Hej!
Jag har precis varit nere på Kjell o co och köpt en påse lysdioder, motstånd och annat smått och gott, kommit hem och insett att det är lite mer komplext än vad jag hade tänkt mig. Jag har föresatt mig att bygga en ringbelysning till min kompaktkamera för makro-foto. Var hittar jag grundläggande information om tillvägagångssätt och formler? Senast jag fipplade med lysdioder var på högstadiet för sisådär 15-20 år sedan så att kalla mig ringrostig vore en grov underdrift!
Jag vill åstadkomma något i den här stilen: http://kaffebrus.com/led-belysning-for- ... -1364.html
till en sådan här kamera: http://www.cyberphoto.se/info.php?article=TG2svart och jag vill att både lysanordning och strömkälla skall vara så liten och lätt som möjligt.
Tack!
Grundläggande LED-bygge?
Re: Grundläggande LED-bygge?
I Wiki'n (länk finns precis mellan Reglerna och FAQ högt upp på denna sida) står det en del om hur man beräknar strömbegränsningen för LED så den del ska inte ställa till besvär så länge du vet vilken sorts LED du köpte och vilken spänning du har till att mata dom.
Alltså blir det mest mekanisk problem kvar:
* Hur många LED behöver du att montera?
* Kan du placera dom "fint"?
Om vi antar att du har 12V att mata med och det rör sig om vita LED är det möjligt att ha ung. 3 st LED i serie med ett ett strömbegränsermotstånd, detta kallar jag en grupp. Och 3 LED är inte mycket till ringbelysning...
Alltså kan du ta ett antal gruppar och placera lämpligt. Det exakta antal beror på hur mycket lys varje grupp ger, vad du behöver och vilken storlek det hela ska ha samt såklart vilken storlek LED'na har rent fysisk.
Alltså blir det mest mekanisk problem kvar:
* Hur många LED behöver du att montera?
* Kan du placera dom "fint"?
Om vi antar att du har 12V att mata med och det rör sig om vita LED är det möjligt att ha ung. 3 st LED i serie med ett ett strömbegränsermotstånd, detta kallar jag en grupp. Och 3 LED är inte mycket till ringbelysning...
Alltså kan du ta ett antal gruppar och placera lämpligt. Det exakta antal beror på hur mycket lys varje grupp ger, vad du behöver och vilken storlek det hela ska ha samt såklart vilken storlek LED'na har rent fysisk.
Re: Grundläggande LED-bygge?
Tack för det snabba svaret Icecap!
Sitter och pluggar i wikin nu. Nej, tre LED är sannerligen inte mycket till ringbelysning. Hur ser det ut med andra potentiella strömkällor? Vilka batterier ger mest spänning per gram?
Jag snubblade över den här filmen på youtube där det ser ut som att en kille kör ett rätt rejält gäng lysdioder från en cell från ett laptop-batteri som han hävdar ger 3.7 volt. Kan det stämma? Är det i själva verket något annat än volt-talet som begränsar mängden lysdioder jag kan koppla till mina batterier?
http://www.youtube.com/watch?v=f67oPw7LWm0
Sitter och pluggar i wikin nu. Nej, tre LED är sannerligen inte mycket till ringbelysning. Hur ser det ut med andra potentiella strömkällor? Vilka batterier ger mest spänning per gram?
Jag snubblade över den här filmen på youtube där det ser ut som att en kille kör ett rätt rejält gäng lysdioder från en cell från ett laptop-batteri som han hävdar ger 3.7 volt. Kan det stämma? Är det i själva verket något annat än volt-talet som begränsar mängden lysdioder jag kan koppla till mina batterier?
http://www.youtube.com/watch?v=f67oPw7LWm0
Re: Grundläggande LED-bygge?
