Induktionsvärme
Re: Induktionsvärme
någon som har koll på vilka frekvenser som var godkända för industriuppvärmningsbruk, hittade inte det nu
egenteligen synd att tekko försvann från forumet
egenteligen synd att tekko försvann från forumet
Re: Induktionsvärme
Jag läste nånstans att kylning av spolen rekommenderas från effekter kring 200W. Kanske skulle man kunna använda bromsrör som ledare och spola vatten genom det?
Re: Induktionsvärme
Ni kan ju bygga en mindre version av detta:
http://www.richieburnett.co.uk/indheat.html
Annan länk till samma ämne:
http://www.ameritherm.com/aboutinduction.php
Kolla technotesfliken.
http://www.richieburnett.co.uk/indheat.html
Annan länk till samma ämne:
http://www.ameritherm.com/aboutinduction.php
Kolla technotesfliken.
Re: Induktionsvärme
borde gå utmärkt om man tejpar den eller luftlindar den utan kontakt mellan varven.
Re: Induktionsvärme
ägnade lite tid till att läsa igår, verkar vara rimligt enkelt att åtminsånde prova , ska kolla om jag inte hittar lite grov koppar som är lämplig som en spole
kylning är nog inte så farligt, om man kör med relativt korta tider för värmingen
kylning är nog inte så farligt, om man kör med relativt korta tider för värmingen
Re: Induktionsvärme
Den här sidan tycker jag har en intressant vinkel på det hela. Som jag fattar det så kör han INTE på en lösning som bygger på uppvämningspolen i en resonanskrets med en konding. Bara matar den med en högfrekvent fyrkantvåg från en en ganska enkel lösning.
http://www.penguinslab.com/induction.htm
http://www.penguinslab.com/induction.htm
Re: Induktionsvärme
>Bara matar den med en högfrekvent fyrkantvåg
Så slutar historien lite plötsligt åxå.
Så slutar historien lite plötsligt åxå.

Re: Induktionsvärme
"Unfortunately, during the last run of the induction heater, a MOSFET exploded. So before I increase the input power anymore I'll have to get round to some fixing."
Inte så konstigt med tanke på hur kretsen är kopplad...
Man behöver väl inte använda en resonanskrets, men det ger stora fördelar att göra det. Antingen kan man köra "LCLR" som har fördelen att resonansströmmen inte behöver gå genom transistorerna men då blir det ju en del extra komplexitet men med fördelen att transistorerna bara behöver switcha ström motsvarande den aktiva effekten. Om effekten inte är tokhög kan man köra bara en kondensator i serie som induktionsspisar brukar göra men då har man en hel del ström genom switcharna.
Inte så konstigt med tanke på hur kretsen är kopplad...

Man behöver väl inte använda en resonanskrets, men det ger stora fördelar att göra det. Antingen kan man köra "LCLR" som har fördelen att resonansströmmen inte behöver gå genom transistorerna men då blir det ju en del extra komplexitet men med fördelen att transistorerna bara behöver switcha ström motsvarande den aktiva effekten. Om effekten inte är tokhög kan man köra bara en kondensator i serie som induktionsspisar brukar göra men då har man en hel del ström genom switcharna.
Re: Induktionsvärme
Kom på en idé. Om och hur väl den funkar är jag på tok för dåligt påläst för att ha en aning om.
Om jag har en parallelresonans krets på ex 200kHz så kan den lagra energi i spole och konding. Om jag nu laddar upp kretsen via en trissa (igbt?) under en usek eller vad det kan ta och sedan klipper rakt av så lär den ju svänga så länge det finns energi kvar, sedan laddar man upp den igen osv. Med mitt objekt som skall värmas så lär kretsen inte svänga särskilt många perioder innan energin är slut. Man kanske får en faktor 1/10 mellan laddning och oscilation. ex 1usek laddning 9usek självsvängning.
Inser att en lägre frekvens hade givit mig en LC krets som kan lagra mer energi men som jag fattat det så måste jag ligga såpass högt eftersom det är mässing vi pratar om.
Att man bara får ut en bråkdel av den effekten som är möjligt med en sk resonant converter är ju uppenbart. Men jag räknar på att klara mig på kanske 200w ut.
Om jag har en parallelresonans krets på ex 200kHz så kan den lagra energi i spole och konding. Om jag nu laddar upp kretsen via en trissa (igbt?) under en usek eller vad det kan ta och sedan klipper rakt av så lär den ju svänga så länge det finns energi kvar, sedan laddar man upp den igen osv. Med mitt objekt som skall värmas så lär kretsen inte svänga särskilt många perioder innan energin är slut. Man kanske får en faktor 1/10 mellan laddning och oscilation. ex 1usek laddning 9usek självsvängning.
