#Och för övrigt så behövs inte radnummer alls till min control.#
Radnummer är gammal kvarleva från gamla NC-system likt mina.
På den tiden man körde direkt från hålremsa, var blocknummerutläsning på systemet det enda man hade, för att veta var i programet man var. Med hjälp av blocknummret kunde man sedan kolla i en printer-utskrift, för att se pågående block.
Kan vara bra att ha på äldre CNC-system också, då sökfunktionen kan vara väldigt föråldrad, jämfört med en dator.
Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Används även i vissa funktioner för att tex markera mellan vilka rader som ska tas med i en svarvcykel, så radnummer kan ju faktiskt fortfarande vara nyttiga. 
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Det räcker att man har blocknummer i kritiska block. Alltså block man vill kunna starta om sitt program på eller block som man vill hoppa till i macro-kod osv.
Jag brukar endast klämma in blocknummer i verktygsväxlingsblocken och i underprogram som använder villkorliga hopp.
Jag brukar endast klämma in blocknummer i verktygsväxlingsblocken och i underprogram som använder villkorliga hopp.
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Jag ska göra en ansträgning även med fotandet Peter.
Nga proffsbilder som dina med "fryst" verktyg blir det dock inte är jag rädd.
Körde du fram ett hål i din testbit lite grovt först för att sedan göra nga finskär på slutet för att nå 62mm?
Hur djupt sistaskär tog du?
Tänkte att det vore kul att jämföra resultat från liknande körningar mellan olika maskiner, även om material och verktyg kan skillja sig åt litegranna.
360000 rader...jag tror minnet i min maskin säger upp sig vid 2500 ungefär. Och visst, man klarar sig långt med det om man hushåller lite, mestadels kör enklare 2D-bitar och använder sig av "automatisk" uppstyckning i postprocessorn. Men det tar f*n inte lång tid innan det skenar iväg om man måste göra ngt 3D. Inget akut problem. Men som ni vet irriterar detta mig oavsett.
Jag försöker sätta mig in i EdgeCam.
Vet inte vad jag ska tycka då jag fått allt för lite tid i det och med lite för lång tid emellan gångerna.
Är man hyffsat van vid CAD (Har kört CatiaV5 dagligen i lite drygt 3 år.) och alla de egenheter den programvaran har så blir det alltid saker att lära/tänka om kring. Hade man inte haft ngn rutin på varesig CAD el CAM hade man troligen bara accepterat att "såhär gör man".
Catias beredningsmodul har jag inte gett mig på men framöver våre det intressant då allt isf skulle vara i ett och samma program. Men då är det ytterligare ngt nytt att lära sig vilket tar tid, ngt som är en bristvara. Ja ni vet nog vad jag menar.
Nu blev jag än mer taggad att se hur min maskin får till yta och hålstorlek.
Jag har faktiskt en körning på en bit som är snudd edentisk som din testkörning Peter. Ska bara till nga hålbilder runtom.
Den är så pass simpel att den vore perfekt att börja med "på riktigt".
Jag får se till att bereda den då många grundläggande CAM-moment ryms i det uppdraget.
Nga proffsbilder som dina med "fryst" verktyg blir det dock inte är jag rädd.
Körde du fram ett hål i din testbit lite grovt först för att sedan göra nga finskär på slutet för att nå 62mm?
Hur djupt sistaskär tog du?
Tänkte att det vore kul att jämföra resultat från liknande körningar mellan olika maskiner, även om material och verktyg kan skillja sig åt litegranna.
360000 rader...jag tror minnet i min maskin säger upp sig vid 2500 ungefär. Och visst, man klarar sig långt med det om man hushåller lite, mestadels kör enklare 2D-bitar och använder sig av "automatisk" uppstyckning i postprocessorn. Men det tar f*n inte lång tid innan det skenar iväg om man måste göra ngt 3D. Inget akut problem. Men som ni vet irriterar detta mig oavsett.
Jag försöker sätta mig in i EdgeCam.
Vet inte vad jag ska tycka då jag fått allt för lite tid i det och med lite för lång tid emellan gångerna.
Är man hyffsat van vid CAD (Har kört CatiaV5 dagligen i lite drygt 3 år.) och alla de egenheter den programvaran har så blir det alltid saker att lära/tänka om kring. Hade man inte haft ngn rutin på varesig CAD el CAM hade man troligen bara accepterat att "såhär gör man".
Catias beredningsmodul har jag inte gett mig på men framöver våre det intressant då allt isf skulle vara i ett och samma program. Men då är det ytterligare ngt nytt att lära sig vilket tar tid, ngt som är en bristvara. Ja ni vet nog vad jag menar.
Nu blev jag än mer taggad att se hur min maskin får till yta och hålstorlek.