Inte för att vara petig, men det du kallar "volt-talet" kallas annars spänning 
Å andra sidan vill jag ge dig kudos för att du faktiskt skriver lysdioder och inte bara dioder som så många andra 
Spänningen bestämmer/begränsar hur många lysdioder du kan ha i serie. Men har du ett batteri som klarar rejält strömuttag (som t.ex. en LiPo- eller LiIon-cell, som det rör sig om i fallet med cellen från ett laptop-batteri) så kan du köra många parallellt.
Å andra sidan vill jag ge dig kudos för att du faktiskt skriver lysdioder och inte bara dioder som så många andra Spänningen bestämmer/begränsar hur många lysdioder du kan ha i serie. Men har du ett batteri som klarar rejält strömuttag (som t.ex. en LiPo- eller LiIon-cell, som det rör sig om i fallet med cellen från ett laptop-batteri) så kan du köra många parallellt.
Re: Grundläggande LED-bygge?
Tack för petigheten Walle! Sakta men säkert börjar jag lära mig att krypa. Har nog en bit kvar till att gå, eller springa för den delen!
Jag knatade inom Kjell o co idag igen och köpte mig en kopplingsplatta för att lättare förstå vad jag håller på med. (Tejpa ihop lysdioder med kablar tar ett tag och glappar rätt bra upptäckte jag) Parallellkoppla är tydligen the name of the game! Nu får jag plötsligt 13 lysdioder att lysa med två AA-batterier istället för en! =D Då verkar det som att jag kan undgå att slakta min dator och köra på vanliga hederliga AA-batterier istället.
Nu till nästa fråga: Om jag vill justera ljusstyrkan på min LED-ring - går det att få tag på små justerbara motstånd/dimmers (ursäkta min franska men jag har ingen aning om facktermen) att få tag på till en rimlig slant?
Jag knatade inom Kjell o co idag igen och köpte mig en kopplingsplatta för att lättare förstå vad jag håller på med. (Tejpa ihop lysdioder med kablar tar ett tag och glappar rätt bra upptäckte jag) Parallellkoppla är tydligen the name of the game! Nu får jag plötsligt 13 lysdioder att lysa med två AA-batterier istället för en! =D Då verkar det som att jag kan undgå att slakta min dator och köra på vanliga hederliga AA-batterier istället.
Nu till nästa fråga: Om jag vill justera ljusstyrkan på min LED-ring - går det att få tag på små justerbara motstånd/dimmers (ursäkta min franska men jag har ingen aning om facktermen) att få tag på till en rimlig slant?
Re: Grundläggande LED-bygge?
Kopplingsplattor är mycket bra när man experimenterar! För att dimma lysdioderna kan man antingen minska strömmen genom dom, eller köra PWM. Det absolut enklaste är att bara minska strömmen genom att öka resistansen. Ska man köra PWM måste man upp i hög frekvens eftersom dom ska användas för fotografering. En potentiometer kopplad som reostat grejar biffen, man använder helt enkelt bara två av de tre anslutningarna, ena "änden" samt släden. Jag rekommenderar en flervarvig pot för att få möjlighet till finjustering. Du behöver en pot med låg resistans, och kopplar den i serie med dina förkopplingsmotstånd. I skruvad fullt åt ena hållet ger potten 0 Ohm, och dina förkopplingsmotstånd bestämmer strömmen. Skruvad åt andra hållet ger potten full resistans och lysdioderna kommer nog inte att lysa öht, beroende på pottens resistans. Det går att förfina lösningen.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Grundläggande LED-bygge?
Tack för svaret Walle!
Jag kommer bara använda ringbelysningen för extrema närbilder så det är inget speciellt kraftfullt ljus vi talar om.
Hittade den här potentiometern på Kjell o co: http://www.kjell.com/sortiment/el/elekt ... ter-p90310
Blir inte klok på motståndsangivelsen. 1 KOHM låter som jättemycket i mina öron? Är jag ute och cyklar? Kan jag använda någon av de här varianterna för att reglera strömmen från två 1,5 volts-batterier eller är det något annat jag borde satsa på? Hittar jag det isåfall på ELFA eller var letar man lämpligast?
