Stötar ni fått, berätta om misstagen

[gOry]

Just nu, fan kändes som att den gick från arm till arm! Vad borde jag göra??
Kändes som den värsta jag fått!

[blueint]

Bygga egen EKG mätare med direktlarm till SOS..

(obs, SOS har slutat med ambulans.. det är billigare så)

[gOry]

Får hoppas den inte tog allt för mycket av sinusnerv! Skönt kännbart jack i fingret fick man! Lite skärsår på andra handen när jag lyckades slita mig bort!

[Paxmax]

Normalt skall man till akuten och kolla EKG samt ta prov om ev. förekomst av blodproppar/klumpning.

[mjv]

Och en tråd i ämnet hade jag redan skapat ja, då fattades bara stöten...

Gjorde ett superklantigt misstag idag på lunchen. Skulle plocka isär tjejens diskbänksarmatur för att ta loss strömbrytaren. Hade inte brutit strömmen (idiotiskt). Tänkte ta isär den besvärliga armaturen lite snabbt och lossa ledarna på plinten. Men medan jag bröt och bände så kom jag åt strömbrytaren på baksidan. Pirrade till ordentligt i båda händerna och jag tappade armaturen.
Huvva, så dumt, så dumt.

Edit: Vill påpeka att detta nog aldrig hänt INNAN jag började jobba som elektriker!
Inom flyget pratar man om att man är som farligast när man har runt 100 timmar i luften. Samma tänk är nog applicerbart inom elbranschen också...

[GiK]

Jo det är helknäppt!

Att överhuvud taget skruva i en "elpryl" med kontakten i.
Som 19:åring tog jag isär en bandspelare och skulle vända
upp och ner på den. När jag bytte grepp, råkade pekfingret
och långfingret hamna på strömbrytarens anslutning.

Ska jag beskriva hur det kändes. Det var som om någon
stark person ryckte i båda fingrarna, ordentligt.

Nu mera drar jag alltid ur stickproppen ur väggen.


Är man säker då? Nix!
Bara för någon månad sedan la jag handen på fyra kondensatorer
som inte var "urladdade"!
Inte lika dramatisk, men det kändes, trots att det
bara var 43 Vdc.

[joharohl]

El är kraftfullt helt klart. Speciellt lite högre spänningar och strömmar. Har jobbat en del på stora forskningslabb( inte med just el dock) och dom tenderar att ha rätt mycket infrastruktur runt om som kan vara imponerande. Blanda detta med mindre begåvade personer och det finns genast rätt många gör-inte-det-här-fall

Just det här med Arc Flash, vad det nu kan tänkas heta på svenska, verkar vara det absolut läskigaste. Antar att det är samma sak som seniorlemuren råkade ut för. Du skall nog vara glad att det inte blev värre. Finns en hel del äckliga bilder på vad som hänt folk som råkat ut för samma sak om man söker runt.

Arc flash demonstration (bara 480V så kan bara fantisera om hur 10 kV skulle vara):


Bli nersprutad av smält metall samt eldmoln = dålig dag på jobbet.

[jesse]

Bara för någon månad sedan la jag handen på fyra kondensatorer
som inte var "urladdade"!
Inte lika dramatisk, men det kändes, trots att det
bara var 43 Vdc.

Kan ju vara bra att veta att även 43 volt känns. Beror givetvis mycket på hur fuktig man är på huden.
Man räknar väl annars att under 50 volt är det 'ingen fara'... ?

Jag har ett batteri på ca 45-53 volt som jag jobbar med nästan dagligen (testar anläggning) och är alltid noga med att inte ta på mer än en ände åt gången... men det är väl bara en tidsfråga innan det händer. Massor av sladdar åt alla håll i kombination med mycket oisolerat ledande material (kopparbleck som förbinder batteripolerna med mera...)

joharohl: Varför blir det tjock svart rök? Vad är det som brinner? Borde inte se ut så om det bara är en ljusbåge i luften, tycker man?
En kontinuerlig ljusbåge brukar ju inte släppa ifrån sig så mycket rök.

[joharohl]

Antar att det är lådan m.m. som bildar röken. Tråden förångas nog ganska omedelbart och bildar det plasma som sen ser till att det fortsätter mer än någon tiondels sekund. Värmen från den processen är säkert nog för att få det mesta i närheten att ryka

[Kägglan]

Hoppas ni har varit till akuten efter era olyckor.

[Ulf]

Första gången var jag nog bara tre år, satt och pillade in apelsinkärnor i ett barnsäkert vägguttag. Det är vad mor och far har berättat, men jag var lika glad för det.
Senare vid 6-7 års ålder så skruvade jag isär min första radio, det var massor med rör och grejor. Det hände väl någon gång att man la handen på något olämpligt ställe.

