Kanske kan detta ändå vara en indikation om vad man kan vänta sig?
Storleksordningen 100 pF/meter?
Enkelt eller häftigt?
En teknik som används vid felsökning på kablar ibland baseras på att man skickar en puls och ser hur lång tid det tar för pulsen att gå till avbrottet, vända, och sedan komma tillbaka. Det kanske kan vara svårt att få precision vid mätning på en kabel som bara är några meter lång. Det blir korta tider...
/π
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
LAN-testern jag containerfyndade mäter decimeter...
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Kanske en dum fråga, men har du mätt upp 12 V i laddboxen på stiften? Förstod inte i texten om så var fallet.
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Första raden i 1:a inlägget är en ledtråd.
Men nu när vi mätte igen på laddhandsken mellan stift PE och CP får vi 12 Volt, som det ska vara, och resistansen mellan PE och PP mättes till 680 Ohm, vilket det också ska vara.
Så vi provade att sticka i laddhandsken i uttaget på nos på Renault Zoen, och siehe da, det går att ladda. Mycket märkligt inget har reprerats, laddboxen har inte används på ca 3 månader eftersom den inte funkade. En laddkabel med "tegelsten" som laddar med 2,3 kW 10A 1-fasigt har fåtts användas.
Men nu när vi mätte igen på laddhandsken mellan stift PE och CP får vi 12 Volt, som det ska vara, och resistansen mellan PE och PP mättes till 680 Ohm, vilket det också ska vara.
Så vi provade att sticka i laddhandsken i uttaget på nos på Renault Zoen, och siehe da, det går att ladda. Mycket märkligt inget har reprerats, laddboxen har inte används på ca 3 månader eftersom den inte funkade. En laddkabel med "tegelsten" som laddar med 2,3 kW 10A 1-fasigt har fåtts användas.
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
lägga på rf och lyssna av med batteri radio kan vara värt att prova, samma sätt som man kollar avbruten slinga på robotgräsklippare
tdr ör vettigast, men kräver mätinstrumen som klarar det
men gigasampelskop vore värt att prova med
man kommer ju åt båda ändarna så man får en mätning från varje håll och då kan man gissa hyggligt bra vart avbrottet är
tdr ör vettigast, men kräver mätinstrumen som klarar det
men gigasampelskop vore värt att prova med
man kommer ju åt båda ändarna så man får en mätning från varje håll och då kan man gissa hyggligt bra vart avbrottet är
Re: Finna avbrottställe längs en 7 m kabel 5x6mm2 + 0,5 mm2?
Kabelproblemet eller vad det var löste sej självt.
När man t.ex. ska felsöka eller följa kabel i kabelstammar till bilar brukar jag lägga på en liten signalgenerator, en 7414 som får avge 1kHz modulerad av 2-3 Hz. Extra moduleringen behövs då man lätt blir immun i öronen av en konstant ton. När det blippar är det lättare att skilja från annat skräp som också kan finnas på akriv kabelstam.
Har hörlur med inbyggd förstärkare, äkta Aliexpress med BT och FM-radio förutom modifierad mic-ingång. till vilken jag kopplar ett tonhuvud från bandspelare för att ge lätthanterad och exakt sökning som fungerar både på avbrott och kortslutning.
Har liknande anordning för att hitta kabelbrott till robotklipparen fast kör då typ 100kHz modulerad bärvåg, fortfarande mha en 7414.
Om man har oscilloskop kan man mäta mha TDR där reflektionstiden från en snabb fyrkantpuls är lätt att omvandla till avstånd i meter till avbrott eller kortis.
Ännu enklare om man har en VNA och mäter IFFT, En VNA har pulsgeneratorn inbyggd, eg svepgenerator som kan ge mer detaljerad information. De flesta VNA har mjukvara för IFFT så att man kan läsa avstånd till olika impedansförändringar längs kablar. Kan även avslöja halvbra kontaktering, korrsion eller klämskador. Ett vanligt användningsområde är att just hitta klämskador någonstans utefter en koaxkabel, där skadan inte syns utanpå utan bara gör att man får fel transmissionsimpedans.
Både mätningar av reflektionstider med VNA och med oscilloskop för att finna avstånd till kabelförändring, man måste för bägge ta hänsyn till att pulstiden är för tiden i bägge riktningarna och att pulsen rör sej med 0.6- 0.8 c beroende på kabeltyp, dvs mindre än ljushastigheten. Med VNA kan man på detta viset mäta med hög noggrannhet även på kablar som är milslånga. Det finns särskilda kabeltestare för att finna kabelfel på riktigt långa kablar som egentligen är en enklare form av VNA.