Jag kommer bara använda ringbelysningen för extrema närbilder så det är inget speciellt kraftfullt ljus vi talar om.
Hittade den här potentiometern på Kjell o co: http://www.kjell.com/sortiment/el/elekt ... ter-p90310
Blir inte klok på motståndsangivelsen. 1 KOHM låter som jättemycket i mina öron? Är jag ute och cyklar? Kan jag använda någon av de här varianterna för att reglera strömmen från två 1,5 volts-batterier eller är det något annat jag borde satsa på? Hittar jag det isåfall på ELFA eller var letar man lämpligast?
-
Lennart Aspenryd
- Tidigare Lasp
- Inlägg: 12607
- Blev medlem: 1 juli 2011, 19:09:09
- Ort: Helsingborg
Re: Grundläggande LED-bygge?
1 K dvs Kilo är tusen, så när de andra motstånden är på ett par hundra ohm är noll till tusen rätt
Re: Grundläggande LED-bygge?
Och ska vi inte påpeka att ett potentiometer definitivt inte tål dessa strömmar utan att den magiska röken släpper ut?
För att göra på detta sätt måste potentiometern vara av en typ som tål strömmarna - och de kostar oskäligt med pengar. kolla gärna med databladet innan du köper, det kommer inte att fungera med ett vanligt kolbanapotentiometer!
För att göra på detta sätt måste potentiometern vara av en typ som tål strömmarna - och de kostar oskäligt med pengar. kolla gärna med databladet innan du köper, det kommer inte att fungera med ett vanligt kolbanapotentiometer!
Re: Grundläggande LED-bygge?
Jo Icecap, det borde absolut påpekas! Det glömde jag att skriva.
Påpekas bör också återigen att det är lite av en ful-lösning. Troligen kommer lysdioderna att slockna helt innan potentiometern har vridits halvvägs. En resistor parallellt med potten kan ordna till detta lite bättre. Jag har dock använt samma lösning själv vid något tillfälle, och då har det handlat just om att jag har haft rätt grejer liggande och inte har haft tid att ordna en snyggare lösning.
Påpekas bör också återigen att det är lite av en ful-lösning. Troligen kommer lysdioderna att slockna helt innan potentiometern har vridits halvvägs. En resistor parallellt med potten kan ordna till detta lite bättre. Jag har dock använt samma lösning själv vid något tillfälle, och då har det handlat just om att jag har haft rätt grejer liggande och inte har haft tid att ordna en snyggare lösning.
Re: Grundläggande LED-bygge?
http://www.electroschematics.com/2713/l ... r-circuit/
Det här kanske kunde funka. Rätt simpel men fungerar nog till en ring blixt.
Det här kanske kunde funka. Rätt simpel men fungerar nog till en ring blixt.
Re: Grundläggande LED-bygge?
Eller en lm317 eller liknade om man ska hålla sig till lätta. Dock lär man räkna med 1,5v till då.
Någon som vet hur hög frekvens man behöver för pwm och foto?
Någon som vet hur hög frekvens man behöver för pwm och foto?
Re: Grundläggande LED-bygge?
Jag startade upp MatLab och tänkte försöka ställa upp en ekvation för att räkna ut det, men insåg snabbt att jag inte har all nödvändig information för att kunna räkna ut det. Eller så tänker jag fel för att jag är så kass på matematik
Någon kanske vill göra ett försök? Lite fakta och funderingar:
Den kortaste slutartiden på de flesta kameror är 1/8000 s. Det jag inte vet är hur snabbt ridåerna rör sig, och det tror jag är väsentlig information, eftersom det avgör hur stor del av bilden som exponeras simultant. Även om man använder betydligt längre slutartider, tider som är längre än kortaste blixtsynktid (d.v.s. den kortaste slutartiden då slutaren under ett ögonblick är helt öppen), så spelar frekvensen en stor roll om man ska få en jämnt exponerad bild (d.v.s. om man inte synkroniserar med kameran och enbart utnyttjar en enda "blixtperiod" som är så pass kort att lysdioderna har slutat lysa innan andra ridån börjar stänga. Dock tvivlar jag starkt på att man kan få ut tillräckligt mycket ljus ur lysdioderna på så kort tid). Som regel rör sig ridåerna alltid med en konstant hastighet, oavsett slutartid, det som skiljer sig åt är att på längre slutartider så öppnar den första ridån, sen står slutaren öppen en stund, sen kommer andra ridån. På slutartider kortare än den kortaste blixtsynktiden kommer den andra ridån att följa innan den första ridån har nått sitt ändläge, det blir alltså som en smal spalt som sveper över filmen/sensorn. Dock tycker jag att vi kan bortse från slutartider kortare än kortaste blixtsynktid, då man i realiteten i princip aldrig kan använda så korta slutartider när man fotograferar makro med artificiellt ljus.