Inser att en lägre frekvens hade givit mig en LC krets som kan lagra mer energi men som jag fattat det så måste jag ligga såpass högt eftersom det är mässing vi pratar om.
Att man bara får ut en bråkdel av den effekten som är möjligt med en sk resonant converter är ju uppenbart. Men jag räknar på att klara mig på kanske 200w ut.
Re: Induktionsvärme
Det är en ganska vanlig koppling men kan vara lite knepig att styra, se sid 17 här:
http://www.fairchildsemi.com/an/AN/AN-9012.pdf
Det är en parallellresonanskrets som laddas upp av en transistor, som du beskriver. Det knepiga är att resonanskretsen är spänningströg så därför måste transistorn slå till när det är 0V över den, annars kommer förlusterna bli enorma då kondensatorn måste laddas direkt av transistorn.
http://www.fairchildsemi.com/an/AN/AN-9012.pdf
Det är en parallellresonanskrets som laddas upp av en transistor, som du beskriver. Det knepiga är att resonanskretsen är spänningströg så därför måste transistorn slå till när det är 0V över den, annars kommer förlusterna bli enorma då kondensatorn måste laddas direkt av transistorn.
Re: Induktionsvärme
En annan fundering. En självsvängande IGBT drivare med inbyggd dötid typ IR2153 https://www1.elfa.se/data1/wwwroot/webr ... 343841.pdf
Den matar då 2st IGBT'er och har en uppvärmningsspole i serie med en konding. Eller en primärlindningen på en ferrittrafo och man tar ut strömmen till uppvärmning på sekundärsidan.
Den matar då 2st IGBT'er och har en uppvärmningsspole i serie med en konding. Eller en primärlindningen på en ferrittrafo och man tar ut strömmen till uppvärmning på sekundärsidan.
Re: Induktionsvärme
har glömt att kolla efter koppartråd två dagar i rad
men varför krångla till det?
det är enkelt att bygga efter
http://www.richieburnett.co.uk/indheat.html
hellre en hårt styrd där man har koll på allt, sedan behöver man bara hålla tiden exakt

men varför krångla till det?
det är enkelt att bygga efter
http://www.richieburnett.co.uk/indheat.html
hellre en hårt styrd där man har koll på allt, sedan behöver man bara hålla tiden exakt
Re: Induktionsvärme
Om man skulle köra precis en sådan som i schemat på pdf'en ir2153'an och spolen i serie med kondingen. Precis som i schemat. Då borde det räcka med att ha en spänningskälla. Är lite tveksam till att likrikta nätspänningen så en skyddstrafo mellan och bara köra. Vill göra det enkelt.
http://www.richieburnett.co.uk/indheat.html har jag bara skummat men finner inget närmare på styrningen i det lilla jag läst.
Mikael
http://www.richieburnett.co.uk/indheat.html har jag bara skummat men finner inget närmare på styrningen i det lilla jag läst.
Mikael
Re: Induktionsvärme
Skulle inte köra efter PDF:n med en enkel seriell resonanskrets - för där måste du låta all ström gå igenom drivertrissorna medans den svänger och där timing och kommunteringsfel kommer att ge fatala resultat och ofrånkommlig hög förlust pga. höga strömmar i trissorna.
grym:s http://www.richieburnett.co.uk/indheat.html med LCLR extremt mycket elegantare med paralellresonator där den höga strömmen går i egen loop utan trissa inblandad. Hur mycket ström bestäm av hur mycket spänning som läggs på parallellresonanskretsen med dom valda komponentvärdena (kvoten konding/induktans) och använd frekvens. Den seriella L(C) länken innan är en impedanstransformator för att omvandla från säg dina 100 Volt sving från din driver till 500 Volt över paralellresonanskretsen, i teorin skulle man till och med kunna köra från 12 Volt med rätt serieinduktans omvandla till 500 Volt över parlellresonanskretsen. Den typ av impedansomvandlingsteknik som används här är något som hela tiden görs inom radio och RF för att matcha lågimpediva slustegstrissor (på kanske 2-3 Ohm) till 50 Ohm för antensladden.
Matningssituationen för drivern är hyffsat snäll så länge man är på och något över resonansfrekvensen och den behöver i pricip bara spilla i lite ström (och därmed effekt) för att kompensera effektförlusten i resonanskretsen - inte hantera hela resonanfrekvensens strömmar i 100-ampereområdet och därmed stora effektbelopp per tidsenhet...
