Få ut 1000 volt från en Audioförstärkare

[Mizzarrogh]

Jo, det bör stämma (minns dock inte förhållandet, men:

Helium: Densitet 0,1785 kg/m3 (273 K)

Vätgas: Densitet 0,0899 kg/m3 (273 K)

------------------------------

Har för mig upphettad vätgas bör ge högre lyftkraft, (hur man nu löser detta...)

Helium används, mig veterligen enbart därför att det är säkert att hantera och använda.

Nackdel, Dyrt (betydligt svårare att framställa), samt sämre lyftkraft.


Förr i tiden framställdes ofta vätgas för tex ballonger och luftskepp medelst ett slags apparat där svavelsyra sakta droppade ned över finfördelat järnpulver (filspån, krossat skrot, etc...)

[linux_is_next]

jag har fått dille på att göra Standley meyers väte extraktions apparat

Du menar den som wikipedia totalsågar som pseudovetenskap?

http://en.wikipedia.org/wiki/Stanley_Meyer

Exakt - men jag tror inte det är det. Han blev mycket väl åtalad men vittnena lämnades utanför. Jag vill mao tillstå att wikipedia har fel.
och Jag vill se själv. Jag tror så här års att det är lättare att få en raket i ansiktet än att man måste tejpa rutorna

Se här:


http://blog.lege.net/Free_Energy/WaterD ... issoc2.ppt


Vi vill ha det här fungerande till den 6 juni. Där kommer upprättas en fond
intresserade mailar mig.

[Nerre]

Här kommer Occhams rakkniv: Om snubben kom med den där idén redan för 10 år sen, varför har ingen i hela världen lyckats bevisa att den fungerar ännu?

Jag menar, grundregel 1:a när det gäller innovationer är ju "Nån annan har redan testat".

Tror du att du är den enda som fått idén att testa?

[Bigstone]

Ett litet inlägg i debatten:
http://apent.net/als/HHO/Pargo%20Export ... -book1.pdf

Kommer från denna utgivare:
http://www.paragoexports.com

Man har ju god lust att prova men vete 17 hur motorn mår efter ett par månader/år. Kondens i insugningsrören? (Inte så bra vintertid kanske ). Att köra omkring med en "bomb"... hur säkert är det att använda? (Undvik stadstrafik? )

Bara ett litet tips...

[peter555]

Det vore intressant att se några oberoende mätningar som visar hur mycket bensinförbrukningen ökar med den där burken.

[Bigstone]

Hehe, jaa... det går ju onekligen åt lite "kräma" för att få ut knallgasen.
Men faktum att många skriver positivt om det gör ju att man blir lite fundersam. Har ingen kemi professur men någon här kanske vet bättre.
Kan en sådan manick generera tillräckligt med "knallgas" (HHO, Browngas eller vad det nu kallas för) för att vara behjälplig med att sänka bensinförbrukningen över huvudtaget? Många hävdar det genom praktiska experiment medan andra förkastar det genom skrivbordsberäkningar/teori.
Vet inte riktigt vad man ska tro... När jag läser om sk. SCAM på nätet kring ämnet så verkar det som om de som är kritiserande enbart påvisat det genom beräkningar men inte genom praktiskt påvisande fakta medans de som förespråkar idén inte kan påvisa det med beräkningar.
Har iof. inte haft möjlighet/tid att läsa allt som ploppat upp när man sökt (det finns ju onekligen många dosier i ämnet).

[Nerre]

Grejen är ju att de praktiska försöken sällan är särskilt kontrollerade.

Har du själv, personligen, bevittnat ett praktiskt försök? Med film kan man luras väldigt bra...

[hcb]

Det är fullkomligt uteslutet att det där skulle minska bensinförbrukningen. Elektrolys av vatten är synnerligen ineffektivt eftersom överspänningen (den potential utöver den som krävs för att driva reaktionen) är mycket hög för de flesta material, vilket leder till höga Ohmska förluster,

[Mizzarrogh]

Jag har inte läst länkarna ordentligt, men rent generellt, vad jag kommit fram till so far vad gäller iden om vätgasframställning som sådan...

Min teori i nuläget (om vi snackar "hemmabruk" och elektrolys process altså) är att det kanske skulle vara lönsamt om man konstruerade någon effektiv typ av elektrolysapparat som sedan drevs till exempel av solceller så att den blev självförsörjande och sas fick stå och "koka" på låg effekt kontinuerligt.

Har dock fortfarande inte fått exakt klarhet i om det räcker att bara pumpa upp Ampere talet (altså ström, inte spänning, enligt tidigare utläggningar här), eller om det är fler faktorer som inverkar?

Vilken typ av framställnings apparat vore mest effektiv i teorin?

