Hej,
Har fastnat i en tankemässig vinkelvolt ang dioder. Tyvärr var man väl för ouppmärksam när man gick i skolan år 1800 frost...
Tänk er en diod där katoden är kopplad till jord. Anoden är kopplad till en linjäregulator el.dyl där man rampar upp spänningen från 0 V.
Detta vet jag (eller tror mig veta...)
Så länge inte dioden leder kommer spänningen på anodsidan följa regulatorns spänning. När väl dioden börjat leda, vid låt oss säga 0.7V, så kan inte spänningen på anodsidan öka, utan fortsätter man att fläska på regulatorn så kommer till slut dioden att gå sönder.
Sant??
Och i så fall, och här kommer den tankemässiga ologiken för mig, trots att man matar dioden i framspänningsriktningen så är det spänningen på katodsidan som styr vilken maximal spänning du kan ha på anodsidan?!?
Diod
Fast den ideala världen är en utopi. Hur fungerar då en reell diod?
En bra modell är ett expoentiellt samband mellan spänning och ström. För låga spänninger, låt oss säga under 0,7V är strömmarna rätt små. När du ökar spänningen över 0,7V blir strömmen stor (ökar exponentiellt). Då kan några olika saker inträffa.
Om din regulator kan ge tillräckligt med ström så ökar spänningen på anodsidan till regulatorns spänning.
Om regulatorn inte kan ge en tillräcklig ström kommer den inte att kunna reglera upp spänningen till mer än en maximal (något mer än 0,7V?) anodspänning.
När det börjar gå stora strömmar pga att anodspänningen blir hög kan antingen dioden eller regulatorn gå sönder. Stora strömmer medför hög effekt vilket medför att komponenter blir varma och "brinner upp".
En bra modell är ett expoentiellt samband mellan spänning och ström. För låga spänninger, låt oss säga under 0,7V är strömmarna rätt små. När du ökar spänningen över 0,7V blir strömmen stor (ökar exponentiellt). Då kan några olika saker inträffa.
Om din regulator kan ge tillräckligt med ström så ökar spänningen på anodsidan till regulatorns spänning.
Om regulatorn inte kan ge en tillräcklig ström kommer den inte att kunna reglera upp spänningen till mer än en maximal (något mer än 0,7V?) anodspänning.
När det börjar gå stora strömmar pga att anodspänningen blir hög kan antingen dioden eller regulatorn gå sönder. Stora strömmer medför hög effekt vilket medför att komponenter blir varma och "brinner upp".
Man får beakta de olika alternativen jag gav samtidigt.
Jag borde kanske ha skrivit: Om din regulator kan ge tillräckligt med ström så ökar spänningen på anodsidan till regulatorns spänning tills någon av dioden eller regulatorn går sönder.
Spänningen kan bli större än specade maximala framspänningen. Men frågan är vad du menar med avsevärt (tiondelar av volt troligen/kanske, flera volt inte). Men en exponentiel strömökning i relation till spänningen kommer effektutvecklingen att öka exponentiellt. P=UI. Dels har nog specifikationen en viss marginal, sedan kan man se till att ha en effektiv kylning av dioden, leda bort mycket energi/tid (effekt). Jag ser ingen praktisk användning av detta just nu.
Min poäng var nog att det finns ett givet samband mellan ström och spänning och att det inte nödvändigtvis är dioden som går sönder. Det finns ett bra ordspråk "En kedja är inte starkare än dess svagaste länk". Den del som tål minst ström/effekt är den som kommer att gå sönder först.
Jag borde kanske ha skrivit: Om din regulator kan ge tillräckligt med ström så ökar spänningen på anodsidan till regulatorns spänning tills någon av dioden eller regulatorn går sönder.
Spänningen kan bli större än specade maximala framspänningen. Men frågan är vad du menar med avsevärt (tiondelar av volt troligen/kanske, flera volt inte). Men en exponentiel strömökning i relation till spänningen kommer effektutvecklingen att öka exponentiellt. P=UI. Dels har nog specifikationen en viss marginal, sedan kan man se till att ha en effektiv kylning av dioden, leda bort mycket energi/tid (effekt). Jag ser ingen praktisk användning av detta just nu.
Min poäng var nog att det finns ett givet samband mellan ström och spänning och att det inte nödvändigtvis är dioden som går sönder. Det finns ett bra ordspråk "En kedja är inte starkare än dess svagaste länk". Den del som tål minst ström/effekt är den som kommer att gå sönder först.
Det finns ingen koppling mellan dom två sakerna. Vilken ände som ändrar potential beror ju helt på vilken impedans (vilket motstånd) varje ände representerar i förhållande till en fast punkt. Helt enkelt vilken som är "lättast" att röra på. Kopplar du en diod i framriktningen från en fast spänningskälla (med tillräcklig strömkapacitet) till nollan så kommer ingen sida att ge sig och dioden går sönder.Mad Man skrev:"spänningstyrningen" är motsatt "spänningsriktningen".