Vid värmning av icke magnetiska kroppar (koppar/mässing etc.) så kommer inte resonansfrekvens att ändra sig - bara dess förlustfaktor ökar och drivern får börja putta in mer effekt i resonanskresten för att bibeålla dess svängningamplitud (går automatiskt om drivern arbetar som spänningsgenerator ala HiFi-slutsteg)
Men stoppar man in magnetiska objekt så kan resonansfrekvensen ändra sig mer eller mindre beroende på hur löst kopplad magnetfältet är - det är skinneffekten man vill använda för uppvärmning, men med bieffekten att magnetiska föremål också ändrar induktansen i spolen - här kan det behövas någon frekvenstracking och (oftast) sänka frekvensen när något ferromagnetisk material stoppas in i spolen.
Kort sagt så bör man via någon mätbrygga avgöra om resonanskretsen blir kapacitiv (drivern har för låg switchfrekvens ) eller induktiv (drivern har för hög switchfrekvens) och justera drivern frekvens - detta gäller också när man gör enkla seriekopplade LC-system ala PDF-applikationsnoten - så där är det ett gemensamt 'bekymmer' oavsedd driverfilosofi.
grym:s http://www.richieburnett.co.uk/indheat.html med LCLR extremt mycket elegantare med paralellresonator där den höga strömmen går i egen loop utan trissa inblandad. Hur mycket ström bestäm av hur mycket spänning som läggs på parallellresonanskretsen med dom valda komponentvärdena (kvoten konding/induktans) och använd frekvens. Den seriella L(C) länken innan är en impedanstransformator för att omvandla från säg dina 100 Volt sving från din driver till 500 Volt över paralellresonanskretsen, i teorin skulle man till och med kunna köra från 12 Volt med rätt serieinduktans omvandla till 500 Volt över parlellresonanskretsen. Den typ av impedansomvandlingsteknik som används här är något som hela tiden görs inom radio och RF för att matcha lågimpediva slustegstrissor (på kanske 2-3 Ohm) till 50 Ohm för antensladden.
Matningssituationen för drivern är hyffsat snäll så länge man är på och något över resonansfrekvensen och den behöver i pricip bara spilla i lite ström (och därmed effekt) för att kompensera effektförlusten i resonanskretsen - inte hantera hela resonanfrekvensens strömmar i 100-ampereområdet och därmed stora effektbelopp per tidsenhet...
Vid värmning av icke magnetiska kroppar (koppar/mässing etc.) så kommer inte resonansfrekvens att ändra sig - bara dess förlustfaktor ökar och drivern får börja putta in mer effekt i resonanskresten för att bibeålla dess svängningamplitud (går automatiskt om drivern arbetar som spänningsgenerator ala HiFi-slutsteg)
Men stoppar man in magnetiska objekt så kan resonansfrekvensen ändra sig mer eller mindre beroende på hur löst kopplad magnetfältet är - det är skinneffekten man vill använda för uppvärmning, men med bieffekten att magnetiska föremål också ändrar induktansen i spolen - här kan det behövas någon frekvenstracking och (oftast) sänka frekvensen när något ferromagnetisk material stoppas in i spolen.
Kort sagt så bör man via någon mätbrygga avgöra om resonanskretsen blir kapacitiv (drivern har för låg switchfrekvens ) eller induktiv (drivern har för hög switchfrekvens) och justera drivern frekvens - detta gäller också när man gör enkla seriekopplade LC-system ala PDF-applikationsnoten - så där är det ett gemensamt 'bekymmer' oavsedd driverfilosofi.
Re: Induktionsvärme
Okej. nu börjar saker ljusna lite. Det var det här med styrningen jag funderade över men då behöver den inte bli sådär jäkla komplicerad. Med andra ord så borde jag kunna köra med den där "självsvängande" IGBT kontrollern på en fast frekvens och sedan låta den mata ett LCLR nät.
Jag fick för mig att spolarnas induktans och resonansfrekvensen ändrades drastiskt även i närvaron av mässing och det var det här med frekvensstyrningen som jag ville slippa ifrån. Jag har sett så många riktigt invecklade lösningar på det.
Mikael
Jag fick för mig att spolarnas induktans och resonansfrekvensen ändrades drastiskt även i närvaron av mässing och det var det här med frekvensstyrningen som jag ville slippa ifrån. Jag har sett så många riktigt invecklade lösningar på det.
Mikael