Buckomvandlare, 1..20V/40A

[Honk]

Men då bör jag väl även gå tillbaka till 160kHz frekvens?

Det stämmer, jag glömde att du körde 160KHz på den gamla drosseln.

Som sagt, en test på den gamla vid 160KHz jämfört mot den nya 23uH vid samma frekvens (160KHz), båda testen med de nya 1.9mR mosfetarna.
Detta ger en anvisning om hur mycket drosseln i sig själv påverkar effektiviteten.

[AndersG]

Men om jag ändrar frekvensen så påvberkas även annat så om jag skulle testa så borde jag testa med en 23uH spole och 50kHz. Vi får se hur jag gör.

[Honk]

OK, det blir nog OK med olika frekvenser också, fastän hysteresförlusterna i kärnan är frekvensberoende. Hehehe!

[AndersG]

Ok. Jag hade två 1u kondingar i parallell som boosterkonding, ändrade till en 1210 2,2u så fick jag mindre hack i mittplanet.

BuckLayout.jpg

Front:

BuckFront.jpg

Back:

BuckBack.jpg

Skall beställa 105u laminat i morgon. Tror jag tar litet 70u med, bara utifall attt...

[AndersG]

Testetsning:
http://elektronikforumet.com/forum/view ... 37#p759537

[AndersG]

Fick litet tid att löda i helgen och då märker man allt man missat... Ahum, spolen skulle varit 90 grader svängd...

BuckPrototype1a.JPG

BuckPrototype1b.JPG

RippleInI-U.JPG

Ingångripplet. Ström överst, spänning nederst. Utripplet är ca 300mV men merparten av det är mycket högfrekvent. Verknignsgrad vid 10A ut 97%. De två sista fettarna och schottkydioden inte där ännu. Slutliga snubbern läggs dit efter fettarna, då dessa säkert ändrar på det hela.

[Honk]

Coolt. vad blir varmast vid en längre tids körning? Fetarna, Drosslen, Kondingarna eller kretskortet?
Jag vet av erfarenhet att det kan vara svårt att urskilja varmast komponenten då dom värmer upp
varandra tätt sittandes, och en viss del av värmen sprids även ut genom kopparn i kretskortet.

[AndersG]

Först då jag lött ihop kortet ville det inte alls och efter mycket mätande så hittade jag en kallödning på drivkretsens jordben. Jag hade limmat den före jag lödde och tydligen hade det blivit för mycket lim. Det betedde sig helskumt. Bottengaten switchade fint, medan toppgaten flippade helt slumpmässigt.

Hade även litet för grov spets då jag lödde, var litet paranoid för den tjocka kopparen, men med melanspetsen gick det bättre.


Kvällen tog slut i går, men allt blir ljummet då man kör 10A. Skall löda dit två fettar till och testa vidare senare i veckan. Sedan skall jag börja knåpa med detaljerna i styrkretsen

[Honk]

Dom snabba ringningarna du ser på scopebilden är troligen orsakade av lång jordsladd till testproben.
Använd en probe enligt bilden nedan så skall du se att detta försvinner.
När man mäter med lång jordsladd så studsar signalerna och visar skräp som inte finns på riktigt.

Noise Free Measurement Probe.JPG

Du kan själva lätt tillverka en probe genom att ersätta jordsladden med ett gem du har bockat runt jord vid mätspetsen.

Self made low noise ground probe.JPG

[AndersG]

Alternativt löda en koax direkt Jag skall testa..

[lond]

Håller med Honk, ju kortare jord desto bättre. När jag gjorde produktverifiering på Ericsson, så var 3mm nästan för långt. Använde då en kapad kopparmantlad semi-rigid koax med SMA i ändan som säkrades med lod mot ett jordplan och sedan böjdes mätändan mot det som skulle mätas och löddes fast och på det en ytterst kort jordtråd till närmsta punkt, annars kunde det vara svårt att få spurioserna inom kraven. Det man får tänka på är att man inte har 10X dämpning på insignalen.

/// Marcus

[Tekko]

Sånna där små jordgrunkar följer ibland med när man köper probar.

[kankki]

Följde med mitt Rigol iaf.

[Honk]

Alternativt löda en koax direkt Jag skall testa..

I så fall bör du ansluta koaxen till mätproben.
Kör du in signalen direkt i scopet kommer du få ännu sämre egenskaper pga koaxens impedans inte är anpassad till scopets ingång.
Den bästa lösningen är en ground probe enligt bilderna eller ansluta koaxen till oscilloscopsproben.

[blueint]

Hur vet man mätobjektets impedans då?