Jag har faktiskt en körning på en bit som är snudd edentisk som din testkörning Peter. Ska bara till nga hålbilder runtom.
Den är så pass simpel att den vore perfekt att börja med "på riktigt".
Jag får se till att bereda den då många grundläggande CAM-moment ryms i det uppdraget.
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Underskatta aldrig hederlig manuell programmering...
Man ska lära sig krypa innan man börjar gå!
Man ska lära sig krypa innan man börjar gå!
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Mkt riktigt Noxin, det väl delvis därför jag inte kommit riktigt så långt man vill med CAM:en.
Jag måste fålite mer kött på benen från både handknacket och CAM-beredningen innan jag ser över postprocessorn och om det där går att fila på detaljerna. För som det är idag tycker jag inte att det verkar som om PP:n nyttjar den intelligens som finns inbyggt i maskinen till fullo. En vass operatör får ut riktigt komplicerade bitar ur maskiner likt min och det på väldigt få rader.
Man ska "bara" nyttja det som finns på rätt vis.
Sen ska väl tilläggas att jag känner mig ebtydligt mer bekväm framför en modern dator än en gammal manöverpulpet.
Man har helt enkelt blivit så skadad av "hur allt bör funka" via rullgardinsmenyer a'la Windows och grafiska gränssnitt.
Monocromeskärm och "knappkombinationer man ska kunna ytantill" blir då en liten chock. Men kul är det. Väldigt kul.
Tackar för påpekandet Noxin, jag är helt inne på din linje.
Jag måste fålite mer kött på benen från både handknacket och CAM-beredningen innan jag ser över postprocessorn och om det där går att fila på detaljerna. För som det är idag tycker jag inte att det verkar som om PP:n nyttjar den intelligens som finns inbyggt i maskinen till fullo. En vass operatör får ut riktigt komplicerade bitar ur maskiner likt min och det på väldigt få rader.
Man ska "bara" nyttja det som finns på rätt vis.
Sen ska väl tilläggas att jag känner mig ebtydligt mer bekväm framför en modern dator än en gammal manöverpulpet.
Man har helt enkelt blivit så skadad av "hur allt bör funka" via rullgardinsmenyer a'la Windows och grafiska gränssnitt.
Monocromeskärm och "knappkombinationer man ska kunna ytantill" blir då en liten chock. Men kul är det. Väldigt kul.
Tackar för påpekandet Noxin, jag är helt inne på din linje.
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Det absolut bästa sättet att lära sig är att ha en riktig detalj som man ska tillverka.
Påhittade random-bitar med lite hål och lite fräsning funkar dåligt enligt min mening.
Leta upp något du verkligen ska tillverka, gör en ritning/skiss och sätt igång och knacka i Notepad.
Påhittade random-bitar med lite hål och lite fräsning funkar dåligt enligt min mening.
Leta upp något du verkligen ska tillverka, gör en ritning/skiss och sätt igång och knacka i Notepad.
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Noxin skrev:Underskatta aldrig hederlig manuell programmering...
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Noxin,
Precis så är hur jag avser göra.
Det jag var lite avig emot är att stå vid maskinen och knacka in koden direkt i styrsystemet.
Det är så grymt yxigt och inte effektivt för fem öre.
Jag kanske uttryckte mig luddigt.
Har minst en bra bit som är "på riktigt" som det vore intressant att jämföra koden för mellan handknackat och CAM-berett.
Jag är oxå av den åsikten att man bör kunna hantera en manuell maskin hyffsat för att förstå grunderna öht.
Sen lära sig G-kod, annars förstår man sig aldrig på varför det ev blir fel i en körning oavsett om den är genererad för hand eller från CAM.
Dock tror jag inte på att man ska rata de möjligheter de moderna hjälpmedel som finns ger oss.
Det handlar mer om vad man är van vid och vad som verkligen kan ses som ett hjälpmedel, inte en enkom försvårande grej bara för att man kan.
För dataspelgenerationen är det garanterat smidigare att ta vägen via ngt grafiskt gränssnitt likt CAM än andra vägar, förutsatt att man kan grunderna för själva maskinbearbetningen. För en "gammal uv" går det säkert minst lika snabbt att knacka in nga väl valda kommandon direkt i maskinen för samma körning.
Tror ni är med på hur jag menar och tror även vi ser på detta ganska lika.
Jag vill heller inte starta ngn debatt i detta ämne. Det tar så lätt fel vändning.
Precis så är hur jag avser göra.
Det jag var lite avig emot är att stå vid maskinen och knacka in koden direkt i styrsystemet.
Det är så grymt yxigt och inte effektivt för fem öre.
Jag kanske uttryckte mig luddigt.
