AoE-datorn, någon här som har mer info

[Mickecarlsson]

Jag kom över en hel hög av tidningen Allt om Elektronik.
Där hittade jag en bygg-själv dator baserad på en 6502 6802.
Den presenterades i nummer 10/84.
Nummer 1/85 har en artikel om CPU-kortet, 2/85 har en artikel om minneskortet, 3/85 har en artikel om floppykontrollern och sista artikeln är i nummer 7/85 och beskriver en EPROM-programmerare.
Inga filmer finns, inga ROM-dumpar, allt hänvisades till en firma i Norsborg, Wannbergs Elektronik.

AoE datorn skulle köra FLEX, en portad variant gissar jag.

Så, är det någon här som vet mer om denna dator.
Jag gissar den fick samma öde som RT-datorn, 1985 fanns det en uppsjö av modernare datorer som kunde grafik och färg och väldigt få var intresserade av en dator som körde ett dyrt OS (FLEX) med en dyr BASIC-tolk.
EDIT: Rätt CPU

[ASEA]

Är detta nåt specifikt svenskt projekt menar du eller fanns det med även i engelska Elektor?
Ifall det även fanns i Elektor tycker man ju att det borde finnas nån ROM-dump och info nånstans att ladda ner.

Är det inte 6802 som cpu?

[Glenn]

Fanns det inte nån hemsida om AoE-datorn nånstans som hade både artiklarna och romfilerna ?

Jag tror även AoE's BBS hade dessa, men den är väl nedlagd sen 30 år..

[Mickecarlsson]

Jag hittar Elektor Junior, men det är inte samma som AoE. Jag har för mig att jag laddat hem lite EPROM-dumpar för någon Elektor-dator.
Tittar man i artiklarna så visar bilderna inte det specifika Elektor utseendet på PCB’t, det ser mer hemmagjort ut.

[ASEA]

Jag ögnade lite snabbt i Elektor från samma år, men hittar heller ingen motsvarighet.
Så det måste vara nåt svenskt hittepå.
Verkar ju som det rann lite ut i sanden, blev inte så många kort/artiklar utöver det mest nödvändiga.

[Mickecarlsson]

Hittade mina nerladdningar, dels från den franska Elektor och dels den tyska.
Det är inte samma dator, de använder 6809.
Som kuriosa, den tyska Elektor har också en artikel de kallar EC-68K, en dator baserad på 68000, men som samtidigt har en 6809som styr floppykontrollern:

EC-68K.jpg

EC-68K-floppy.jpg

Jag älskar denna text:
"Da kein industrieller Floppy-kontroller für den "EC-68K" gut genug war, musste nach einer anderen Lösung gesucht werden", jag fattar vad där står, men körde den i en translator:
"Since no industrial floppy controller was good enough for the "EC-68K", another solution had to be found".
Det känns lite SAAB över det, "vi gör det bättre"

[Mickecarlsson]

För dom som vill läsa om EC68 och EC68K har jag lagt PDF'rn på min hemsida: http://radiosyd.se/ec-computer/elektor_computing_3.pdf
Den är på 95 megabyte.

[Glenn]

Nu var dte lääääänge sen jag läste artiklarna i AoE, men jag tror det stod att det var ett svenskt projekt ?

..Undrar var alla mina gamla AoE är..

[HUGGBÄVERN]

Jag hittar en artikel med mönsterkortslayouter i Elektor 1983/11. Det står inget om uppföljande artiklar.

Elektor-1983-11.pdf

[ASEA]

Junior och AoE-datorn har inget med varandra att göra. Annan processor också, 6502 vs 6802.

Nåt som slår en när man bläddrar i gamla AoE eller Elektor är att de tidigt hade väldigt snygga och enhetliga kretslayouter.

[Glenn]

Också väldigt, va dska man säga, utmärkande, ge mej ett schema från en AoE/elektor och jag ser oftast direkt att det är därifrån.

[MiaM]

Kort sammanfattning: Läs nederländska Elektuur från dessa år, och läs också historiken om 6502-datorer i Nederländerna.

Ett par detaljer, och en del allmänt svamlande:

Det verkar som att det i Nederländerna specifikt var en halvstor grej att ha 6502-baserade "kontorsdatorer" som körde nåt OS som jag tror fyllde ungefär samma funktion som CP/M. Jag har läst en del om detta, men minns inte detaljerna. Specifikt så minns jag inte om det var flera tillverkare som gjorde datorer kompatibla med varandra, eller om det var en enda tillverkare. Det kanske är så att dessa tillverkades av företaget (som senare) hette Tulip. (Tulip = tulpan, en av Nederländernas grejer historiskt har varit att odla och exportera blommor...).