Några år senare så var det inte jag som råkade illa ut, men jag var lite grann orsaken.
Min gamla fiiina pojkcykel med sadel av limp-modell, den hade bara skumgummit kvar på sadeln. Från dynamon kopplade jag via en diod utgångstrafon från tidigare nämda radio.
Uppsidans ena pol gick till ramen, den andra gick till ståltråd på handtagen. Det spirrade lite. Vi var iväg och badade så började det att regna, en riktig sån där sommarskur. Till badplatsen dök en kille, något år äldre än oss andra, som var riktigt odräglig och kaxig, han terroriserade alla han kom åt. När han såg att vi skulle dra oss hemåt så sprang han i förväg för att terrorisera oss mer, han kastade sig på min cykel och trampade på nerför en hyffsat brant backe. Herredjävlar vad han skrek! Blöta badbyxor och dyngsurt skumgummi gav honom tjottablängare rätt upp i skrevet!
Sedan fick jag ha cykeln i fred, även jag blev lämnad i fred.

Jo, jag har oxå jobbat på en lindarverkstad, men jag insåg att man blev mer och mer oförsiktig och det gällde att sluta innan något illa hände.

Sen har det varit lite incidenter med elsängslet, är huvudet dumt får det oxå ta smällen...

[markusb]

För ett gäng år sedan byggde jag en enkel inverter för att kunna mata ett 220V ministrobiskop från ett bilbatteri.
Ville försäkra mig om att trissorna på primärsidan (som ju switchade 12-0-12V sidan i trafon i detta fallet) inte blev varma..
känner på den ena.. nja, lite ljumen.. den andra, jo lite ljumen den oxå. Undrar om inte trissa 1 går lite varmare?? Lägger ett pekfinger på varje trissa för att kunna jämföra temperaturen.....

Har fått en del skapliga smällar av bildrör, laddade kondingar, blottade 230-anslutningar och sånt men aldrig någon som fått det att svartna ordentligt.
Lyft upp ett och annat kretskort med en små pcbtrafos på när det varit spänningsatt. Skulle bara flytta det för att göra plats på bänken. Man tar ju tag under kortet för att lyfta det...

Bli ofta alldeles byxig innan jag ger mig in i något som jag vet har den minsta möjlighet att ge mig en kyss, ex ett modernt bilsteg klass-D på 3kW osv.. jag VET att spänningarna på railsen i ett sådant steg är rent livsfarliga om man råkar ta på fel ställe och har i stort slutat grejja med steg (hobbynivå) sedan dessa tog över marknaden.
Just när det matas med 12V så tappar jag ofta riskmedvetenheten när jag väl arbetar i grejen och vips är båda nävarna där och grejjar. Det är ju bara 12V... in....

[Elektro88]

värsta var nog när jag råkade gå in i två kablar där det va 230V... föll ihop på plats men klarade mig (som kanske märks ). annars så är det väl inte så mycket, lite små stötar här och var bara.

[Ulf]

I många böcker jag läste om elektronik när jag var liten så skulle den ena handen hålla i verktyget, den andra skulle vara i bakfickan.
Och så har vi de gamla Clas Ohlson katalogerna, på var och varannan sida stod det "Jorda du, så slipper prästen!", kan de ha varit från 40-talet.

[13th.Marine]

Höhö, Jag ska med!

Denna måste jag berättat på forumet förr:
I mina yngre datormoddardagar så hade jag plockat isär ett datornätagg och lackat om höljet, för att kolla så att det fortfarande fungerade skruvade jag ihop det "lite snabbt" och kopplar in sladdstället, POOF säger det, jag flyger tillbaka och säkringen går (lillbrorsan hävdar att jag skrek "som en liten flicka", men det har jag inget minne av )

Tydligen hade jag i min iver inte satt fast "110-230V"-omkopplaren ordentligt, utan den hade glidit ut och lagt fasen rakt mot chassit.

En annan gång hade jag monterat isär en PS2a, testat den halvt monterad igen och skulle montera isär den, tipset är; Lägg inte fingert över kondningsbanken i nätaggregatet

Senaste klantningen var häromåret när jag skulle felsöka ett Labgruppensteg (KlassAB med switchat nätagg), skulle mäta matningsspänningarna, råkar komma åt med mätproben mellan ena matningen och chassit. Poof säger det (flashbang?) och proben har förångats, tillsammans med kopparbanan, men steget kör på som inget hänt, så en ny säkring och lite patchande.

Som den räddharen jag är så är jag idag rädd för att koppla in sladdställ i prylar samt spänningsmatningar. Och jag ogillar STARKT saker som "kittlar lite", speciellt ojordade apparater.