UPDATE: Uni-T UTP3702 Labbagg + Teardown

[snigelen]

Två gånger, en vid c:a 7.5V och en vid 15V.

[ghu]

Det är ganska lyxigt med 2 omkopplingar.
Nu kan man uppskatta förlusteffekten i effekttransistorerna vid kortslutning.
Om utspänningen är ca 7,5 V vid omkoppling så kanske det krävs en inspänning till regulatorn som är ca 6 V högre d v s 13,5 V.
Då blir vid kortslutning effekten i effekttransistorn P = U*I = 13.5 V * 3 A = 40 W.
Detta är nog inga problem för transistor och kylfläns att hantera.
I detta avseendet känns aggregatet välkonstruerat.

rikkitikkitavi har ju identifierat en möjlig svaghet. Om man har max utspänning och kortsluter utgången tar det ju ett litet tag innan reläerna kopplat om till lägre inspänning och då kan momentana effekten i effekttransistorn bli hög. Är omkopplingshastigheten tillräckligt hög och man har valt tåliga transistorer så ska inte heller detta vara ett bekymmer.

EDIT: Vid lite eftertanke är inte detta särskilt svårt att lösa. Om man ser till att det elektroniska kortslutningsskyddet minskar strömmen till säg max 1 A då spänningen över effekttransistorn är över 20 V så kan reläet i lugn och ro minska inspänningen. I enklaste fallet (beroende på hur strömbegränsningen är kopplad) kan detta ordnas med en 20V zenerdiod i serie med ett motstånd som kopplas till strömbegränsningen.

[MiaM]

Om man tillåts glida lite på ämnet:

Varför använder man reläer och inte triac'ar för att växla lindningar? Jag inser att det är en rejäl kortslutningsrisk ifall man skulle använda triacar för att växla till samma lindning (och får nån störning som triggar dem i fel ordning), men triac'ar mellan trafo och separata diodbryggor borde kunna fungera rätt bra väl? Enda poängen med reläer jag kan se är att få större strömstyrka vid lägre spänningar (och att inte snedbelasta de typer av trafos som ev. kan ta stryk av att snedbelastas), men det verkar inte vara specat större ström vid lägre spänning här?

Å andra sidan är reläerna en konstruktion som inte kräver lika mycket av konstruktören, risken att det blir fel torde vara lägre+++ och därmed kan det vara en riktigt bra produkt även om det inte är elektronikkonstruktionernas elit som ritat schemat...

[rikkitikkitavi]

drivkretsen till reläerna är galvaniskt skiljd, det blir knepigare m triacs pga de olika spänningarna.

[Tedenljung]

Någon uppdatering i detta ämne?

Ni som köpt, är ni nöjda med aggregatet?

[Lennart Aspenryd]

Jag kör ett som försörjer min bilbana. Perfekt att sätta olika värden beroende på spår och erfarenhet.
Ingen rymdforskning, men kul säger Lasp

[kimmen]

Om man tillåts glida lite på ämnet:

Varför använder man reläer och inte triac'ar för att växla lindningar? Jag inser att det är en rejäl kortslutningsrisk ifall man skulle använda triacar för att växla till samma lindning (och får nån störning som triggar dem i fel ordning), men triac'ar mellan trafo och separata diodbryggor borde kunna fungera rätt bra väl? Enda poängen med reläer jag kan se är att få större strömstyrka vid lägre spänningar (och att inte snedbelasta de typer av trafos som ev. kan ta stryk av att snedbelastas), men det verkar inte vara specat större ström vid lägre spänning här?

Å andra sidan är reläerna en konstruktion som inte kräver lika mycket av konstruktören, risken att det blir fel torde vara lägre+++ och därmed kan det vara en riktigt bra produkt även om det inte är elektronikkonstruktionernas elit som ritat schemat...

