Jag håller på att renovera något så obskyrt som en kaffekvarn från 30-40-talet.

Den drivs av en rejäl synkronmotor med 2X4 lindningar.
Trots formeln

innehåller märkplåten både 50 p/s och varvtal 1400 (som ju borde vara 1500).
Märkspänning 220 V, märkström 2.8 A. Lämnad effekt 1/3 hk ≈ 250 W.


Lindningarna har tre ingångar; Mitt - Blå - Gul.

Jag mäter
Gul-Blå (hela slingan): 21.5 Ω
Gul-Mitt: 13.8 Ω
Mitt-Blå: 7.7 Ω
Följande vridmonster har plockats ur (står alltså i läge #2 på bilden)

Vredet ovan har fyra lägen
#1 kretsen bruten, avstängt
#2 fas -> Blå OCH fas -> 72 Ω "brödrosten" lindad på asbest-plattor -> Gul
#3 samma som #2 (!)
#4 fas -> Blå
Utan att ha provkört maskinen (mest eftersom vridreglaget var i så uselt skick och saknade en släpsko i friskt skick) känns det ju som
- Läge #2/#3 innebär alla 8 slingor inkopplade borde ju innebära 750 varv. Men eftersom samma fas ligger i dubbelslingor kanske det bara innebär ökat moment och strävan efter 1500 i alla fall?
- Läge #4 kopplar bort förkopplingsmotstånd och anslutning Gul = bara 4 slingor kvar = 1500 varv.
Min tanke är att (lite trist men ändå) skruva ihop en plastlåda proppad med lagom mycket elektronik för att göra samma jobb. Så vitt jag begripit är det bara momentet man dämpat för att inte rycka igång för hårt, en synkronmotor är ju en synkronmotor. Eller tror ni den lämnar 750 på läge #2/#3?
Har någon ett bra förslag på styrning? Det är ju en del effekt och ganska hög startström gissar jag.