Fråga om effekttransistor (tyda datablad)

cykze · Inlägg av **cykze** » 31 januari 2005, 15:30:33

Så så fort man har gemensam jord så blir optokopplare onödiga? Jag tänkte att den skyddar styrelektroniken från höga spikar som skulle kunna förstöra transistorn. Så jag satte dit en för att vara säker. Men det är alltså överdrivet? (Ett oscilloskop hade ju definitivt varit bra att ha så att man verkligen får se hur det ser ut.

)

Schnegelwerfer · Inlägg av **Schnegelwerfer** » 31 januari 2005, 15:39:44

Spikar kommer ju som regel från spänningsmatning eller jord. Optokopplare och andra lysdioder är dessutom jäkligt känsliga för backspänning, och kan gå sönder vid så lite som 5V backspänning.

Kommer det då en kort spik på typ 10V på jorden riskerar man att bränna optokopplaren. Ett bra tips är att montera en vanlig diod parallellt, fast bakvänt mot optokopplaren. På så sätt kortsluts eventuella backspänningar, och lysdioden klarar sig.

Om man vill skydda någonting från spänningspsikar kan man t.ex. lägga in en transientskyddsdiod (Transzorb) som kortsluter ner inkommande spänningsspikar över en viss nivå till jord.

Jag är ingen expert på EMC eller störnngar, men Magnus Pihl verkar ju ha bra koll på sådant så han kanske kommer med något tips.

Magnus Pihl · Inlägg av **Magnus Pihl** » 31 januari 2005, 16:02:32

Optokopplare löser inte ditt problem med genemsamma jordströmmar. Släng den.

Vidare, eftersom du driver och inte sänker, får du motsvarande problem med matningen. Se en ledare som en impedans. Slår du på och av lampan snabbt (korta stig och falltider), och har en hög ström så blir det en spänningsspik i både till och frånslaget. Positiv i ena fallet och negativ i andra. Detta är skadligt för uC.

Det finns flera sätt att lösa det på.

1. Slöa ner stig och falltiden. Sätt en kondensator på gaten.
2. Minska strömmen (inte önskvärt i ditt fall).
3. Se till att de inte delar ledning. Se motsv. stjärnjordning fast för matning.
4. Filitrera matningsspänning. L/C filter eller transientskydd.

Den sista måste du ha i vilket fall som helst. Fordonselektronik kan vara svårt om man inte arbetat med det innan, för det är störningar precis överallt.

Greensilver · Inlägg av **Greensilver** » 31 januari 2005, 17:43:27

Det här var intressant - startar en tråd om detta!

cykze · Inlägg av **cykze** » 31 januari 2005, 19:26:28

Schnegelwerfer skrev:Kommer det då en kort spik på typ 10V på jorden riskerar man att bränna optokopplaren. Ett bra tips är att montera en vanlig diod parallellt, fast bakvänt mot optokopplaren. På så sätt kortsluts eventuella backspänningar, och lysdioden klarar sig.

Det ska jag komma ihåg. Men du menar väl fototransistorn istället för lysdioden?

Hur bär man sig åt för att lära sig sånt här? Finns det några speciella böcker? Eller är det den långa vägen som gäller, att läsa allt som kan komma över för att till slut få en uppfattning om vilka problem som finns och hur man löser dom?

Schnegelwerfer · Inlägg av **Schnegelwerfer** » 31 januari 2005, 19:30:58

Nej, jag menade faktiskt lysdioden i optokopplaren.
Om utgången från uC:n ligger på 5V, eller ännu värre på 0V och det kommer en positiv spänningsspik på jorden, så kan lysdioden bli backspänd.

Jag vet inte heller hur man lär sig en massa om praktisk elektronikkonstruktion förutom med tiden... man tycker ju att det borde finnas någon bok med allmänna konstruktionstips!

Kjelle · Inlägg av **Kjelle** » 31 januari 2005, 21:11:45

Styra glödlampor med transistor är mycket tufft för en halvledare.
Tänk på att en glödlampa har upp till 12 ggr högre ström vid start
än vid vanlig drift.
Det är inte utan anledning dagens bilar är fullproppade med reläer
trots tillgång till transistorteknik.
Alltså Greensilver måste dimensionera transistorn för 12 * 2.5 = 30 A.
Man får en omedelbar Thermical runaway(termisk rusning) i en för
klen transistor och några stora kylflänsar hjälper inte.
Använd ALLTID, ALLTID reläer till sådana här applikationer, vad du switchar
reläet med för transistorkoppling är inte så kritiskt.
BC546-BD135 eller någon Darlington transistor ur BD serien t.ex.