Alltså kan vi utgå ifrån att första ridån sveper över bilden, sen står slutaren helt öppen en stund, sen sveper andra ridån över bilden. Då måste vi, om jag tänker rätt, se till att ljuset pulserar minst två gånger per passerad pixelrad (annars är det risk att Harry Nyquist hälsar på). Alltså behöver man veta dels upplösningen på sensorn i antalet linjer/pixelrader, och dels hur snabbt ridåerna sveper över sensorn. Ju högre upplösning, desto högre frekvens. Och ju snabbare slutarridårörelse, desto högre frekvens.
Annars kan effekten bli ungefär följande. För resonemanget antar vi att varje ljuspuls motsvarar en ridårörelse om 10 pixlar, och att ljuset från LED följer en perfekt fyrkantsvåg:
LED tänder. Tiden det skulle ta för första ridån att röra sig 5 pixlar passerar. Första ridån rör sig 5 pixlar. LED släcker (de första fem pixelraderna har blivit belysta). Första ridån rör sig 10 pixlar. LED tänder. Första ridån rör sig 10 pixlar. LED släcker (nu har de första fem pixelraderna fått dubbelt så mycket ljus som de följande 10 pixelraderna). Första ridån rör sig ytterligare 10 pixlar. LED tänder. Första ridån rör sig 10 pixlar. LED släcker (nu har de första fem pixelraderna fått en tredjedel så mycket ljus som de följande).
Och ungefär så mycket av den tanken behövde jag beskriva för att tänka att det troligen inte gör så stor skillnad i bilden eftersom det efter ett antal ljuspulser skiljer mycket lite i hur mycket olika rader av pixlar exponeras. Men jag inser också att jag är otroligt trött och troligtvis inte tänker helt korrekt. Jag får göra ett nytt försök att tänka imorgon helt enkelt
Men min trötta slutsats just nu blir att LED måste hinna blinka så pass många gånger att skillnaden i exponering mellan de pixelrader som får en eller två "pulser" ljus mer eller mindre än genomsnittet blir försumbar. Eftersom det inte är några större svårigheter för en erfaren fotograf att se skillnad på exponering på en tiondels bländarsteg så kan man anta att skillnaden i exponering mellan olika pixelradblock inte får vara större än så. Och eftersom en skillnad på en tiondels bländarsteg motsvaras av tio procent av den aktuella slutartiden så drar jag slutsatsen, troligtvis fullkomligt inkorrekt, att LED'n periodtid som högst bör vara en tjugondel av slutartiden. Alltså ((1/s)/20). För en slutartid på 1/250 s (vanlig kortaste slutartid), blir det 5 kHz. Det känns inte korrekt. Och som sagt är jag vansinnigt trött
Någon kanske vill göra ett försök? Lite fakta och funderingar:
Den kortaste slutartiden på de flesta kameror är 1/8000 s. Det jag inte vet är hur snabbt ridåerna rör sig, och det tror jag är väsentlig information, eftersom det avgör hur stor del av bilden som exponeras simultant. Även om man använder betydligt längre slutartider, tider som är längre än kortaste blixtsynktid (d.v.s. den kortaste slutartiden då slutaren under ett ögonblick är helt öppen), så spelar frekvensen en stor roll om man ska få en jämnt exponerad bild (d.v.s. om man inte synkroniserar med kameran och enbart utnyttjar en enda "blixtperiod" som är så pass kort att lysdioderna har slutat lysa innan andra ridån börjar stänga. Dock tvivlar jag starkt på att man kan få ut tillräckligt mycket ljus ur lysdioderna på så kort tid). Som regel rör sig ridåerna alltid med en konstant hastighet, oavsett slutartid, det som skiljer sig åt är att på längre slutartider så öppnar den första ridån, sen står slutaren öppen en stund, sen kommer andra ridån. På slutartider kortare än den kortaste blixtsynktiden kommer den andra ridån att följa innan den första ridån har nått sitt ändläge, det blir alltså som en smal spalt som sveper över filmen/sensorn. Dock tycker jag att vi kan bortse från slutartider kortare än kortaste blixtsynktid, då man i realiteten i princip aldrig kan använda så korta slutartider när man fotograferar makro med artificiellt ljus.
