Trafolindning
Re: Trafolindning
Problemet är ju att om du värmer så pajar du troligen isoleringen på lindningstråden, så om den ska återanvändas så är det inte så bra att värma.
(Och E och I ligger såvitt jag vet alltid varannan, det är därför de måste "bladas" isär. Vi har plattjärn som är slipade till egg på ena sidan som vi slår in mellan plåtarna för att bryta isär dem.)
(Och E och I ligger såvitt jag vet alltid varannan, det är därför de måste "bladas" isär. Vi har plattjärn som är slipade till egg på ena sidan som vi slår in mellan plåtarna för att bryta isär dem.)
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Trafolindning
Det finns transformatorer med E från ena sidan och I från andra, men det är inte vanligt.
Protte
Protte
-
- Inlägg: 8
- Blev medlem: 6 augusti 2009, 17:46:26
Re: Trafolindning
Den tråd som vi använder hos mig på den lindningsverkstad där jag jobbar har en lack som tål minst 180 grader celsius kontinuerligt och högre temperaturer kortare stunder.
Om det är samma typ av lack på plåtarna i en trafo som i en elmotor så tål den säkert minst 300 grader.
På en del lindingsverkstäder så används en urbränningsugn för att lätt kunna ta ur kopparen och bränna bort den inlagda isoleringen, dock ej bränna sönder lacken på plåtarna.
Temperaturen i denna ugn är över 200 grader, skall kolla upp mer exakt då den ugn vi använder bara används till uthärdning av lack när man lackar en färdiglindad stator.
Om det är samma typ av lack på plåtarna i en trafo som i en elmotor så tål den säkert minst 300 grader.
På en del lindingsverkstäder så används en urbränningsugn för att lätt kunna ta ur kopparen och bränna bort den inlagda isoleringen, dock ej bränna sönder lacken på plåtarna.
Temperaturen i denna ugn är över 200 grader, skall kolla upp mer exakt då den ugn vi använder bara används till uthärdning av lack när man lackar en färdiglindad stator.
Re: Trafolindning
> Det finns transformatorer med E från ena sidan och I från andra, men det är inte vanligt.
Tycker det är väldigt vanligt idag, men de är svetsade i skarven mellan E och I.
Tycker det är väldigt vanligt idag, men de är svetsade i skarven mellan E och I.
Re: Trafolindning
Större har det inte för sällan men normalt inte mindre vad jag sett som tex trafoladdare till mobil och generella trafos i ungefär den storleken.
Svetsningen kostar lite extra pengar så det vill de säkert undvika såvida det inte är absolut nödvändigt.
Svetsningen kostar lite extra pengar så det vill de säkert undvika såvida det inte är absolut nödvändigt.
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Trafolindning
Tror ändå det är billigare med lite automatisk TIG svets än att blad in varannan E och I.
Protte
Hittade en transformator där alla E plåtar var från samma håll UTOM de yttersta så var instoppade från andra hållet.
Protte
Hittade en transformator där alla E plåtar var från samma håll UTOM de yttersta så var instoppade från andra hållet.
Senast redigerad av prototypen 14 maj 2010, 17:09:00, redigerad totalt 1 gång.
- ebfr
- Inlägg: 379
- Blev medlem: 7 mars 2010, 15:13:57
- Skype: BerraF
- Ort: Sparreholm, Sörmland
- Kontakt:
Re: Trafolindning
Vidare trafolindning, Någon som vet var man hitta en bra beskrivning på hur man beräknar och lindar utgångstrafos?
Luftgap? Hur och varför?
Luftgap? Hur och varför?