Rent allmänt när det gäller elektronikkonstruktion vill jag rekommendera
böckerna Elektronik för alla (8 böcker) med både analoga och digitala
delar.
Sen finns givetvis tidningen AoE och en del utlännsk press.
Att gå på skola med elektronikutbildning är givetvis det bästa.
Men hur bra böcker och skolor det än finns så är det bästa att jobba
praktiskt med både felsökning och konstruktion.
Tyvärr har man inte mycket stort TÅÅÅÅLAMOD så skall man lämna "branschen"omedelbart.

Kjelle

Magnus Pihl · Inlägg av **Magnus Pihl** » 31 januari 2005, 22:09:43

Allvarligt, rekommenderar du relä för att switcha hans 4A lampa??? Var har du läst att en glödlampa drar 12 gånger mer i uppstarten?

Vad som kan vara tufft för en halvledare är att switcha induktiva laster och en glödlampa är (så gott som) inte induktiv.

Magnus Pihl · Inlägg av **Magnus Pihl** » 31 januari 2005, 22:29:10

Citat ELFA:
Kapacitiva laster
Vid tillslag av en glödlampa, motor eller kapacitiv last, t.ex. ett
lysrör, uppkommer en strömrusning som överstiger den normala
märkströmmen 1015 gånger. Det kan avhjälpas genom att t.ex.
en drossel, ett NTC-motstånd eller ett PTC-motstånd läggs i serie
med lasten. Passar både för lik- och växelströmstillämpningar.

Jag tror ditt uttalande kommer härifrån. Här har vi direkta faktafel eller möjligen layoutfel eller syftfel. Rubriken "kapacitiva laster" borde inte innefatta varken glödlampa eller motor. Dessa två är induktiva. Kapacitiva laster ger upphov till strömrusning, det stämmer och det kan möjligtvis vara 10-15 gånger eller ännu mer.

EDIT: Glödlampa är inte induktiv.

Kjelle · Inlägg av **Kjelle** » 31 januari 2005, 23:43:01

Ja Magnus det står i Elfa's separata faktabok sid 167

Här nedan har du tabell på Wolfram som glödtråden består av,
tabellen går till 600 gr, en normal glödlampa ligger på 2500gr.

opgave 38
http://w2.ef.dk/netbog/Htxopg/kap18.htm

Annars gå in på KTH formelsamling här nedan, bara att räkna.

www.isk.kth.se/kursinfo/6b2257/formler.doc

Ta gärna ett digitalt minnesoscilloskop och gör en mätning !!

Om jag sedan rekommenderar relä till en sådan "liten" last som 4 A ??
Ja absolut, tyvärr har jag fått lära mig den hårda vägen både i mobil och industriell miljö, en glödlampa är inte stabil i sin belastning fast vi upplever
själva glödljuset som stabilt.

Kjelle

evert2 · Inlägg av **evert2** » 31 januari 2005, 23:58:38

Det var som

Nog för att jag visste att en glödlampa hade lägre resistans när den är kall.....men att det skulle vara SÅ dramatiskt......

evert2 · Inlägg av **evert2** » 1 februari 2005, 01:48:25

Kom på en sak. Man kan PWM:a uppstarten av lampan för att mildra arbetet för transistorn.....fast det är väl lite onödigt krångligt.....men en fördel är att tempraturstegringen blir lite mjukare, vilket borde öka lampans livslängd....eller?

Greensilver · Inlägg av **Greensilver** » 1 februari 2005, 07:25:50

Det kanske vore något, eller är den stora transistorn vi tittat på långsammare än en vanlig? Det är väl ganska lätt att knåpa ihop någon typ av PWM själv även om inte ATtinyn har det inbyggt?

evert2 · Inlägg av **evert2** » 1 februari 2005, 08:25:03

Ena problemet är att man nog ändå borde ha en kraftigare P-kanals MOSFET-transistor. En (eller varför inte 2) MTD20P03HDL (Elfas art.nr: 71-313-11 )

Sen kanske det behövs en MOSFET-driver?

Magnus Pihl · Inlägg av **Magnus Pihl** » 1 februari 2005, 10:54:02

Jag är förvånad att det här med den kraftiga strömrusningen verkar stämma, efter jag surfat runt på internet. Jag måste koppla upp det själv sen för att verkligen tro på att det drar så mycket som 12 gåner mer.

Men jag vidhåller att jag tycker en rekommendation att använda relä för en sådan liten ström som 4A låter fel. Bortsett från att det låter gammalmodigt att använda relä, som dessutom är dyrare, så har han ju ingen möjlighet att styra intensiteten. Strömrusningen kan man ju komma från med PWM och/eller en spole i serie med lampan, och/eller ett R/C-nät på gaten.

Jag tycker heller inte att man bör se en lampa som något kapacitivt, även om den uppvisar sådana egenskaper vid tillslaget. Inte heller en motor.