Problematik vid fordonsdrift:

- Att det ekonomiska värdet på den framställda gasen överstiger det ekonomiska värdet av den förbrukade energin i samband med framställningen.

- Kompression av gasen.

- Smidig och säker lagring ombord på fordonet.
(antagligen är punkt 2 mer eller mindre en förutsättning för detta om vi önskar något så när skaplig räckvidd)

Detta Får mig annars mest att tänka på dedär prototyperna från början av förrra sekelskiftet med en gigantisk gummisäck fylld med högexplosiv gas på taket...

Rellativt enkel lösning, men tveksamt om man ens skulle få ta in den inom tättbebyggda områden idag...


Har kollat en del på gengas och liknande (fann detta lönsamt, men ganska bulkigt vid längre sträckor, över ett par-tre mil pga bränslets vikt och volym, men det går, dessutom kan man använda "skräp" att elda med , tex kottar, barr, etc), men misstänker vätgas innebär betydligt större tekniska utmaningar i praktiken, man kan nog inte heller använda lika enkla konverteringar eller halvöppna system, etc. pga säkerhetsriskerna. (här visade sig den enklaste lösningen ju vara att helt enkelt släpa med sig hela aggregatet, så slipper man problem med komprimering, lagring, avsaknad av tankställen (=komplement med annat bränsle, antar jag), etc.)

[hcb]

Jag betvivlar att det går att få någon lönsamhet i det med hobbyprylar. En effektiv elektrolysator har rätt exotiska material i elektroderna, och om jag minns rätt arbetar kommersiella elektrolysatorer under rätt extrema förhållanden---hög temperatur, ett antal bars övertryck och starkt basisk elektrolyt.
Du har helt rätt i att det är strömmen som måste upp. För att spjälka vattnet krävs inte mer än omkring 1.2 V---allt över det är rena förluster.

[peter555]

Jag såg en site där en entusiast byggt ett solcellsdrivet system med åtskilliga kvadratmeter solceller. Han hade också gjort egna elektrolysceller med elektroder i något exotiskt material. Han fick inte ut mer än någon eller några kubikmeter vätgas per dygn. Livslängden på elektrolyscellerna var också klart begränsad.

Jag hittar inte sidan just nu men i jämförelse med andra muppar på nätet som hävdar att de har uppfunnit så fantastiska apparater var hans projekt helt seriöst.

Tyvärr kostar nog småskalig elektrolytisk framställning av väte betydligt mer än vad man får tillbaka.

[Bigstone]

Jo, just det där med strömbegränsning, om jag fattat rätt, lär vara en stötesten men denna sida gav en liten "kanske det" invit.
http://www.alt-nrg.org/
Är nyfiken på en sak... Om nu allt bara är humbug basserat på penga profiterande små kvacksalvrare osv. hur kommer det sig då att så otroligt många ger ut sina lösningar gratis? Scheman, ritningar, tips eller tom. ger bort "fungerande" alster?
Som peter555 påpekade, det finns ju faktiskt de som inte verkar vara ute efter ära och berömmelse.
Hade inte livet varit så fullt av en massa andra måsten så hade jag gärna satt mig ned en stund meckat med det här bara för att få veta om det är bullshit or not.... hmmm...

[Nerre]

Det är inte humbug skapat av profiterande kvacksalvare, det är humbug skapat av folk som tror att de själva är genier.

Jag har stött på en del såna, t.ex. en som var helt övertygad om att om han gjorde en hastighetsmätare till bil som byggde på ultraljud (sändare i mitten och fyra mottagare) så skulle den inte påverkas av blåst ute utan visa samma hastighet oavsett hur det blåste (eftersom man skulle kunna "räkna bort" vindens bidrag).

Han gav sig inte förrän jag ägnade två timmar åt att skriva ett långt inlägg med ett räkneexempel och be honom visa hur han kunde eliminera vinden. Då blev han tyst, troligen bytte han forum:-) Innan det hade vi (som fattade nåt) ägnat två veckor åt att försöka få honom att förstå att det inte funkar.

[Funk]

Jag har stött på en del såna, t.ex. en som var helt övertygad om att om han gjorde en hastighetsmätare till bil som byggde på ultraljud (sändare i mitten och fyra mottagare) så skulle den inte påverkas av blåst ute utan visa samma hastighet oavsett hur det blåste (eftersom man skulle kunna "räkna bort" vindens bidrag).

Ove Tedenstig i FidoNet anno 1993.

Kod: Markera allt

#13393
Datum : 93-01-14 22:12    
Från  : Ove Tedenstig
Till  : Xxxxx Xxxxx
Ärende: H-MÄTAre
 <- #12908 #13394 ->

PN>Bra.
PN>Kan du sen visa hur du läser ut v ur de ekvationerna skulle jag bli glad.
PN>Om du lyckas att läsa ut v OCH eliminera påverkan av Vv d
PN>är du rätt duktig måste jag säga.

