RS485 terminera eller inte

[TomasL]

Frågan gäller termineringens vara eller inte vara.
Enligt standarden skall man terminera med 120 ohm i ändpunkterna.
Om man då studerar diverse råd mm från företag som marknadsför och säljer RS485-pryttlar, så rekommenderar dessa i regele att man inte skall terminera vid korta avstyånd.

Så, vad??

[Mindmapper]

Det kan väl aldrig vara fel att terminera! Att slippa reflextioner som studsar tillbaka i ledningsnätet kan väl inte vara fel.

Att rekomendera att inte terminera låter konstigt. Kan förstå att det inte spelar någon roll vid väldigt korta avstånd. Men ändå termineringen borde inte vara skadlig. Håller med om att det är mysko.

[TomasL]

En tillverkare säger så här:

To Terminate, or Not to Terminate?
The RS-485 spec says to use termination. For high baud rates and long cable runs, this is true.
In most equipment though, with max speeds of 115kbit, it is unnecessary. Adding termination
dramatically increases power consumption and requires that the network be re-biased, which is
rarely done. Termination complicates system design and rarely solves problems when used in
the kilobit data range.

[Mindmapper]

När det går så långsamt är ju varje bit så pass långvarig att reflexerna kommer tillbaka så pass snabbt att det blir samma som vid korta kablar. Dvs längden på en bit är så lång så att den kan inte bli misstagen som en reflextion. Vid snabb kommunikation är fönstret du har tillgängligt för att avgöra om det är en bit så kort att reflextioner kan misstas för bitar. Är då ledningen lång blir reflextionens ankomst ungefär samtidig som ett svar från en host.

Ingen bra beskrivning men jag hoppas du förstår.

[tecno]

Så vad kan det då bli för 'fel' annat än att strömförbrukningen ökar lite och kostnaden för termineringen? Lika såbra att tillföra terminering så slipper du strul eller hur?

[TomasL]

Förvisso, så länge inte termineringen hamnar på fel ställe, samt att sändaren orkar driva den.

[jesse]

Om du tycker att strömförbrukningen blir ett problem så terminera inte.
Jag har funderat på det där och tänkte att man kanske kan seriekoppla motståndet med en 10 nF kondensator?
Den kommer att släppa igenom AC = terminera vid branta flanker/höga frekvenser, men vid DC (när bussen inte sänder) så kommer det inte att gå någon ström. Ingen annan verkar ha gjort så , så jag vet inte om jag gör något fel i mitt resonemang, annars vore det ju ett enkelt sätt att terminera utan att det står och drar ström.

Hur många volt brukar det ligga mellan A och B... (förlåt, jag menade mellan B och A ).? 3.3V, 5V eller mer?

Vid 5 volt blir det ju 40 mA, inte helt obetydligt i vissa sammanhang.
EDIT: det är ju två ändpunkter, så det blir väl 80 mA då...

[TomasL]

Tja åtminstånde 3 V i detta fall, vilket ger runt 55mA

[Stalker]

@jesse: AC-terminering med motstånd+kondensator står beskrivet i diverse appnötter, se till exempel AN903 från TI (NS).

[Bigstone]

Intressant, har just en sådant problem på jobbet där jag försöker byta ut ett gammalt interface mot ett nyare med allehanda termineringsstrul. 120 Ohm ska det tydligen vara. Ska labborera vidare med det i morgon, kommer att följa denna tråd med spänning.. (eller ström snarare.. )

[jesse]

Se där... de hade AC terminering. Men det var visst lite mer komplicerat än vad jag föreställde mig. Man fick visst inte ha för stort värde på C... Det förstår jag mig inte på (Har inte satt mig in i det så värst mycket än) ... jag tycker att om man har C >= 100nF så ska väl alla höga frekvenser passera opåverkade tycker man. Men det verkar finnas fler saker att ta hänsyn till

Interssant med serieterminering också . Men då får man ha likadana motstånd på alla sändare? Om de då är i samma kapsel som mottagaren så blir det ju seriemotstånd vid mottagaren också, hur det nu blir???

[MiaM]

Funderingar:

Om nån specar t.ex. max 100nF så är det kanske mest för att "lura" okunniga att låta bli elektrolyter och tantaler?


Om man ska köra relativt långsam överföring så kan man kanske istället undvika reflexer genom att ha seriemotstånd på sändarens båda poler, men inte terminera. Då kommer flankerna att bli såpass långsamma att reflexerna antagligen inte "syns". Samtidigt kommer det knappast påverka strömförbrukningen alls. Strömmen som bränns i seriemotstånden vid polväxling ökar visserligen strömförbrukningen en liten gnutta, men samtidigt så får man klart lindrigare spikar i strömförbrukningen vid omslag varpå t.ex. en batteridriven krets kan klara sig med mindre/ingen avkopplingskonding.

[xxargs]

Just i aktuella AC-kopplingen i appnoten så kommer terminatorn alltid vara aktiv och bränna effekt långt efter varje växling om kondingen är för stor, är kondingen för liten, öppen ända och drivern är på 10 Ohm och lägre så kommer man få ganska högfrekvent ringning i ändan efter omslaget och frekvensen bestäms av kabellängden. Kör man enligt beräkningen i appnoten så får man ett litet hopp precis vid omslag och dämpas ut fort - påminner väldigt mycket om snubber-krets i verkan.

Man får att termineringen fungerar för de riktig höga frekvenskomponenterna i flanken och ger mest problem vid en reflex men dämpning/termineringen minskar ju längre ned i frekvens man kommer och till nivå där en reflex inte ger problem längre.

som mycket annat så är allt kompromisser där man gör det bästa man kan av situationen.

[jesse]

Ja, om en för stor konding bara orsakar att man bränner mer effekt, men inga andra problem , då hänger jag med. Om databussen kör data kontinuerligt så kommer ju min 10 nF konding givetvis att leda rakt igenom... Men ofta har man ju en lösning där man kommunicerar i en millisekund en gång var tionde sekund. Då är ju energiförbrukningen i pausen lika med noll oavsett om jag väljer 1 nF, 10 nF eller 100 nF.

I databladet verkar dom räkna ut att det optimala är omkring 3,4 nF (vid de förutsättningar de angav) så man kan väl anta att 10 nF klarar det mesta. Kör man riktigt långsamt kan man väl gå upp till 22 nF för att vara på säkra sidan, om man inte orkar räkna på det.