Ja, sex mätningar:
1. Primär, med tändstift i luft.
2. Primär, med tändstift i cylinder, under drift.
3. Primär, utan tändstift.
4. Sekundär, med tändstift i luft.
5. Sekundär, med tändstift i cylinder, under drift.
6. Sekundär, utan tändstift.
Svenska Hifi-institutet rekommenderar att även mäta diskantfakta
Seriöst så detta med oscilloskop känns farligt. Jag hade nog börjat med alldeles för hög dämpning i proben och växlat till lägre och lägre dämpning.
Om man har ett röroscilloskop så är det kanske bäst att börja mäta med det, och sen växla till modernare vid behov. Tanken är att rör tål ofta överspänning klart bättre än halvledare, och om det inte är nåt samlarmärke (alltså säg att det t.ex. är ett Solartron eller sånt som var bygge i nån brevkurs, snarare än Tektronix eller HP eller liknande) så har det väl försumbart ekonomiskt värde.
Ja, sex mätningar:
1. Primär, med tändstift i luft.
2. Primär, med tändstift i cylinder, under drift.
3. Primär, utan tändstift.
4. Sekundär, med tändstift i luft.
5. Sekundär, med tändstift i cylinder, under drift.
6. Sekundär, utan tändstift.
För att få "basfakta"...
/π
1 och 2, då är spänningen några tusen Volt, gissningsvis
3, då blir spänningen ”astronomisk”
4-5, borde vara lättare att mäta spänningarna, men kanske svårare att komma åt tråden i drift ?
MiaM skrev: ↑15 oktober 2024, 08:52:38
Svenska Hifi-institutet rekommenderar att även mäta diskantfakta
Seriöst så detta med oscilloskop känns farligt. Jag hade nog börjat med alldeles för hög dämpning i proben och växlat till lägre och lägre dämpning.
Om man har ett röroscilloskop så är det kanske bäst att börja mäta med det, och sen växla till modernare vid behov. Tanken är att rör tål ofta överspänning klart bättre än halvledare, och om det inte är nåt samlarmärke (alltså säg att det t.ex. är ett Solartron eller sånt som var bygge i nån brevkurs, snarare än Tektronix eller HP eller liknande) så har det väl försumbart ekonomiskt värde.
Röroscilloskop Philips GM5600 har jag, men tycker dess historia och affektionsvärde hindrar mig från att utsätta det för plågsamma elförsök.
Till ett modernare skulle man kunna ha ett försteg med op, med 1x förstärkning eller bara en transistor som emitterföljare ?
Frågan är om man behöver ta hänsyn till den kapacitiva delningen också?
På 10x probar finns det en liten trimskruv så man kan ställa rätt kurvform på fyrkantvåg.
1 GΩ och en strökapacitans på 1 pF blir RC = 1 ms.
Vid 1000 RPM på en 4-cylindrig motor blir det 4000 gnistor/minut, 66,7 gnistor/sekund, ca 15 ms mellan två gnistor, om man mäter på tändspolen. Kanske vill man se vad som händer vid högre varvtal.
Man bör nog tänka på vad strökapacitanser kan ställa till med.
Man bör nog också se upp med var 20 kV eller så, kan tänkas slå över eller orsaka krypströmmar.
Jag tänkte skriva att 20 kV inte är att leka med, men så kom jag på att det har jag nog gjort...
Så: Evenuell lek bör ske med stor försiktighet så att risker för skada på person eller egendom undviks.
På min Zündapp KS 50 gick tändningsnyckeln av i låset en gång. Så jag körde med att stänga av den medelst ryckande av tändhatten ett tag. När det regnade blev det lite intressant. Det gjorde att det sitter i ryggmärgen på mig att det är höga spänningar det rör sig om
Bekant vars moped hängt sej på fullgas, hoppar av mopeden och kollar varför den hängt sej. Med en hand som stöd mot bensintanken rycker han slutligen tändhatten med andra handen.
Det är så man gör på grymma försökslaboratorier där man ger djuren en el-stöt när de gör något de inte borde.
Man har konstaterat att elstöten snabbar på inlärandet om vad man ska och inte ska göra.
Min bekant bekräftar, man lär sej snabbt.
Kanske något för skolväsendet att ta efter för effektivare inlärande.
Kunde göras automatiskt. Man väljer på en panel rätt svar på lärarnas frågor och vid fel eller uteblivet svar kommer en stöt. Fel svar tre gånger på raken och stötnivån skruvas upp ett snäpp.
Ja det går koppla en högtalare i serie med tändkabeln om man vill höra urladdningen.
Det ger inte mycket till information om det är kortslutet stift eller gnista.
Det får bara att mäta både spänning och ström på oscilloskop.
Spänningen kan mäts via resistordelare, Glimlampa kan i brist på annat utgöra spänningsbegränsare.