Jämför detta med att andra länder hade sina specifika datorer, t.ex. Luxor ABC i Sverige som mig veterligen inte hade nämnvärda framgångar utomlands, förutom licenstillverkingen i Ungern (!!!!) (som i sin tur med 99,9999% sannolikt var en del i handeln där Luxor köpte kassettmekanismen till nästan alla sina toppmatade kassettdäck från Ungern. Undantagen var typ nån väldigt tidig allt-i-ett-anläggning som använde Philips mekanik, och dels allt-i-ett-burkarna Dirigent/Harmoni 6200 och motsvarande separat kassettdäck som hade mekanik tillverkad av Facit som var som en tvåhuvuds enkelkapstanvariant av toppmodellerna från Tandberg, Nakamichi och liknande, och därmed fullt jämförbar eller rent av bättre än de enklare modellerna från Nakamichi. Ursäkta sidospåret men det är otroligt synd att de inte också gjorde en dubbelkapstanvariant av mekaniken och då också trehuvudsdäck - de kunde rent av ha startat ett nytt märke för toppmodeller. Spontana halvtramsiga förslag skulle vara t.ex. Deluxeor eller Tådal (motsats till tand-berg )).

Värt att veta är att importören/distirbutören av Commodore lär ha varit hatad i Nederländerna pga extremt dåligt rykte gällande t.ex. garantiärenden och liknande. Vissa datortidningar bojkottade Commodore av detta skäl. Nu minns jag inte vad tidningen jag läst om detta i heter, men detta stod alltså tryckt i datortidning från den tiden.

Om nån undrar så kan jag nödtorftigt nästan läsa nederländska, typ bra nog att när hjärnan är i toppform så begriper jag t.ex. en datortidning och allmänt andra texter som inte är sådär fisförnämt fin-skönlitteraturmässiga ungefär, och jag kan rent av nästan ibland förstå talad nederländska (där den som pratas i Belgien/Flandern är lättare att förstå än den som pratas i Nederländerna). Därav skulle jag säga att jag är en halvbra källa för att berätta om vad jag läst som skrivits direkt på Nederländska.

Och anledningen till att jag nämner Nederländerna och nederländska är såklart att Elektor är visserligen det namn vi mest känner till, men moderbolaget / första tidningen är Elektuur från Nederländerna. (Sidospår: Elektor fanns även i en separat utgåva i Indien, även den på engelska! Nåstans har jag hittat pdf:er med scannade utgåvor som jag tror är dessa indiska Elektor. Tror jag har dem nedsparade nånstans underst-bakom [tm]).

Mitt intryck är att även om t.ex. AoE och engelskspråkiga (och tyskspråkiga) Elektor från typ 90-talet och framåt körde i stort sett samma artiklar som Elektuur, så var det klart större skillnad förr. Vi har ju själva sett alla de byggen i AoE som inte är från Elektuur, både vad jag tror är svenska byggen i de tidigaste utgåvorna, men även byggen baserade på byggsatser från tyska (tror jag?) ELV och Circuit Design och/eller om det kanske var Josty Kit. (Sidospår: Jan Soelberg som är känd från Josty Kit startade senare Circuit Design och jag tror det var en slags avhopp där båda företagen existerade parallellt med olika ägare eller nåt sånt, så även om byggena tekniskt har samma "stil" (typ korten verkar vara designade på samma sätt, schemor ritade i samma stil osv) så är det olika företag). Dessutom eftersom Nederländska Elektuur startade tidigare än de andra, så fanns det äldre byggen att plocka in i tidningarna på de andra språken.

Poängen med detta är att när framförallt AoE men även engelskspråkiga och tyskspråkiga Elektor avvek från vad nederländska Elektuur publicerade så blev det såklart ett gäng artiklar/byggen som fanns på nederländska men inte i samtliga andra länder/språk.