Har minst en bra bit som är "på riktigt" som det vore intressant att jämföra koden för mellan handknackat och CAM-berett.
Jag är oxå av den åsikten att man bör kunna hantera en manuell maskin hyffsat för att förstå grunderna öht.
Sen lära sig G-kod, annars förstår man sig aldrig på varför det ev blir fel i en körning oavsett om den är genererad för hand eller från CAM.
Dock tror jag inte på att man ska rata de möjligheter de moderna hjälpmedel som finns ger oss.
Det handlar mer om vad man är van vid och vad som verkligen kan ses som ett hjälpmedel, inte en enkom försvårande grej bara för att man kan.
För dataspelgenerationen är det garanterat smidigare att ta vägen via ngt grafiskt gränssnitt likt CAM än andra vägar, förutsatt att man kan grunderna för själva maskinbearbetningen. För en "gammal uv" går det säkert minst lika snabbt att knacka in nga väl valda kommandon direkt i maskinen för samma körning.
Tror ni är med på hur jag menar och tror även vi ser på detta ganska lika.
Jag vill heller inte starta ngn debatt i detta ämne. Det tar så lätt fel vändning.
-
CNC Viking
- Inlägg: 509
- Blev medlem: 13 oktober 2008, 22:18:30
- Ort: Värnamo
- Kontakt:
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
"Det räcker att man har blocknummer i kritiska block."
Ingen ide om man har CAM. Det är så ofantligt långt mellan "viktiga händelser" så man nöjer sig med en simulering istället. Har ställt om postprocessorn att inte spotta ut blocknummer längre.
"Körde du fram ett hål i din testbit lite grovt först för att sedan göra nga finskär på slutet för att nå 62mm? Hur djupt sistaskär tog du?"
Jag körde först en 2 1/2 Axis Pocketing som körde ut hålet grovt till 61.5mm.
Sedan körde jag 2 1/2 Axis Profiling (som har mjuk ingång / utgång). Ställde den sista på 5 x 0.1mm skärdjup (0,1mm skärdjup per varv). Blir det inte som man tänkt sig, labbar man bara vidare med den sistnämnda operationen. Man får posta ut nya filer förstås med större diameter varje gång man provar nåt nytt.
"360000 rader...jag tror minnet i min maskin säger upp sig vid 2500 ungefär."
Nej, jag har inte så mycket plats i maskinen heller. Jag kör med droppmatning via bufferten som är mindre än en mushjärna. Jag har rensat maskinen från alla program, utom verktygsinmätningsmacro't och varmkörningsprogrammet.
"Underskatta aldrig hederlig manuell programmering..."
Jodå, jag leker lite med manuell G-kodning i MDI-läget ibland.
Om man skall köra ett flertal operationer (verktygsbyten) på rad, så tar det också lång tid att knacka vid maskinen för hand. Och har man börjat få kläm på CAM'en så blir det enklare i långa loppet.
Men man kan ju fundera över alla tusen rader som den spottar ur sig för ett sketet litet 2 1/2 D-program som bara har lite pocketing, några hål etc. Det är alla microskopiska X, Y, Z-förflyttningar som tar plats. Den jobbar som för 3D även med
2 1/2 D-operationer utom när den använder maskinens förinlagda macron förståss.
Säkerheten får väl anses bättre med CAM också, där ser man operationerna i lugn och ro i solid-simulatorn innan man skickar den till maskin.
Ingen ide om man har CAM. Det är så ofantligt långt mellan "viktiga händelser" så man nöjer sig med en simulering istället. Har ställt om postprocessorn att inte spotta ut blocknummer längre.
"Körde du fram ett hål i din testbit lite grovt först för att sedan göra nga finskär på slutet för att nå 62mm? Hur djupt sistaskär tog du?"
Jag körde först en 2 1/2 Axis Pocketing som körde ut hålet grovt till 61.5mm.
Sedan körde jag 2 1/2 Axis Profiling (som har mjuk ingång / utgång). Ställde den sista på 5 x 0.1mm skärdjup (0,1mm skärdjup per varv). Blir det inte som man tänkt sig, labbar man bara vidare med den sistnämnda operationen. Man får posta ut nya filer förstås med större diameter varje gång man provar nåt nytt.
"360000 rader...jag tror minnet i min maskin säger upp sig vid 2500 ungefär."
Nej, jag har inte så mycket plats i maskinen heller. Jag kör med droppmatning via bufferten som är mindre än en mushjärna. Jag har rensat maskinen från alla program, utom verktygsinmätningsmacro't och varmkörningsprogrammet.
"Underskatta aldrig hederlig manuell programmering..."
Jodå, jag leker lite med manuell G-kodning i MDI-läget ibland.