Re: Trafolindning
Har läst det en gång kommer dock inte ihåg var men det var en del uträkningar så inte kärnan blir mättad, lindningarna överhettade osv. Luftgap på en 50Hz trafos är däremot ingenting jag varken hört eller sett någon gång men existerar kanske i vissa fall som i all fall jag i så fall inte känner till.
Tror ändå det är billigare med lite automatisk TIG svets än att blad in varannan E och I.
Kanske tills du ser filmen under. Tänkte att laminering av trafos måste vara automatiserat och fick detta bekräftat när jag tilll slut hittade denna:
Gissar på att det kanske tar ungefär lika lång tid att TIGa ihop en E I kärna men med denna maskin så slipper man kostnaden med hela utrustningen för detta och Argon gasen för att inte prata om roboten som gör det såvida det inte är enkelt mekaniserat. Det finns sedan säkerligen även bra snabbare maskiner än denna då ju tid är pengar och säkerligen även helautomatiserade anläggningar så det hela kan ingå i en komplett process med lindning av bobin laminering av kärnan osv så man får en komplett trafo i slutet av bandet.
Tror ändå det är billigare med lite automatisk TIG svets än att blad in varannan E och I.
Kanske tills du ser filmen under. Tänkte att laminering av trafos måste vara automatiserat och fick detta bekräftat när jag tilll slut hittade denna:
Gissar på att det kanske tar ungefär lika lång tid att TIGa ihop en E I kärna men med denna maskin så slipper man kostnaden med hela utrustningen för detta och Argon gasen för att inte prata om roboten som gör det såvida det inte är enkelt mekaniserat. Det finns sedan säkerligen även bra snabbare maskiner än denna då ju tid är pengar och säkerligen även helautomatiserade anläggningar så det hela kan ingå i en komplett process med lindning av bobin laminering av kärnan osv så man får en komplett trafo i slutet av bandet.
- ebfr
- Inlägg: 379
- Blev medlem: 7 mars 2010, 15:13:57
- Skype: BerraF
- Ort: Sparreholm, Sörmland
- Kontakt:
Re: Trafolindning
Har läst det en gång kommer dock inte ihåg var men det var en del uträkningar så inte kärnan blir mättad, lindningarna överhettade osv. Luftgap på en 50Hz trafos är däremot ingenting jag varken hört eller sett någon gång men existerar kanske i vissa fall som i all fall jag i så fall inte känner till.
Jag menade utgångstrafo till rörslutsteg
Jag menade utgångstrafo till rörslutsteg

- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Re: Trafolindning
Det var väl en pp du höll på med, isåfall behövs inget luftgap om dina rör ligger någorlunda lika i tomgångsström.
Är det däremot en se är det nödvändigt med luftgap, eller en kompensering antingen med permanentmagnet eller en lindning som matas från en matning med hög impedans, för att hålla magnetfältet som bildas av tomgångsströmmen väldigt nära noll.
Vet inte om permanentmagneter har använts i rörvärlden, kan tänka mig att det är knöligt att få till ett lagom värde på magnetflödet
Herr Van der Veen har lekt med kompensationslindning med, enligt honom, bra resultat förutom lite brum och så.
http://www.mennovanderveen.nl/eng/project25.html
Är det däremot en se är det nödvändigt med luftgap, eller en kompensering antingen med permanentmagnet eller en lindning som matas från en matning med hög impedans, för att hålla magnetfältet som bildas av tomgångsströmmen väldigt nära noll.
Vet inte om permanentmagneter har använts i rörvärlden, kan tänka mig att det är knöligt att få till ett lagom värde på magnetflödet
Herr Van der Veen har lekt med kompensationslindning med, enligt honom, bra resultat förutom lite brum och så.
http://www.mennovanderveen.nl/eng/project25.html
- ebfr
- Inlägg: 379
- Blev medlem: 7 mars 2010, 15:13:57
- Skype: BerraF
- Ort: Sparreholm, Sörmland
- Kontakt:
Re: Trafolindning
Tack för upplysningarna.
Skulle vara kul att få tag i formler för beräkning om man skulle försöka sej på att linda själv.
Den P&P som jag bygger har jag trafos till.
Men det kan ju bli fler....

Skulle vara kul att få tag i formler för beräkning om man skulle försöka sej på att linda själv.
Den P&P som jag bygger har jag trafos till.
Men det kan ju bli fler....