Mitt intryck är att AoE verkade ha lite svårt att bestämma sig för vilka datorrelaterade byggen de skulle publicera eller inte, och det var lite brist på röd tråd. Jag minns inte riktigt denna 6502-baserade dator men den verkar ju vara ärligt talat ett värdelöst val för den som annars hade råd att köpa t.ex. en VIC 20, C64 eller liknande, eftersom den ändå krävde en terminal för att vara vettigt användbar. Den hade väl dock varit vettig som andraburk för nåt styr-regler-jox. Men om nu Nederländerna som nån slags kollektiv folkgrupp hatade Commodore så kanske denna dator framstod som vettig ändå. Jag misstänker att AoE nog såg på statistiken över sålda mönsterkort, komponentsatser och film för att etsa egna mönsterkort att detta datorbygge nog inte var särskilt populärt.
Men ändå så körde de vissa byggen som när de dök upp kändes som att de inte riktigt passade in. De hade t.ex. nåt grafikkort för 6502-baserade datorer som jag tror klarade typ 512*256 på en vanlig "PAL"-RGB-skärm och jag tror att kortet klarade detta med halvmånga färger samtidigt, d.v.s. det hade massor av videominne. Men i den svenska artikeln så framgick det inte riktigt vad man skulle använda den till för dator ordentligt, eller så förutsatte den att man läst tidigare artiklar som kanske inte fanns i svenska AoE. Eller så minns jag fel.

Senare så dök det faktiskt upp Elektuur-mässiga byggen relaterade till Commodore. Vet inte vad som hände i Nederländerna men det är väl inte osannolikt att de bytte ut importör på samma sätt som att Commodore startade eget dotterbolag i Sverige som jag tror skötte import/distribution för hela Skandinavien (och kanske Finland). Detta är i sin tur orsaken till att Handic sadlade om till att sälja parabolanläggningar och Datatronic använde namnet Victor på PC-kompatibla datorer de köpte OEM från Asien (inte helt säker men tror att Samsung och kanske Hundai var stora på att tillverka PC-kompatibla OEM åt andra. De känns igen på att de ofta har ett rätt stort moderkort med allt utom grafik (och hårddiskkontroller, tror jag?) och ett dotterkort som ger dels fyra ISA-kortplatser liggande ovanpå varandra och dels grafik - de fanns t.ex. med EGA och senare VGA. De med EGA hade 9-pol d-sub på moderkortet och också DIP-switchar på moderkortet för att välja EGA-konfiguration, där allt detta anslöts via en extra kantkontakt på dotterkortet, fritt ur minnet kanske 20-polig. Nånstans har jag ett sånt dotterkort med EGA som jag lött på dels kabel med 9-pol d-sub och dels byglar för att välja det vanligaste EGA-läget

Och nu än värre svammel: Ifall man kunnat göra en tidsresa så hade det varit önskvärt++++ ifall AoE samt de som jobbade på Elektor i UK och Västtyskland hade tagit nederländska Elektuur i örat och sagt ungefär "vi vet att ni hatar Commodore i Nederländerna, men Commodore är vettiga i UK, Västtyskland och Skandinavien, och därför vill vi att ni gör 6502-byggena så att de funkar som tillbehör till Commodoredatorer istället för enbart för era egna 6502-datorer".

Elektuur hade ju uppenbart en buss med 64-pol DIN-europakort-kontaktdon osv. Det hade antagligen inte varit särskilt svårt att göra ett par varianter av kort som kunnat anslutas till Commodoredator och dels haft någon/några platser för Commodoremässiga cartridges och dels någon/några platser för Elektuur-mässiga kort.

De hade med fördel kunnat kombinera detta med vanliga expansioner som en entusiast skulle önskat till dessa burkar. Tänker specifikt på RAM/ROM för VIC 20, ROM till C64, videohårdvara för enkel textskärm med 40/80 tecken per rad för VIC 20 och med 80 tecken per rad för C64, 6551 ACIA(=UART) serieportkort och liknande.

