PDP-8/L Renovering

[bqt]

Handskakning... Åh, detta alltid missförstådda djur... Nej, hårdvaruhandskakning finns inte (på en PDP-8). Den som "moderna" datorer gör, är ett missbruk av RS-232-signalleringen. Det stöds i princip inte av någon DEC-utrustning från något årtionde, förutom sådana saker som försöker vara PC-kompatibla.

Och som sagt, det är ett missbrukande av RS-232-signalleringen, som egentligen är till för halv-duplex kommunikation över RS-232.

Mjukvauhandskak, såsom XON/XOFF kan man mycket väl göra, men då måste man ju själv skriva koden som hanterar det också. Och jag tvivlar på att Anders lilla simpla program har implementerat XON/XOFF. Men visst skulle det kunna vara något...

Det är däremot värre om PC-sidan förväntar sig hårdvaruhanskakning, då någon sådan inte finns på PDP-8-sidan. Potential för fel där också, med andra ord.

Men jag lutar ändå åt stoppbitar, eller så en dålig klocka...
Fast mer åt stoppbitarna till...

[MiaM]

Stoppbitarna kan ju vara ett drivrutinfel på PC-sidan, speciellt om det är nån USB-dongle med serieportar eller liknande.

Det lär väl ta rätt lång tid innan nån upptäcker att ett skrivbords-OS på en modern PC kör 1 stoppbit trots att man valt två...

Jag tror däremot inte på att PC'n blir lurad av hårcvaruhandskakningsfelbygling på nåt sätt, det borde bara göra att trafiken går långsammare ut från PC'n.

Jag brukar iaf bygla PC'ns DRT-utgång (pin 20 på 25-pol d-sub) till 6,8 och antingen även till CTS (minns inte om den ligger på 4 eller 5) eller bygla ihop 4+5 separat (RTS + CTS).

[anders_bzn]

Jag tror jag har läget under kontroll nu.

Felet yttrade sig så att ~220 tecken sparades på ett vettigt sätt i minnet om man inte hade någon extra fördröjning mellan tecknen. Sen så såg allt helt slumpmässigt ut. Fler saker till har varit konstiga, dels har realTerm en liten ruta som det står error på blinkat dels har det kommit upp mottagna tecken i terminalfönstret utan att PDP:ns program (borde) skickat något.

Så jag gjorde en fil med innehållet "aa" och skickade denna. Sen mätte jag på TTL-sidan i min strömslinge-RS232 omvandlare med oscilloskopet. Då kunde jag konstatera att PC:n skickade ut tecknen "aa" med rätt bithastighet och med två stoppbitar. Perfekt.

Sen funderade jag på varifrån skräpet i terminalfönstret kom ifrån. Så jag fortsatte mäta TTL-signaler i strömslingeomvandlaren men denna gången på datan ifrån PDP:n. Jag skickade då en stor fil, såg skräpet men oscilloskopet triggade inte... Konstigt detta.

Så jag bytte serieport och dator och OS. Jag har nämligen en Pentium 133 med ISA-buss som jag kör EPROM-programmeraren ifrån. Kopplade in och fick ett helt annat resultat. Inga skräptecken eller konstigheter förutom ett missat tecken mitt i minnet. Data för och efter var helt korrekt.

Slutsatsen är: Man testar tydligen inte att skicka stora datamängder i 110N2 när man konstruerar och testar serieportskort för PC, det fungerar inte. De serieports USB sladdar jag testat går inte ens att köra i hastigheter lägre än 300Bit/s.

För att vara helt säker så borde man sniffa seriesnöret med logikanalysatorn och jämföra datat från PDP:n. Men jag tror att jag är nöjd nu.

[MiaM]

Men så dumt, tur att du verkar ha hittat felet!

Om det är intressant så har jag nog nån orginalserieport från stenålderstiden för ISA-buss liggandes, med orginal 8250, hålmonterade 75188/75189 o.s.v. som väl faktiskt borde fungera fint i 110N2, om det över huvud taget funnits någon PC som alls fungerat i 110N2.

(Vem vet, det kanske börjar på att bli samlarvärde på de där gamla ISA-korten...)

[lond]

Man kanske skall använda en µP med dubbla USART som hastighetsomvandlare mellan PC:n & PDP8:an.
Tex 110N2 <> 4800N1
Och använda hårdvaruhandskakning för att "pausa" PC:n för att hinna skicka iväg varje bit till PDP8:an.