Strömmen kan man mäta genom att linda en kabel ett par varv runt tändkabeln eller använda samma strömtång som man använder till stroboskop-lampan. Lägg 1k och glimlampa över strömtrafon, allt parallellt.
Angående överslagsspänning är det en aning komplicerat då det beror på en massa faktorer såsom spetseffekt mellan annan elektroder, luft fukt-temperatur mm,
Generellt sker överslag mellan två spikspetsar i normal atmosfär och helt toot luft vid 1mm gnistgap när spänningen når 1kV men i praktiken är det en högre spänning för ett fuktat tändstift. Om det är fukt pga av bensin eller vatten-ångor spelar ingen roll. Vid mycket hög luftfuktighet kan överslagsspänningen stiga till 20kV/mm, dvs 20 ggr relativt torr luft. Jämför att högspännings transformatorer och brytare ofta arbetar i oljebad för att förhindra överslag. Gamla tiders tändspolar till bil var ofta oljeisolerade.
Motortemperatur och tryck spelar också roll.
En motor kan ge 10 bar vid kompressionsögonblicket och med normal luft/bränsleblandning och kall motor och rent tändstift sker överslag för 1mm tändstiftsgap vid 20kV.
1 mm är ett stort gap och vanligt knep när man misstänker dålig gnista (för låg antändningsenergi) är att minska gapet till minsta möjliga men dålig gnista , om överslag alls sker, fer snararst sämre energi vid små gnistgap.
I somliga fall hjälper minskat tändstioftsgap på annat sätt, minska avledande strömmar på t.ex. fördelardosa.
Mer normalt tändstiftsgap ligger på 0.5-0.7 mm. Det förekommer specialstift med spetselektroderer, en eller flera för lägre överslagsspänning, men vanligt tändstift med som ovan normal-exempel 1mm/20kV så minskar överslagsspänningen vid minskat tändstiftgap, gap-storlek och spänning är inte helt linjärt pga bl.a att tändningen sker i en bränslebalnadning, Vid 0.5 mm kan man räkna med spännen är något under 15 kV vid samma förutsättningar i övrigt.
Det ger att en motor med mer problem såsom dålig kompression eller mycket tidig tändpunkt, långt innan rekommenderad tändpunkt, så sker överslaget vid en lägre spänning.
Tryckberoende överslagsspänningen i en bensinmotor är i det närmaste linjär ner till 1 atm där den i bränsleblandad luft ligger på ca 3kV vid 0.7 mm gap.
Om om bränsle/luftblandningen är varm sjunker öveslagsspänningen. Den halveras vid 300C relativt 20C.
Olika sätt att bygga upp tändenergin påverkar hur överslagsförloppet sker över tid.
Magnettändning ger ofta en lägre tändeffekt men större varaktighet än t.ex. urladdning via tyristot och kondensator, som är vanligaste moderna versionen av elektronisk tändning.
Testa om tändningen alls fungerar, ja ett löst tändstift är en del av testutrustningen. Den ger besked om ifall tändsystemet alls har något liv. För den som är lite van ser på resulterande gnistan om det finns någon energi, Ett blått knappt synligt överslag i luften , ja då fungerar tändningen säkert dåligt i motorn.
Gul fet gnista och tydligt hörbar liten knall tyder på bra med gnistenergi.
Seriell glimlampa, t.ex. i form av testplugg som sätts ovanpå befintligt tändstift visar om någon ström levereras till tändstiftet. Personligen ser jag det som mindre informerande än vad jag får veta genom att se gnistan i ett test-stift.
För att felsöka om det verkligen tänder i motorn, då får man skruva loss tändstiftet och avsyna utseendet.
Blött/torrt/surt, färg, lukt, tändstiftsgap ger ledtråd och när man även har tändstiftet löst kollar man dess funktion genom att låta det ligga vid sidan om tändstiftshålet samtidigt som man provstartar.
Gnistan ska synas men helst ska man även se att flammor inifrån motorn antänds.
Om det inte luktar bensin om ett fuktigt stiftet och det inte blir några flammor faller misstanken på vatten ller olja i bensintanken.
Det händer att folk förväxlar olje och bensintanken om de finns separata. Olja är mycket mer svårantändlig och kondensvatten brinner inte heller något vidare.
Tänstift som körts under dåliga förhållanden kan fördärvas. För mycket skit på isolatorn , både inne i motorn och utanpå. Elektroder slits i gnistgapet och det slitagets utseende ger mer information om t.ex.
hur avstämt tändsystemet är. På gamla bilar tydde ojämnt brända elektroder på dålig brytar-kondensator.
Indirekt vet man genom ovan tester en hel mass. Tändläge om det är rimligt och om insprutningsdelen alla fungerar. Men om nu situationen är att det fungerar, men haltar emellanåt, motorn är svag eller svårtstartad, kan man behöva mer avancerade testverktyg.
