Slaktade min Bluray spelare.
bubbel-liknande fläckar som rör sig konstigt
Är nu ingen expert på detta men är det samma fläckar på exakt samma ställe och är fläckarna helt stilla oavsett om du blinkar eller rör ögat eller rör sig fläckarna då?
Inte skit på linsen men däremot så kan man se enceliga organismer som är på hornhinnan och dessa rör sig alltid lite pga rörelser i det tunna skiktet av tårvätska som är på ögat.
Är nu ingen expert på detta men är det samma fläckar på exakt samma ställe och är fläckarna helt stilla oavsett om du blinkar eller rör ögat eller rör sig fläckarna då?
Inte skit på linsen men däremot så kan man se enceliga organismer som är på hornhinnan och dessa rör sig alltid lite pga rörelser i det tunna skiktet av tårvätska som är på ögat.
Henry:Det är otroligt svårt att avgöra om de rör sig eller inte i förhållande till hur jag tittar. Sen är de svårt att upptäcka dem över huvud taget. Det behövs som sagt en klarblå himmel och koncentration ett tag innan jag ser dem (räcker på långa vägar inte med ett vitt a4), men när jag ser dem känns det inte som något hjärnan har hittat på.
Jag har en liten teori om att jag har små fel på näthinnorna (kanske medfött vem vet) som hjärnan normalt sett döljer, men om man koncentrerar sig på en konstant yta (som en himmel) så går det ändå att se dem.
EDIT: Jag tror det omöjligt kan vara smuts/repor på själva linsen iom att jag kan se "bubblorna" ganska så skarpt. Och det är för mig svårt att ens fokusera på föremål närmare än 8-10 cm. Så antingen är det på näthinnan eller så är det på himlen (eller hallucination).
Jag har en liten teori om att jag har små fel på näthinnorna (kanske medfött vem vet) som hjärnan normalt sett döljer, men om man koncentrerar sig på en konstant yta (som en himmel) så går det ändå att se dem.
EDIT: Jag tror det omöjligt kan vara smuts/repor på själva linsen iom att jag kan se "bubblorna" ganska så skarpt. Och det är för mig svårt att ens fokusera på föremål närmare än 8-10 cm. Så antingen är det på näthinnan eller så är det på himlen (eller hallucination).
Förstås svårt att ge en bedömning då jag inte vet hur du ser det och som sagt så är jag inte heller överhuvudtaget i närheten av någon expert eller läkare. Men sådana här encelliga organismer som jag nämnde som jag vet är encelliga organismer då jag kan se den enkla cellstrukturen i dom om man koncentrerar sig (rätt fräckt egentligen att man kan), dessa har alla på sina ögon och som är helt ofarligt och ibland kommer dom exakt framför pupillen vilket gör att man kan se det. Men encelliga orgasnimer är inte väldigt mycket större än celler så det är förstås väldigt svårt att se och bedöma hur det rör sig eller ej det håller jag med om.
Dessa organismer är svåra att se och man måste koncentrera sig, i ett mörkt rum är det omöjligt men är det ljust omkring så kan man se det och jag brukar ibland se det när jag sitter framför en ljus skärm när jag håller på med datorn, men det är ändå inte lätt att se.
Visst det kan kanske vara något medfött och skall inte säga att så absolut inte är fallet men tror dock själv att det kan vara något annat.
Dessa organismer är svåra att se och man måste koncentrera sig, i ett mörkt rum är det omöjligt men är det ljust omkring så kan man se det och jag brukar ibland se det när jag sitter framför en ljus skärm när jag håller på med datorn, men det är ändå inte lätt att se.
Visst det kan kanske vara något medfött och skall inte säga att så absolut inte är fallet men tror dock själv att det kan vara något annat.
- JimmyAndersson
- Inlägg: 26552
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
1.