Alltså kan vi utgå ifrån att första ridån sveper över bilden, sen står slutaren helt öppen en stund, sen sveper andra ridån över bilden. Då måste vi, om jag tänker rätt, se till att ljuset pulserar minst två gånger per passerad pixelrad (annars är det risk att Harry Nyquist hälsar på). Alltså behöver man veta dels upplösningen på sensorn i antalet linjer/pixelrader, och dels hur snabbt ridåerna sveper över sensorn. Ju högre upplösning, desto högre frekvens. Och ju snabbare slutarridårörelse, desto högre frekvens.
Annars kan effekten bli ungefär följande. För resonemanget antar vi att varje ljuspuls motsvarar en ridårörelse om 10 pixlar, och att ljuset från LED följer en perfekt fyrkantsvåg:
LED tänder. Tiden det skulle ta för första ridån att röra sig 5 pixlar passerar. Första ridån rör sig 5 pixlar. LED släcker (de första fem pixelraderna har blivit belysta). Första ridån rör sig 10 pixlar. LED tänder. Första ridån rör sig 10 pixlar. LED släcker (nu har de första fem pixelraderna fått dubbelt så mycket ljus som de följande 10 pixelraderna). Första ridån rör sig ytterligare 10 pixlar. LED tänder. Första ridån rör sig 10 pixlar. LED släcker (nu har de första fem pixelraderna fått en tredjedel så mycket ljus som de följande).
Och ungefär så mycket av den tanken behövde jag beskriva för att tänka att det troligen inte gör så stor skillnad i bilden eftersom det efter ett antal ljuspulser skiljer mycket lite i hur mycket olika rader av pixlar exponeras. Men jag inser också att jag är otroligt trött och troligtvis inte tänker helt korrekt. Jag får göra ett nytt försök att tänka imorgon helt enkelt
Men min trötta slutsats just nu blir att LED måste hinna blinka så pass många gånger att skillnaden i exponering mellan de pixelrader som får en eller två "pulser" ljus mer eller mindre än genomsnittet blir försumbar. Eftersom det inte är några större svårigheter för en erfaren fotograf att se skillnad på exponering på en tiondels bländarsteg så kan man anta att skillnaden i exponering mellan olika pixelradblock inte får vara större än så. Och eftersom en skillnad på en tiondels bländarsteg motsvaras av tio procent av den aktuella slutartiden så drar jag slutsatsen, troligtvis fullkomligt inkorrekt, att LED'n periodtid som högst bör vara en tjugondel av slutartiden. Alltså ((1/s)/20). För en slutartid på 1/250 s (vanlig kortaste slutartid), blir det 5 kHz. Det känns inte korrekt. Och som sagt är jag vansinnigt trött
Re: Grundläggande LED-bygge?
Walle: du har helt rätt och svaret är enkelt: ingen PWM! Behöver man lyset för att ta kort tänder man det, behövs det inte låter man bli. Ska det vara så svårt?