/// Marcus

[MiaM]

Man kan ju iofs göra så att varje gång PC'n skickar data så triggas en ej återtriggbar monovippa som fipplar med CTS-handskakningen mot PC'n under (drygt) så lång tid som det tar att skicka ett tecken med 110N2, så funkar det även om PC'n skulle skicka 110N1 eller liknande...

Om man ska bygga nåt med en mikrokontroller så är det kanske bättre att använda nån såndär med inbyggd USB-device-jox?

För övrigt är det ganska enkelt att bygga en RS232-sändare själv, det skulle gå att bygga en paralell-till-serieomvandlare, så skickar man data till PDP'n genom att kopiera till LPT1: men får tillbaka via serieporten. (Med en lämplig or/and-funktion så kan man ju låta både serieporten + paralell-serie-konverteraren kunna skicka data till PDP'n, så kan man köra valfri terminalemulator, det verkar ju funka för enstaka tecken väl?)

[Nerre]

Fast nu var väl problemet här inte att PCn sände för fort? Det var väl att den efter en stund började göra konstigheter av nån anledning?

[anders_bzn]

Nerre: Precis så är det.

lond: Jag har funderat på just en sådan lösning, men då blir det med FTDI USB-RS232 med en PIC integrerat på min strömslingeomvandlare.

Men nu tänker jag nog inte lösa problemet mer än jag redan gjort, att ha en lång tecken fördröjning i terminalprogrammet.

Som kuriosa kan nämnas att IBM's ur PC 5150 hade stömslingeinterace som original!

[Glenn]

Du kanske skulle behöva en serieanalysator ?

Jag försöker fortfarande klura ut vad jag ska ha min HP 18179A till

[sodjan]

Till att sälja kanske ?
Fungerar den fullt ut ?
Vad vill du ha för den ?

[Glenn]

Jo, funderar på det, mest för att det stör mej att den ligger oanvänd i min garderob..

Den fungerar såvitt jag kan testa, pris är däremot svårt säger väl som jag brukar, byte mot nåt skoj ?

[anders_bzn]

Bra frågor!

EDIT: Nu han du först, vad är skoj för dej?

[MiaM]

Som kuriosa kan nämnas att IBM's ur PC 5150 hade stömslingeinterace som original!

Det kanske inte bara är kuriosa, eftersom det är just ett sådant kort jag pratade om tidigare i tråden.

manual inkl pinout på dsub'en och "bygelvändningar"

Det visade sig att jag har inte mindre än två sådana kort.

Det ena kortet satt i den orginal IBM XT som mina päron köpte nån gång under andra halvan av 80-talet, inkl CGA-skärm, 9-nålars IBM-oem'ad Epson-skrivare och efterhandsuppgraderad 20MB-disk + adaptec-kontroller (med interleave 1:3, det ni!) för endast 12kkr begagnat... Kortet har med andra ord stamtavla och det fungerade sist det användes vilket säkerligen är 15+ år sen. Kortet är stämplat 8506, troligtvis år 1985 vecka 06.

Det andra kortet vet jag inte varifrån det kommer, det saknar bygelvändmojängerna för att välja com1/2 och rs232/strömslinga. Det är stämplat 8444, troligtvis 1984 vecka 44.

Jag borde orka provköra korten, det är ju inte svårare än att kortet som saknar byglar kan få låna byglarna från det hela kortet.

Byglarna är alltså en slags komponentadapterliknande mojänger fast nästan, det är en 8-pin och en 16-pin DIL-sockel på kortet och bygelmojängerna byglar pin 1-8, 2-7 eller 3-6, 4-5 på den 8-poliga och motsvarande fast fyra i taget på den 16-poliga DIL-mojängen.

Kortet är så gammalt att 1488/1489 (eller 75188/75189 som de också kallas) inte används utan det används 2st 75150 dual line Driver och 2st 75154 Quad line reciever. En 6N136 optokopplare sitter också på kortet, antagligen för att få strömslingefunktionen galvaniskt skiljd i ena riktningen eller nåt sånt. Var strömslinga specad att fungera så, att typ mottagaren (kanske?) är galvaniskt skiljd men sändaren inte är det?


Vanlig 8-bitars ISA-buss, borde funka fint i alla PC-burkar som har ISA-buss och där inte både COM1 och COM2 krockar med nåt på moderkortet.

[MiaM]

Det finns visst en nästan identisk manual för kortet avsedd för XT istället för PC...

[anders_bzn]

Jag har ju på en IBM PC 5150 och XT 5160 så jag borde ju ha ett sådant kort själv...