Man kan inte se ev. bakerier på hornhinna - fokalplanet ligger helt fel, de flesta glasögonbärarna bör ha noterat detta och flera av er har säkert provat att fota med kameratlinsen tyckt mot en inte så ren bilruta och bilden blev hyffsade ändå - Det som händer är att kontrasterna minskar och man kan få lite stjärnglans och halo på skapt lysande objekt. Förövrigt är lite vaselin på linsytan som gällde förr för att få 'softade' portättbilder samt ritsningar i glaset om man ville ha extra synliga gnistor och stjärnglans från tex smycken etc. i fotografierna.
2.
Man får inte svetsblänk av att ha solat näthinnan - så långt in går inte UV-ljuset in - det är hornhinnans ytteryta som blir skadad av UV-ljuset med skavande känsla och smärta och den natten är förstöred... snöblindhet av samma orsak.
3.
Dom suddiga fläckarna som dansar omkring när man tittar på heljusa ytor beror på fd. blodådror i glaskroppen som inte riktigt har försvunnit från glaskroppen när ögonen utvecklades och har funnits med hela livet - det handlar bara om när man upptäcker det som gör att folk tror att det är en akut grej.
Det är alltså orenheterna i glaskroppen intill horninnan som avbildas som suddiga fläckar, inte det som är längre ut i glaskroppen - dom drar ned kontrasten istället vilket märks vid tex nattbilkörning och motljus med mer eller mindre skinande halo kring skarpa ljusa objekt som strålkastare.
Glaskroppen grumlas också med åldern (proteiner som koaguleras ut med tiden) vilket sänker kontrasten (som en skitig bilruta i motljus) gör att tex. nattkörning blir värre ju äldre man är.
Dom klassiska RF-exponeringsgränsvärdena från radiosändare, radar etc är just baserade på temperaturökningen i centrum av glaskroppen med om jag minns rätt, 1 grad, då glskroppen inte har någon genomblödning och därmed extra kylning. dvs. man skall klara sig även om man har feber då skadorna på proteinerna i glaskropp och näthinna börja komma vid strax över 42 grader - vid 70 grader så blir det mesta heldött när det gäller levande celler.
Om jag mins rätt när det gäller IR-ljus 1310 resp 1550 nm så är det 6 dBm eller 4 mW som är högsta gränsen för 'obeväpnad öga - dvs inga linser, lupp eller mickroskop som titthjälp) när det gäller optosystem utan skyddsbeteende - observera _IR-ljus_ då den typen av ljus, precis som blåviolett ljust nära UV inte fokuseras till en punkt i ett öga på samma sätt som vanlig ljus och därmed större belyst yta.
Har för mig att vanlig, synligt laserljus har lägre gränsvärden då även 1 mW ljus på liten yta som några um^2 typ välfokuserad blick, på hornhinna ger ansenlig punktvärme.
mao - laser är inga leksaker även om det till synes verka klena och harmlösa!!!.
Vita lysdioder har inte alls samma skadeverkningar då ljuset iofs. är väldigt intensiv då det går ut mycket ljus på liten yta - men ljuset är inte korrolerat, intensiteten minskar med 1/R^2 med avståndet och har olika frekvenser mm. samt ögon och iris-reflexerna fungerar bättre för den är typen av ljus - men visst, det är inte bra att trycka upp en fullt lysande 3-Watts Cree vit lysdiod upp i någons öga...
Man kan inte se ev. bakerier på hornhinna - fokalplanet ligger helt fel, de flesta glasögonbärarna bör ha noterat detta och flera av er har säkert provat att fota med kameratlinsen tyckt mot en inte så ren bilruta och bilden blev hyffsade ändå - Det som händer är att kontrasterna minskar och man kan få lite stjärnglans och halo på skapt lysande objekt. Förövrigt är lite vaselin på linsytan som gällde förr för att få 'softade' portättbilder samt ritsningar i glaset om man ville ha extra synliga gnistor och stjärnglans från tex smycken etc. i fotografierna.
2.
Man får inte svetsblänk av att ha solat näthinnan - så långt in går inte UV-ljuset in - det är hornhinnans ytteryta som blir skadad av UV-ljuset med skavande känsla och smärta och den natten är förstöred... snöblindhet av samma orsak.
