Hembyggd processor/dator

[blueint]

Hur många instruktioner per sekund gör den? (IPS)
Klockfrekvens? (Hz)

Snart lär man väl behöva något sådant här i Trusted-Computing tidevarvet..

[JimmyAndersson]

Hoffa: Tack för ett intressant svar!

[SvenW]

blueint:
Medan vi väntar på svar från Hoffa_, kan jag nämna att jag byggde en liknande TTL-dator en gång, och räknade att köra med 2MHz klockfrekvens. Det visade sig nödvändigt att dra ner till 0.5 MHz.
Då hade jag gjort mängder med budgetar för fördröjningar och setuptider, men helt försummat ledningsinduktanser, strökapacitanser, signalåterlednig och avkoppling. Inget jordplan heller. Lärorikt emellertid.
Instruktionstiderna var väl 6-10 us, och en 16-bitars multiplikation tog kanske en halv ms.
Väldigt bra i förhållande till papper och penna dock, inte att förglömma!
Detta var på 1970-talet, och den kostade väl en dryg månadslön, samt många hundra timmars arbete.
En krets som SN7490 kostade då 10 kr, och det motsvarar väl en hundralapp idag.
En fabriksbyggd dator som PDP8 gick väl på kanske 50.000 kr.
Hade då vaga planer på att bygga datorer för försäljning. Tur att jag slutade i tid!

[blueint]

Tja.. hadde du fortsatt kanske det hadde funnits W-computers eller något och du hadde varit rik som ett troll

[Tekko]

Jösses hoffa! Kan inte fatta hur folk har tålamodet att sitta och peta ihop dylika saker, själv bågnar man nästa över en simpel NE555 krets.

[Electricguy]

tekko: exakt, ja känner likadant men det skulle vara kul att bygga en egen dator/CPU. men då ska man helst veta vad man ska göra, och slippa sitta och plugga i en massa böcker innan.

[Hoffa_]

blueint,

Hur många instruktioner per sekund gör den? (IPS)
Klockfrekvens? (Hz)

Oscillatorn är på 1 MHz och en instruktion tar hela 12 klockcykler. Det blir då 0,083 MIPS. Datorn funkar på 1 MHz, åtminstone så långt jag har provat, det finns några instruktioner som jag inte har kört i 1 MHz.

Vanligen delar jag 1 MHz med 256, det blir ca 4 kHz klockfrekvens, eller 326 instruktioner per sekund. Då se man bättre hur lysdioderna blinkar. "En Riktig Programmerare går på diskotek endast för att studera hur lamporna blinkar."

SvenW, Kul att höra att det finns andra än jag som har gjort liknande konstruktioner. Det är bara jag som är 30 år för sent ute. Men det har varit ett oerhört inspirerande projekt! Det är så givande att ha något att gå och tänka på.

ledningsinduktanser, strökapacitanser, signalåterlednig och avkoppling

Jo, jag har nog slarvat lite här. Så jag har nog haft tur som fått det att funka.

[SvenW]

>> 30 år för sent ute.

Nej, jag tror du har rätt attityd. Om det handlar om att tjäna pengar är det nog 50 år för sent, men jag tycker inte alls att det är fel att genomföra ett sånt här projekt idag. Jag vet hur fascinerande det är att för sitt inre öra höra hur registren klickar och vipporna flippar. Och som sagt lärorikt. Det är minst lika rätt som att bygga modelljärnväg eller gjuta i gipsformar. Eller rörförstärkare. Men det finns kanske ingen större anledning att pressa hastigheten eller att göra en 64-bitars dator.
Fyra bitar är perfekt.

[HUGGBÄVERN]

Lite OT, men jag minns att det fanns en sorts programmerbara kalkylatorkrets med fixa matematiska instruktioner och som kunde styras på något sätt. Minns ingen beteckning eller vem som tillverkade den, men det kan ha varit National Semiconductor. Tittade på den för att göra en varvräknare eller hastighetsmätare eller trippmätare där pulser eller deras frekvens skulle inverteras.

[sodjan]

> ...och slippa sitta och plugga i en massa böcker innan.