De flesta VNA har signalgenerator som sällan överstiger 20dBn i utnivå vilket kan göra att mycket liten signalnivå reflekteras på långa kablar och det är även begränsat hur mycket insignal en VNA tål. Ska man hobby-mäta på riktigt långa kablar kan då ett oscilloskop vara bättre alternativ då man kan använda pulsgenerator som injicerar kraftfullare pulser. in i kabeln som man mäter på. Särskilt när tranmissions-impedansen är viktig kabel-faktor och där fukt eller begynnande korrosion är viktiga mätparametrar så är VNA alltid att föredra.
För riktigt länge sedan, innan oscilloskop existerade, när de första avbrotten på Atlantkablar för telegrafi inträffade hade man ingen bra metod att felsöka var avbrottet inträffat.
Allra första Atlantkabeln (1856) tappade förbindelsen efter några månader. Det var bara att konstatera att "shit happens" och lägga en ny kabel 10 år senare.
För den tiden stora kostnader men telegrafin var ekonomiskt betydelsefull för de som handlade med aktier och valuta, Alternativa förbindelsen över Atlanten var med fartyg då radio-telegrafi över Atlanten kom först på 1900-talet.
Det utvecklades dock snabbt sätt att mäta fram var brottet fanns tillräckligt noggrant så att man kunde finna reparationsstället med rimlig precision så när den nya kabeln las 1866 hade man tagit fram en moderniserad version av lord Kelvins spegelgalvanometer.
Galvanometer var försedd med spegel istället för visarnål. Mot spegeln riktades en koncentrerad ljusstråle från en karbidlykta vars ljus-reflektion ritades på en stor vägg via en ytterligare roterande spegel. Man fick i princip både ett enkelt oscilloskop och projicerad storbilds-tv i ett paket. Sedan var det bara att nyckla iväg en puls vars puls och reflektion ritades upp på väggen och även talade om grad av avbrott eller kortslutning. En tidig form av TDR.
Självklart kan man modernisera spegel-galvanometern och mäta efter avvikelser på billaddkablar. En av anledningarna man misstänkte att första kabelavbrottet inträffade för Atlantkablen var att man kanske fått induktiva effekter som skapat överslag på mer än 1000V i kabeln så att det uppstått avbrott. Man nycklade med typiskt 250 Volt för att alls få över någon detekterbar signal i andra änden av kabeln.
Detta var innan elektriska förstärkare och mellanförstärkare var uppfunna varför man var tvungna att brassa på med rejäl spänning.
Ett annat problem vad gäller kabelns livslängd var att det var svårt att lägga långa kablar i jämn takt och att det var svårt att bromsa fartyget när det uppstod problem med kabelutrllningen. Den tidens mest anlitade fartyg för läggning av Atlantkabel var ett enormt segelfartyg, världens största i de flesta kategorier. Det var sann hybridsdrift då den försetts med ångmaskin på 8000hk som dels drev två vattenhjul samt för säkerhets skull även en skruvpropeller för bättre manövrerbarhet oavsett vind.När den inte transporterade kabel kunde den ta 4000 passagerare. Ett av fartygets stora problem var att man antog att det med tiden växte 300 ton marinliv på skrovet och det fanns ingen docka i världen stor nog att kunna ta in fartyget för underhåll av dess skrov. Allt var i enorma dimensioner, även dess underhållskostnader som till slut gjorde att fartyget höggs upp då ingen hade råd att hålla det i drift.
När man t.ex. ska felsöka eller följa kabel i kabelstammar till bilar brukar jag lägga på en liten signalgenerator, en 7414 som får avge 1kHz modulerad av 2-3 Hz. Extra moduleringen behövs då man lätt blir immun i öronen av en konstant ton. När det blippar är det lättare att skilja från annat skräp som också kan finnas på akriv kabelstam.
Har hörlur med inbyggd förstärkare, äkta Aliexpress med BT och FM-radio förutom modifierad mic-ingång. till vilken jag kopplar ett tonhuvud från bandspelare för att ge lätthanterad och exakt sökning som fungerar både på avbrott och kortslutning.
Har liknande anordning för att hitta kabelbrott till robotklipparen fast kör då typ 100kHz modulerad bärvåg, fortfarande mha en 7414.
Om man har oscilloskop kan man mäta mha TDR där reflektionstiden från en snabb fyrkantpuls är lätt att omvandla till avstånd i meter till avbrott eller kortis.
