Urladdningslampor, kunnig?

[metex]

Jag undrar om någon vet varför en tänd urladdningslampa inte slocknar när växelspänningen går genom "nollgenomgången" (U=0) ?

Tänker då på högtrycksurladdningslampor som behöver några kV för att tända kalla, och flera 10-tal kV för att tända varma.

[blueint]

Joniseringen kvarstår?

[Henry]

Är spänningen noll så är joniserinegn noll finns ingen eftersläpning i det då ju inga elektroner produceras. Men det hela beror på vilken typ av urladdningslampa och uppbyggnad du menar; vanligt lysrör, lågenergilampa, CCFL mfl..? Oftast är det drivningen i sig som är orsaken till det eller lysämnet som inte för sällan har en eftersläpning men ett lysrör är faktiskt släckt i nollgenomgången dock förmodligen ej till 100% pga av efterläpningen både i fosforet som i strömmen tex som kanske kan bli pga induktansen som finns i serie med röret.

[hcb]

Även om inga elektroner produceras tar det en viss tid innan de positiva jonerna och elektronerna rekombinerar. I högtryckslampor borde livslängden vara kort, men i dessa är elektroderna så varma att den termiska emissionen kommer igång så snart spänningen stiger igen.

Som vanligt vet jag inte riktigt vad jag talar om, dock

[Henry]

Visst tar det tid för elektronen i elektronmolnet hos en atom att hoppa in igen till sin bana som den knockades ut från av kollisionen av elektronen som svepte förbi som hade en väldigt hög hög fart. Jo det tar tid typ några femto eller kanske tom attosekunder på sin höjd och då vill det till att inte blinka om man skall hinna se det.

[hcb]

Jo, visserligen (men snarare piko- till nanosekunder), men atomerna i urladdningen är så vitt jag vet joniserade, d.v.s. elektroner har helt slagits ut från dem. Rekombinationen mellan de fria elektronerna och atomjonerna borde vara avsevärt långsammare, men jag vet som sagt inte vilka tidsskalor det rör sig om.

[Henry]

Ok kanske mer picosekunder i så fall. Jo det är ju joner så rekombinationen sedan vid avstängning av strömmen kan mycket väl vara långsammare då det är ett längre avstånd men kan nog garantera att det ändå är mycket snabbare än vi kan uppfatta.

[MiaM]

ett lysrör är faktiskt släckt i nollgenomgången dock förmodligen ej till 100% pga av efterläpningen både i fosforet som i strömmen tex som kanske kan bli pga induktansen som finns i serie med röret.

OT: Jag tror jag har läst att de gamla tjockare lysrören gick ner 20% i ljusstyrka vid nollgenomgången jämfört med vid toppen, de nyare lysrören går ner 35% och vanliga glödlampor 5%. Förmodlingen går halogenlampor ner än mindre. Jag tar inte gift på att siffrorna är rätt, men fosforet lär ha en del efterlysning.

OT2: Ett bra anti-flimmer-tips för lokaler med många lysrör är att fördela rören över alla tre faserna.

[TomasL]

Är det inte så enkelt att så länge elektroderna är varma, så pågår en naturlig jonisation vilket gör att lampan tänder direkt när nollgenomgången passerats.

Att det är svårt/omöjligt att tända en "varm" lampa beror väl på att den egentligen har kallnat tillräckligt mycket för att den naturliga jonisationen har upphört, men metallsalterna som orsakar jonisationen inte hunnit rekombinera.

Ialla fall gissar jag att det är ungefär så.

[xxargs]

I tunn gas som lysrör så tar det en stund för att fria elektroner och positiva joner att stöta på varandra igen och rekombinera då dessa först måste hitta varandra - och det kan mycket väl finnas ganska mycket joner upplandad i en annars oladdad gasmoln (gas som redan är rekombinerad) då det är som två personer som skall finna varandra och överlämna en stafettpinne i en stor torg fullpackat av folk och knuffas runt där - och den processen går inte på några femtosekunder utan kan dröja länge i ms-nivå innan allt har klingat ut igen.

Strömmen genom röret drivs på av en drossel som höjer spänningen så fort strömmen minskar mer än vad drosseln tillåter och på så sätt håller fältstyrkan tillräckligt hög i alla lägen - när strömmen genom drosseln passerar 0 så är nätspänningen ganska hög igen (fasförskjutning cos(fi) = 0.37 eller så) vilket gör att det snabbt bildas hög fältstyrka igen som sätter fart på de kvarvarande jonerna i röret och emmitera nya elektroner från varma ändan igen för att knuffa igång strömmen i drosseln igen - så tiden röret är helt utan fältstyrka mellan polerna är nog ganska kort egentligen.

Ta som exempel luftjonisatorer av rumsluft - den joniserade luftplymen som sprutar ut från spetsarna har nog joner med en tämligen lång levnadstid i säkert flera sekundnivå