Ett svar till alla som diskuterat hastighetsmätare med
ultraljud under rubriken Hmätare:

Huvudsakliga anmärkningar har varit :
   1) Omöjligt att fastställa sin egenhastighet eftersom vindens
      hastighet ej är känd.
   2) Vindbyar gör mätningarna omöjliga
   3) Ingen praktisk användning
   4) För krånglig, det finns enklare sätt
   5) Dålig precision
   6) Det finns mätsituationer där man inte kan skilja mellan
      egenhastighet och vindhastighet  och där man får samma
      men missvisande resultat.
   mm

Summa summarum, intresset att diskutera ide'n blev stort men
allför negativa omdömen vad gällde de tekniska möjligheterna
att med modern elektronik lösa detta mätproblem. En del i arean
vill nu ha slut på debatten, emedan de tycker att den redan tar
för mycket plats i arean.

Därför försöker jag här komma med en slutkommentar där jag kollektivt
bemöter några synpunkter, framför allt punkt 1) som gäller den
allvarligaste kritiken, att det är tekniskt omöjligt att fastställa
sin egenhastighet. De övriga punkterna är av delvis subjektiv natur
samt en fråga om tekniskt utförande (punkt 5).


    h                       o C
                             !
                     B       !       A
                     o-------!-------o       ------> v
                             !
                             !
                             o D

Definitioner: So ....... avstånd mellan transceivrarna
              v  ....... egen hastighet i postiv x-riktning
              Vl ....... ljudes hastighet i stillastående luft
              Vv ....... vindens hastighet i postiviv x-riktning
              a  ....... vindens riktning relativt postivi x-axel
              tAB ...... ljudpulsen tid mellan A --> B
              tBA ...... ljudpulsens tid mellan  B --->
              tCD ...... ljudpulsens tid mellan C --> D
              tDC ...... ljuspulsens tid mellan D --> C


tBA = (So + v.tBA)/(Vl + Vv.cosa)
tAB = (So - v.tAB)/(Vl - Vv.cosa)
tCD = (So +-0)/(Vl + Vv.sina)
tDC = (So +-0)/(Vl-Vv.sina)

Från ekvation 1) :  tBA = So/(Vl + Vv.cosa - v)
Från ekvation 2) :  tAB = So/(Vl - Vv.cosa + v)

Divition ger :  1)2)   tBA/tAB = (Vl - Vv.cosa + v)/(Vl + Vv.cosa -v)
Ur detta läser vi v till :

5)====================================
v= V.cosa - Vl.(tAB -tBA)/(tAB + tBA)
======================================

Ur ekvationen 3 erhåller vi :

6)=================================
                                2
Vv.cosa = SQRT( 1 - (So/tCD -Vl) )
===================================

Sammanställning :


7)==========================================================
                               2
     v= +-SQRT( 1- (So/tCD -Vl) ) - Vl.(tAB -tBA)/(tAB+tBA)

     Om t3 < t4 d r a= 0 -180 grader
     Om t3 > t4 d r a= 180 -360 grader
     Om t1 < t2 d r a = 90- 270 grader
     Om t1 > t2 dr r a= 0 -90 eller 270 -360 grader

=============================================================

dvs 1 ekvation med en okänd som är den egna hastigheten. Övriga
faktorer är kända. So är ett fast avstånd. Vl är ljudets hastighet
i stillatående luft = 342 m/s. tAB,tBA samt tCD är uppmätta tider.

Således är kritiken 1) och 6) besvarad, v går att mäta och enhetligt
bestämma.

Utöver detta har även nämnts att man kan mäta mellan AD,DB,BC,CA i
båda riktningar, vilket ger ytterligare 8 ekvationer. Därvid kan
även vindliktning samt vindhastighet läsas ut, om man så önskar.

Hoppas att detta klargörande har rett ut begreppen. Tyvärr går det
inte bemöta kritiken utan att använda lite matematik. Matematiken har
här dock endast syftet att visa att problemet är enhetligt dB"*++S$TIS=!r att teknisk lösa.

Vad gäller precisionen påverkas detta mest av hur exakt man kan mäta
tid em moderna elektroniska hjälpmedel. Mekanisk utförande och
turbulens kan också inverka något.

MVH Ove

 ___
 ü OLX 2.1 TD ü R20_Forum_Fysik, mötet fysikfantaster

--- Maximus 2.01wb
 * Origin: pWPUG2p WindowPcUserGroup  08-54065265-73-27  Swe (2:201/203)

[Nerre]

Precis, PN i citatet där är ju jag:-)

Hur lyckades du hitta det där??