Ännu enklare om man har en VNA och mäter IFFT, En VNA har pulsgeneratorn inbyggd, eg svepgenerator som kan ge mer detaljerad information. De flesta VNA har mjukvara för IFFT så att man kan läsa avstånd till olika impedansförändringar längs kablar. Kan även avslöja halvbra kontaktering, korrsion eller klämskador. Ett vanligt användningsområde är att just hitta klämskador någonstans utefter en koaxkabel, där skadan inte syns utanpå utan bara gör att man får fel transmissionsimpedans.
Både mätningar av reflektionstider med VNA och med oscilloskop för att finna avstånd till kabelförändring, man måste för bägge ta hänsyn till att pulstiden är för tiden i bägge riktningarna och att pulsen rör sej med 0.6- 0.8 c beroende på kabeltyp, dvs mindre än ljushastigheten. Med VNA kan man på detta viset mäta med hög noggrannhet även på kablar som är milslånga. Det finns särskilda kabeltestare för att finna kabelfel på riktigt långa kablar som egentligen är en enklare form av VNA.
De flesta VNA har signalgenerator som sällan överstiger 20dBn i utnivå vilket kan göra att mycket liten signalnivå reflekteras på långa kablar och det är även begränsat hur mycket insignal en VNA tål. Ska man hobby-mäta på riktigt långa kablar kan då ett oscilloskop vara bättre alternativ då man kan använda pulsgenerator som injicerar kraftfullare pulser. in i kabeln som man mäter på. Särskilt när tranmissions-impedansen är viktig kabel-faktor och där fukt eller begynnande korrosion är viktiga mätparametrar så är VNA alltid att föredra.
För riktigt länge sedan, innan oscilloskop existerade, när de första avbrotten på Atlantkablar för telegrafi inträffade hade man ingen bra metod att felsöka var avbrottet inträffat.
Allra första Atlantkabeln (1856) tappade förbindelsen efter några månader. Det var bara att konstatera att "shit happens" och lägga en ny kabel 10 år senare.
För den tiden stora kostnader men telegrafin var ekonomiskt betydelsefull för de som handlade med aktier och valuta, Alternativa förbindelsen över Atlanten var med fartyg då radio-telegrafi över Atlanten kom först på 1900-talet.
Det utvecklades dock snabbt sätt att mäta fram var brottet fanns tillräckligt noggrant så att man kunde finna reparationsstället med rimlig precision så när den nya kabeln las 1866 hade man tagit fram en moderniserad version av lord Kelvins spegelgalvanometer.
Galvanometer var försedd med spegel istället för visarnål. Mot spegeln riktades en koncentrerad ljusstråle från en karbidlykta vars ljus-reflektion ritades på en stor vägg via en ytterligare roterande spegel. Man fick i princip både ett enkelt oscilloskop och projicerad storbilds-tv i ett paket. Sedan var det bara att nyckla iväg en puls vars puls och reflektion ritades upp på väggen och även talade om grad av avbrott eller kortslutning. En tidig form av TDR.
Självklart kan man modernisera spegel-galvanometern och mäta efter avvikelser på billaddkablar. En av anledningarna man misstänkte att första kabelavbrottet inträffade för Atlantkablen var att man kanske fått induktiva effekter som skapat överslag på mer än 1000V i kabeln så att det uppstått avbrott. Man nycklade med typiskt 250 Volt för att alls få över någon detekterbar signal i andra änden av kabeln.
Detta var innan elektriska förstärkare och mellanförstärkare var uppfunna varför man var tvungna att brassa på med rejäl spänning.
Ett annat problem vad gäller kabelns livslängd var att det var svårt att lägga långa kablar i jämn takt och att det var svårt att bromsa fartyget när det uppstod problem med kabelutrllningen. Den tidens mest anlitade fartyg för läggning av Atlantkabel var ett enormt segelfartyg, världens största i de flesta kategorier. Det var sann hybridsdrift då den försetts med ångmaskin på 8000hk som dels drev två vattenhjul samt för säkerhets skull även en skruvpropeller för bättre manövrerbarhet oavsett vind.När den inte transporterade kabel kunde den ta 4000 passagerare. Ett av fartygets stora problem var att man antog att det med tiden växte 300 ton marinliv på skrovet och det fanns ingen docka i världen stor nog att kunna ta in fartyget för underhåll av dess skrov. Allt var i enorma dimensioner, även dess underhållskostnader som till slut gjorde att fartyget höggs upp då ingen hade råd att hålla det i drift.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