Då har jag ytterligare ett test-stift. För att var välutrustad felsökare behöver man två tändstift i verktygslådan.
Detta andra teststift ger mycket mera information och kan användas till mycket annat såsom att justera profiler på bränslenålar i förgasaren för bästa bränsleblandning vid olika belastning och varv.
En modern motor har lambdasond som ger liknande information men gräsklippare/moped/motorsåg, där finns sällan annat än gissning och lyssna på ljudet, om t.ex tändningar ibland missas på högre varv.
Orsaken kan vara dålig tändpunkt relativt varvtalet, tändenergi som sjunker per tändning vid ökat varvtal eller att bränslet kommer in på fel sätt och i fel blandning men avgastryck /resonans och överhettningar av olika slag är inte helt ovanliga problem på enklare bensinmotorer, men som kan vara svårare att felsöka.
Finessen med det andra testtändstiftet är att stiftets isolator är i klart glas. Om det det alls tänder och färgen på förbränningen ser man genom isolatorn. Att kunna se vad som faktiskt händer ger mycket information om både tändning och hur bra förbränningen fungerar.
Ett sådant test-tändstift kan man göra själv om man vet hur passande glassmältning fungerar.
Sådana teststift finns även att köpa färdiga men är en aning dyra.
I grova drag:
Teststift 1 testar och avgör om felet är åt förbränningssidan eller om felet är på den del som genererar tändenergin.
Om det är på motorsidan lossas motorns tändstift och undersöks noga utseende och lukt, därefter testas om gnista och om det går antända gaserna som kommer genom det nu öppna tändstiftshålet.
Är det svänghjulsrelaterad tändning så underlättar det att snurra på svänghjulet när stiftet är urskruvat.
Vissa tändsystem är inte alls felsökningsbara på desa enklare sätten. Tändstift som är gömda en halvmeter ner i ett hål på modern bilmotor och försedda med integrerade tändmoduler, då det krävs andra felsökningsmetoder. Somliga felsökningsverktyg finns redan på plats och kan avläsas via diagnosverktyg.
För enklare förbränningsmetoder så duger det gott med ett test-stift som första felsökare.
Det genomskinliga tändstiftet är man rädd om och använder bara för att felsöka och tuna en motor som trots allt startar.
4kTRB skrev: ↑15 oktober 2024, 11:16:41
Man mäter utepå isoleringen på tändkabeln. Om spänningen är jättehög.
Då blir det helt kapacitivt. Lite märkligt att det kan funka, att man kan få absolutvärdet rätt. Borde vara svårt att veta hur stor kapacitansen mellan prob och högspänningskabelns tråd är. Den kapacitansens storlek borde vara avgörande för hur stor spänningsdelning det blir.
Med så hög spänning så mäter man väl med extremt hög lastimpedans, och då lär även en riktigt låg kapacitans inverka rätt lite.
Tänk också på att gnistan är mycket mycket kortare än cykeltiden på motorn eller liknande, så även med t.ex. två gnistor per varv på en fyrcylindrig fyrtaktmotor, och tomgång på 800RPM så ca 27Hz tändpulsfrekvens, så lär man räkna på motsvarande en signal på några kHz eller mer när man räknar på hur mycket den kapacitiva kopplingen leder.
Här har jag gjort ett snabbt experiment, med syfte att få fram ett motstånd för att kunna mäta på tändstiftet, med oscilloskop.
m540.JPG
Det är ett skum som man sätter ic-kretsar på, som jag strimlat i zick-zack-form. Sen har jag kopplat det i serie med multimetern.
Multimetern har jag mätt upp med annat instrument till 11Mohm, på spänningsmätområdet.
Från spänningsaggregat har jag lagt på 15V över "motståndet" och multimetern.
Multimetern visar 0,3V då blir strömmen 0,3V / 11Mohm = 27 nA
Resistansen i "motsåndet" blir då (15V - 0,3V) / 27 nA = 544 Mohm
Skulle nog vilja ha 1 Gohm, minst, får strimla tunnare, eller ha mer skum.
Sen behövs en trimbar kondensator också, hur man nu ska göra en sådan ?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Om man nu vil förvissa sig om en tändspole till tex en B&S är tillräckligt bra eller ej så är det klart enklast att böja ut sidoelektroden på ett tändstift (Välj ett helt nytt stift) så gnistgapet blir mer än 4 mm. Orkar gnistan slå över när man sen drar i snöret/kör på starten så är tändspolen hel. Är det en väldigt gammal B&S så har den kanske brytarspetsar kvar och går då kilen av så blir det ingen eller jätteliten gnista. Är det med ny elektronisk spole (jag tror den heter Magnetron) så blir gnistan lika bra oavsett kilen men den startar inte, alt går väldigt dåligt. Så har jag provat i snart 40 år...