Komplett fel inställning. Då kan du lika gärna odla morötter...
(Men man kanske måste läsa på lite för det också. )

[swesysmgr]

tekko: exakt, ja känner likadant men det skulle vara kul att bygga en egen dator/CPU. men då ska man helst veta vad man ska göra, och slippa sitta och plugga i en massa böcker innan.

Vitsen med att göra ett eget projekt är väl just att motivera sig själv att läsa in sig på ämnet? Du lär dig massor om digitalteknik, mikrodatorer och digital konstruktion medans du bygger (och gör misstag).

Jämför det med att gå en högskolekurs i ämnet där all undervisning är anpassad efter den slöaste studenten i klassen och där alla skall labba 4x4h oavsett om man behövt hälften eller det dubbla för att förstå vad kursen handlar om.

[jesse]

en högskolekurs i ämnet där all undervisning är anpassad efter den slöaste studenten i klassen

Va? Var har du gått i högskola? När jag läste matematik (jaja, det märks inte, jag vet, har glömt det mesta) på Göteborgs Universitet var det stenhårt och på vissa kurser klarade bara 5 av 35 studenter G. En kille som var ett geni fick VG. Jag lyckades, (trots total blockering i huvudet på den muntliga tentan) få G i denna kurs. Kommer inte ihåg nu vilken kurs det var, tror det var linjär algebra eller nåt.

Däremot tycker jag självstudier ofta ger mer än kurser då man kan fokusera mer på det man vill lära sig och inte behöver plugga en massa ointressant skit som man aldrig kommer att ha nytta av.

[Nerre]

Det är möjligen grundskolan och eventueltl gymnasiet som anpassar sig efter de sämsta. På högskolan finns det fastställda mål och når man inte dem får man läsa om kursen eller göra omtenta. Dessutom kräver många kurser att man har klarat andra kurser innan. Ex. brukar man behöva klarat matte-kursen som täcker transformer innan man får läsa kursen om signalöverföring.


Det var rätt kul på en föreläsning när halva salen tyckte "Stopp, hallå, vi fattar inte hur du gjorde där" och föreläsaren utbrast "Det här ska ni kunna, ni hade tenta på det för en månad sen och får inte gå den här kursen om ni inte klarat den tentan".

[E85]

Lite offtopic men samtidigt så behöver man ju inte ha fullt på en högskoletenta. Räcker ofta med 50% för att få godkänt och då kan man hoppa över att lära sig vissa saker.

Frän dator var det där iallafall. Bra jobbat! Läser själv digitalteknik just nu så vet hur mycket jobb det är.

[danwi]

Hur många instruktioner per sekund gör den? (IPS) Klockfrekvens? (Hz)

På vårt bygge satte vi klockan till max 8 MHz om jag minns rätt, dock tror jag inte vi räknade ut hur fort det skulle kunna gå att klocka systemet. Instruktionerna tog den tid de tog enligt ordinärt CISC-manér. En enkel instruktion (typ ADD) tog ca 4 cykler medan mer avancerade (t.ex. MULT) kunde ta hundratals cykler.

Vi hade dessutom finessen att kunna ändra klockfrekvens dynamiskt Vi körde med en styrbar oscillator (EXO-3) som har tre pinnar man väljer prescaler på utfrekvensen med och det roligaste med den kretsen är att klockan alltid byter frekvens på ett snyggt sätt. Vi tog helt enkelt tre bitar i ett kontrollregister och kopplade till oscillatorns styrpinnar! Toksmidigt när man gjorde en delayloop (t.ex. vid initiering av displayen) att bara byta frekvens och sen köra en näve NOP

Vilket fusk! Jag byggde mitt av avkodare och grindar.

Å andra sidan så blev mikrokoden som instruktioner i en VLIW-RISC-maskin Vi kunde skapa (i princip) godtyckliga instruktioner - kände man för att ha en "Multiplicera, maska, skifta, dela"-instruktion (varför man nu skulle vilja det) så var det bara att programmera den instruktionen.

Coolt bygge, förresten. Misstänker att du lärt dig en del på kuppen