Jag har ett äldre 0-50V 0-10A 200W aggregat från HP som använder just den där varianten med triacar och separata bryggor. Längst till vänster i den bifogade bilden är ett schema. Dioderna som används är två stycken chassimonterade bryggor och triacarna är av bulttyp. Undre och övre delen av lindningen har olika spänning så de fyra möjliga kombinationerna av triactändning (00, 01, 10, 11) ger olika spänning in till reglerkretsen. Triacarna tänds via små ferrittoroidtransformatorer som pulsas vid c:a 10 kHz.

Figuren i mitten visar en annan lösning jag sett från HP. Den ger lite lägre spänningsfall. Drivningen görs med antingen transformatorer eller optotriacar.

Figuren längst till höger visar en koppling jag och en kompis använt i ett bygge som kopplar om mellan brygga och spänningsdubblare. Triacen drivs från en optotriac. Utgångsområdet är 0-40V 0-1.5A från en 20V 6A trafolindning. En strömbrytare kopplar bort möjligheten att gå upp till dubblarläget och utökar strömgränsområdet till 3A. Då går det att få c:a 20V innan inspänningen inte räcker till.

En vanlig transformator med dubbla lindningar ger då två separata kanaler. Matningsspänningen till reglerkretsar och mätare ges från var sin 15-0-15-lindning per kanal som vi lindade på för hand på toroiden.

Det som är lite tråkigt med kopplingen är den stora mängden glättningskapacitans som krävs för att inte få för mycket rippel i 3A-området. Varje kondensator i schemat består av tre stycken 4700 µF 35V-kondensatorer vilket ger 7050 µF i det ickedubblande läget efter bryggan pga seriekopplingen.

Denna kondensatorbank med totalt 12 st kondensatorer sittande i ett 4x3-mönster på kretskortet blev liknad vid en stalinorgel av en förbipasserande som tyckte att vi skulle rikta den åt något annat håll vid första strömsättningen... Men mängden gjorde inte så mycket - det var billigt, billigt på ELFA:s utförsäljning.

[MiaM]

Intressant att se hur det praktiskt lösts i olika konstruktioner.

Det borde ha gått att konstruera mittenbygget utan att använda transformator/optokopplare om man haft viljan, fast det byggdes kanske på den tiden som en transformator inte var särskilt dyr?

[totteflash]

Så är det stämmans mening att detta är det mest prisvärda labbaggregatet från kjell.com?

http://www.kjell.com/Sok?query=labbaggregat

[jens75]

Vill också ha ett sådant labbaggregat. Synd bara att det verkar vara slutsålt i många av Kjell & Companys butiker samt i webbshoppen.

[Tedenljung]

Jag köpte ett exemplar under mellandagarna i Eskilstuna, så jag hoppas att det kommer att fungera bra!

[bjornhallberg]

"load on/off knapp"
Stämmer detta verkligen? Är det bara jag som inte ser den knappen på fronten?

Funderade på ett labbagg nu när Kjell hade 10% och väljer mellan Uni-T och den andra programmerbara (PS3005D):
http://www.kjell.com/sortiment/el/strom ... bbaggregat
Har inte världens krav, men vill i vart fall inte ha några för stolliga spikar när den slås av/på.

[bobobo]

Lyfter en gammal tråd

Jag har ett sådant här agg (hos en kund) där ena kanalen gått sönder. Jag har inte öppnat upp för felsökning ännu, men tänkte alla kunniga kan få fundera lite och kasta ut lite uppslag på vad som kan vara fel så vet jag lite vad jag ska titta efter när jag hinner öppna det.

Symptom: Ena kanalen funkar helt normalt. Andra kanalen ger c:a 35-40v ut, svajande. Spänningsjusteringsratten ger ingen funktion. Ett eller flera reläer klickar c:a varannan sekund.

[TomasL]

Har nog reparerat ett sådant.
Kortskutning i filterkondingarna på ena kanalen, vilket tog med sig likriktardioderna.

[Marta]

Känner till ett, med annat varumärke men mycket likt i övrigt, med en 10-varvig pot china quality som gick sönder så det blev avbrott. Regulatorn bottnade och utspänningen maxxades...