Likaså hade det nog varit vettigt om Elektuurs 6502-datorbyggen haft en port eller kanske två portar kompatibla med Commodores seriebuss (seriell variant av IEEE-488/GPIB). Kanske både så att Elektuur-byggena kunnat använda Commodores tillbehör, men också att Elektuur-byggena kunnat agera tillbehör till Commodores datorer. Tänker t.ex. att ett litet strömsnålt kort skulle kunna användas för hemautomatisering osv, och dels kunnat lagra data med jämna mellanrum på en Commodore 1541 diskdrive och/eller skriva ut på en Commodorekompatibel skrivare, och dels också se ut som en diskdrive mot en ansluten Commodoredator, där man bara laddar en kort programsnutt med LOAD som om bygget vore en diskdrive, och denna programsnutt gör att Commodoredatorn agerar användarinterface mot Elektuurbygget. Andra möjliga byggen de hypotetiskt skulle kunna ha gjort vore t.ex. en diskdrive baserad på det enkla interfacet till Junior Computer (byggt på licens från OSI, Ohio Scientific) för att köra mot Commodores datorer. Visserligen hade det varit trist med bara halva eller än lägre kapacitet per diskett jämfört med Commodores drive, men priset hade kunna varit en fördel. Vet inte vad en Shugartmässig drive kostade på den tiden, men en 1541 kostade 6000:- 1983 om jag minns rätt, galet mycket pengar. Senare kunde de rent av gett sig på att bygga 1541-kompatibel hårdvara (de var ju inte helt rädda för att reta upp större företag med tanke på att de byggde piratdekoder för Filmnet ). Annat de skulle kunna ha gjort hade väl t.ex. varit nån slags RAM/ROM-disk med CMOS-RAM och batteribackup. Kanske med uttag för bandspelare för backup som i stort sett självständigt kan kopiera mellan band och minne, så att det kan tugga sakta men säkert när man gör nåt annat (kanske rent av när man använder bygget som RAM/ROM-disk), och nån valfri lampa/summer som indikerar att det är dags att manövrera bandspelaren. Med tanke på att dessa tidningar riktade sig till "kluriga" personer så hade de rent av kunnat haft bandspelarinterface som kör högre frekvenser för att köra mot rullbandspelare som kör bandet på högre hastighet. Vet inte hur det såg ut i UK och Tyskland, men här i Sverige började det väl dyka upp utrangerade eller bara allmänt begagnade Tandberg skolbandspelare med "free head"-uttag, och i Nederländerna måste det funnits gott om begagnade Philips monorullbandspelare med uttag för stereotillsats, där detta uttag också ansluter direkt till det tonhuvud/spår som inte används av inbyggda elektroniken i bandspelaren.

Det kan kanske vara värt att kontakta Hans Otten som är 6502-entusiast och iaf har sin hemsida på en .nl-domän varpå jag antar att han har bra koll på historiken. Dels har han hemsida, dels är han om jag minns rätt med i Commodore International History...-gruppen på Fejjan, och 6502-relaterade saker är väl rätt relevant för den gruppen så det går nog att fråga där med, både om dessa 6502-baserade "PC-liknande" datorer i Nederländerna och dels om Commodorehatet och hur det påverkade Elektuur, kanske? Vet inte om det finns någon/några bra forum eller kanske grupper på fejjan för Elektor/Elektuur, men det borde finnas. (Det finns defintivit minst en grupp på fejjan för Josty Kit och jag tror det finns en separat för Circuit Design, som exempel på andra elektronikbygggrejer från förr).


Tillägg: Håller med Glenn, man ser framförallt på layouten men även schemat om det är ett Elektuur-bygge. Värt att komma ihåg för annat än datorbyggen är att på 70-talet såg de inte ut på samma sätt som vi är vana vid. Kolla t.ex. Elektor Book 75 för massor av exempel, ifall den finns online. Den boken är rätt trevlig att läsa i allmänhet. Den har t.ex. ett Pong-TV-spel-bygge som använder diskreta 74xx-kretsar (och kanske nån 75xx?). Ett annat bygge är en trummaskin med både analoga och digitala kretsar, som jag antar låter som trummaskinen i sjuttiotalets elorglar (tänk typ "musiken" i Charles Nonsense som gick på SVT i slutet av 80-talet ). Kretskorten har runda former, antagligen gjort med gnuggisar eller ritmallar för olika kurvradier och böjar med olika kurvradie på ena respektive andra sidan osv, snarare än med datorcad som de nyare korten använder.

[MiaM]

Jag hittar en artikel med mönsterkortslayouter i Elektor 1983/11. Det står inget om uppföljande artiklar.

Elektor-1983-11.pdf

Tilläggskommentar till det jag skrev tidigare:

Denna "enkortsdator" på två kort har ju rent av ett kort med CPU, RAM och ROM samt adressavkodning, buffertar, klockor osv, och ett annat kort med två 6522 VIA-chip och en 6551 ACIA (=UART) med 1488/1489 RS232-nivåomvandlare.

Detta andra kort hade med fördel+++ kunnat varit ett kort som både passat till Elektor-CPU-kortet men även som cartridge till VIC 20.

[HUGGBÄVERN]

Kul läsning MiaM. Det var Kaffemann-längd men väldigt intressanta tankar.

En fråga som delvis ramlar lite utanför: fanns det projekt i AoE/Elektor/Elektuur/Le Elekteur (eller vad tidningen hette på franska) som var specifikt land-egna, dvs projekt utvecklade i respektive land och bara publicerade i det landets version? Jag undrar om det inte fanns kanadensiska och australiska editioner också.

[Glenn]

Filmnetdekodern var väl specifikt utvecklad av AoE för svenska marknaden tex.

Labbagget i nummer 1 var tydligen en helsvensk hsitoria med.