3.
Dom suddiga fläckarna som dansar omkring när man tittar på heljusa ytor beror på fd. blodådror i glaskroppen som inte riktigt har försvunnit från glaskroppen när ögonen utvecklades och har funnits med hela livet - det handlar bara om när man upptäcker det som gör att folk tror att det är en akut grej.
Det är alltså orenheterna i glaskroppen intill horninnan som avbildas som suddiga fläckar, inte det som är längre ut i glaskroppen - dom drar ned kontrasten istället vilket märks vid tex nattbilkörning och motljus med mer eller mindre skinande halo kring skarpa ljusa objekt som strålkastare.
Glaskroppen grumlas också med åldern (proteiner som koaguleras ut med tiden) vilket sänker kontrasten (som en skitig bilruta i motljus) gör att tex. nattkörning blir värre ju äldre man är.
Dom klassiska RF-exponeringsgränsvärdena från radiosändare, radar etc är just baserade på temperaturökningen i centrum av glaskroppen med om jag minns rätt, 1 grad, då glskroppen inte har någon genomblödning och därmed extra kylning. dvs. man skall klara sig även om man har feber då skadorna på proteinerna i glaskropp och näthinna börja komma vid strax över 42 grader - vid 70 grader så blir det mesta heldött när det gäller levande celler.
Om jag mins rätt när det gäller IR-ljus 1310 resp 1550 nm så är det 6 dBm eller 4 mW som är högsta gränsen för 'obeväpnad öga - dvs inga linser, lupp eller mickroskop som titthjälp) när det gäller optosystem utan skyddsbeteende - observera _IR-ljus_ då den typen av ljus, precis som blåviolett ljust nära UV inte fokuseras till en punkt i ett öga på samma sätt som vanlig ljus och därmed större belyst yta.
Har för mig att vanlig, synligt laserljus har lägre gränsvärden då även 1 mW ljus på liten yta som några um^2 typ välfokuserad blick, på hornhinna ger ansenlig punktvärme.
mao - laser är inga leksaker även om det till synes verka klena och harmlösa!!!.
Vita lysdioder har inte alls samma skadeverkningar då ljuset iofs. är väldigt intensiv då det går ut mycket ljus på liten yta - men ljuset är inte korrolerat, intensiteten minskar med 1/R^2 med avståndet och har olika frekvenser mm. samt ögon och iris-reflexerna fungerar bättre för den är typen av ljus - men visst, det är inte bra att trycka upp en fullt lysande 3-Watts Cree vit lysdiod upp i någons öga...
Senast redigerad av xxargs 7 januari 2008, 02:56:36, redigerad totalt 1 gång.
Det du skriver i första stycket i 3 kan vara det som Exige har måhända och nej det har du rätt i att man inte kan se bakterier dom är alldeles för små. Vissa encelliga organismer har jag hört att man kan i vissa fall beroende på typ men alla kan kanske inte se det. Det jag ser ibland rör sig även om jag har ögat blickstilla och det ändrar område helt om jag blinkar och efter 2 - 3 blinkningar är det helt borta även om jag inte rör ögat. Det ser jag som något fysiskt i tårvätskan ovanpå hornhinnan.
JimmyAndersson: ja jag tänkte väl att jag skrivit något liknande innan, skadar dock inte med en upprepning ibland tycker jag.
JimmyAndersson: ja jag tänkte väl att jag skrivit något liknande innan, skadar dock inte med en upprepning ibland tycker jag.
Senast redigerad av Henry 7 januari 2008, 04:15:23, redigerad totalt 1 gång.