Om man skall köra ett flertal operationer (verktygsbyten) på rad, så tar det också lång tid att knacka vid maskinen för hand. Och har man börjat få kläm på CAM'en så blir det enklare i långa loppet.
Men man kan ju fundera över alla tusen rader som den spottar ur sig för ett sketet litet 2 1/2 D-program som bara har lite pocketing, några hål etc. Det är alla microskopiska X, Y, Z-förflyttningar som tar plats. Den jobbar som för 3D även med
2 1/2 D-operationer utom när den använder maskinens förinlagda macron förståss.
Säkerheten får väl anses bättre med CAM också, där ser man operationerna i lugn och ro i solid-simulatorn innan man skickar den till maskin.
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Se till att CAM:en använder G02/G03 istället för G01 vid "kurvor" så minimeras din G-kod något fruktansvärt!
-
CNC Viking
- Inlägg: 509
- Blev medlem: 13 oktober 2008, 22:18:30
- Ort: Värnamo
- Kontakt:
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Postprocessorn är i alla fall inställd på det.
Men det är vissa operationstyper som inte använder sig av dessa koder, t. ex. spiralfräsning med mycket liten radiellt stigning mellan varven.
Men det är vissa operationstyper som inte använder sig av dessa koder, t. ex. spiralfräsning med mycket liten radiellt stigning mellan varven.
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Där har du rätt,vill du använda hopp i ISO kod @=(GOTO) måste du använda blocknummer.Noxin skrev:Det räcker att man har blocknummer i kritiska block. Alltså block man vill kunna starta om sitt program på eller block som man vill hoppa till i macro-kod osv.
Jag brukar endast klämma in blocknummer i verktygsväxlingsblocken och i underprogram som använder villkorliga hopp.
Annars gör man som oss andra vanliga och kör Heidenhain och programmerar med lablar.
Re: Min VMC, Feeler FV-800 är klar!!!
Mycket idéer om programering här. Hoppas det är ok att diskutera det i din tråd Vikingen.
När det gäller struktur på programen, får man nog skilja på 2.5D och 3D fräsning.
Vid 3D fräsning är mängden block så stort, och innehållet så intetsägande, så något annat än Cam-beredning inte kommer på fråga.
Däremot när det gäller vanlig 2.5D fräsning är det litet annorlunda.
Många verkar vara inne på att det gäller att minimiera koden till varje pris. Med hjälp av fasta cykler, subrutiner, macron mm.
Den här strategin är jag inte bekväm med.
Man kan ju tycka, att har man ett till synes perfekt CNC-program, verktygen inmätta, arbetsstycket inmätt, så är det bara att trycka CykelStart och efter ett antal minuter har man en perfekt detalj. Så fungerar det liksom inte.
Det är ett himla pillrande med att få till alla mått, gängdjup, faser mm.
Därför måste man ha ett program som är flexibelt. Man ska kunna backa och starta om vissa skär osv utan besvär.
Exempelvis, man har en svarv med en synnerligen bekväm grovsvarvningscykel, där man enkelt på ett par block definierar allt som ska grovsvarvas.
Behöver man köra om sista grovskäret, då går inte det, för det enda man kommer åt är startblocken för cykeln.
Vad jag menar är att det kan vara bättre att ha alla rörelser inskrivna i programet, inklusive startblock osv på strategiska ställen.
När det gäller struktur på programen, får man nog skilja på 2.5D och 3D fräsning.
Vid 3D fräsning är mängden block så stort, och innehållet så intetsägande, så något annat än Cam-beredning inte kommer på fråga.
Däremot när det gäller vanlig 2.5D fräsning är det litet annorlunda.
Många verkar vara inne på att det gäller att minimiera koden till varje pris. Med hjälp av fasta cykler, subrutiner, macron mm.
Den här strategin är jag inte bekväm med.
Man kan ju tycka, att har man ett till synes perfekt CNC-program, verktygen inmätta, arbetsstycket inmätt, så är det bara att trycka CykelStart och efter ett antal minuter har man en perfekt detalj. Så fungerar det liksom inte.
Det är ett himla pillrande med att få till alla mått, gängdjup, faser mm.
Därför måste man ha ett program som är flexibelt. Man ska kunna backa och starta om vissa skär osv utan besvär.
Exempelvis, man har en svarv med en synnerligen bekväm grovsvarvningscykel, där man enkelt på ett par block definierar allt som ska grovsvarvas.
Behöver man köra om sista grovskäret, då går inte det, för det enda man kommer åt är startblocken för cykeln.
Vad jag menar är att det kan vara bättre att ha alla rörelser inskrivna i programet, inklusive startblock osv på strategiska ställen.