- JimmyAndersson
- Inlägg: 26552
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Kan väl också komma med ett inlägg om glaskroppsgrumlingar. Min första prick kom i 20årsålderna var till ögonläkare som förklarade att det var fullständigt ofarligt. Irriterande men hjärnan kompenserar så man inte ser dem efter ett tag. Är nu i 50 årsålderna och det hela har stabilisrat sig med ett antal prickar och strängar som rör sig när jag rör ögonen. Ibland blir det mindre och ibland kommer det nya. Var till ögonläkaren i ett annat ärende och hon såg prickarna utifrån och hade själv en massa prickar sa hon. När jag läser brukar jag ha litet mindre belysning för det är som sagt irriterande med en fläck som hela tiden ligger bredvid bokstäverna. Syns mest på våren när det blir ljusare till sommaren och hösten har hjärnan nästan kompenserat bort dem.
Har också funderat på att köpa en stark grön laser men eftersom jag ofelbart kommer att oavsiktligt lysa mig eller andra i ögonen med den har jag avskivit det köpet. Är det något jag är rädd om är det synen.
Har också funderat på att köpa en stark grön laser men eftersom jag ofelbart kommer att oavsiktligt lysa mig eller andra i ögonen med den har jag avskivit det köpet. Är det något jag är rädd om är det synen.
- hcb
- Moderator
- Inlägg: 5968
- Blev medlem: 23 februari 2007, 21:44:50
- Skype: hcbecker
- Ort: Lystrup / Uppsala
- Kontakt:
Efter de kloka orden från bl.a. xxargs kan jag bara tillägga att man inte är speciellt kaxig efter att ha fått en ögonskada. "Pain is temporary, and chicks dig scars" funkar liksom inte på ärr på näthinnan, om man säger så.
Jag fick för ett antal år sedan en reflex av 800 nm (nära IR) från en kristallyta i ena ögat. Det är oklart vad effekten[1] var; gissningsvis inte mer än 50 mW. Min första reaktion var precis som i tråden på candlepower. Att morgonen efter olyckan vakna och märka att den svarta fläcken fortfarande finns kvar var ingen höjdare. Jag tror aldrig jag varit så rädd i hela mitt liv.Usch.
Skadan på näthinnan har jag fortfarande kvar, men min hjärna har lärt sig att ignorera den. Det är inget som jag märker av till dagligdags, men när jag går till synundersökning är det rätt uppenbart att jag har en blind fläck strax nedanför blickpunkten. Inte skoj, så ta det försiktigt med laseriet.
[1] _Genomsnittseffekten_, vill säga. Toppeffekten på pulserna var snarare, givet 50 mW medel, 600 MW. Det är för mig oklart huruvida toppeffekten[2] spelar någon roll i de här sammanhangen.
[2] Fast jag upplevde ljuset som _blått_ snarare än djuprött, så det verkar ganska sannolikt att toppeffekten på näthinnan var tillräckligt hög för att tvåfotonabsorption (≈frekvensdubbling) skulle ske. Under andra omständigheter hade jag tyckt det var coolt...
Jag fick för ett antal år sedan en reflex av 800 nm (nära IR) från en kristallyta i ena ögat. Det är oklart vad effekten[1] var; gissningsvis inte mer än 50 mW. Min första reaktion var precis som i tråden på candlepower. Att morgonen efter olyckan vakna och märka att den svarta fläcken fortfarande finns kvar var ingen höjdare. Jag tror aldrig jag varit så rädd i hela mitt liv.Usch.
Skadan på näthinnan har jag fortfarande kvar, men min hjärna har lärt sig att ignorera den. Det är inget som jag märker av till dagligdags, men när jag går till synundersökning är det rätt uppenbart att jag har en blind fläck strax nedanför blickpunkten. Inte skoj, så ta det försiktigt med laseriet.
[1] _Genomsnittseffekten_, vill säga. Toppeffekten på pulserna var snarare, givet 50 mW medel, 600 MW. Det är för mig oklart huruvida toppeffekten[2] spelar någon roll i de här sammanhangen.
[2] Fast jag upplevde ljuset som _blått_ snarare än djuprött, så det verkar ganska sannolikt att toppeffekten på näthinnan var tillräckligt hög för att tvåfotonabsorption (≈frekvensdubbling) skulle ske. Under andra omständigheter hade jag tyckt det var coolt...