hur får jag något vattentätt?

[korken=)]

Går det att räkna på hur jag skall få något vattentätt?

har tänkt att bygga en grej och jag vill att den skall klara ett tryck av 200 atm iaf. Och jag vill ju inte bygga den för klen, men inte heller för stor. Alltså överdimensionera den så att den kanske egentligen klarar 600. Då blir den ju onödigt stor och tung. Utan exakt 200. Går det att räkna på, och hur isf?

Materialval plast.

[Nerre]

Det går antagligen att räkna på, jag har dock inte läst tillräckligt med mekanik för att kunna göra det.

Men du måste ju skilja på vattentätt och trycktåligt.

En behållare som kollapsar vid högt tryck utan att läcka är ju vattentät, men tål inte trycket. Exempel om du klär in något i gummi/sillikonduk eller liknande.

Sen är det ju en sak att fixa en behållare som tål trycket, en helt annan sak att fixa tätning av lock, packningar etc.

[korken=)]

Den skall vara trycktålig. Alltså inte kollapsa under trycket av 200 atm.

Jag skall helt enkelt bygga en lampa som klarar detta.

[tgr]

I en del cadprogram finns inbyggda fysikmotorer som gör att du kanske kan prova sådant.
Pro/E har iaf så du kan se belastningar i konstruktioner som rör sig.

[watti]

Kan inte Atm med avloppsrör ska klara 2meter vattenpelare, alltså 2 bar. Vanliga koppar-rör ska klara 7-8bar, beror ju på storleken och vad som ska in i saken.

Vet en som byggde en undervattenskamera av några avloppsdelar, den var tät. Han limmade lite extra med silicon och så också.

[korken=)]

men på rör måste det ju vara skillad på flera hundra bar om trycket kommer innifrån eller utifrån?

Min lampa skall ju givetvis klara ett tryck utifrån.

[GFEF]

Sök på Buckling

http://en.wikipedia.org/wiki/Buckling

[TomasL]

Kan inte Atm med avloppsrör ska klara 2meter vattenpelare, alltså 2 bar. Vanliga koppar-rör ska klara 7-8bar, beror ju på storleken och vad som ska in i saken.

Vet en som byggde en undervattenskamera av några avloppsdelar, den var tät. Han limmade lite extra med silicon och så också.

Du har fått det lite fel med decimalerna.
1mVP=0,1Bar.
200BAR=2000mVP, var i herrans namn skall du hitta ett vattendjup på runt 2000m i vår närhet, eller vad har du tänkt dig.

Ärligt talat.
För att klara detta tryck kan du till exempel inte använda släta ytor, utan alla ändytor till exempel måste vara konvexa.
Utöver det är det "i princip" vanlig hållfasthetslära, det är naturligtvis mycket stor skillnad på tryckverkan utifrån och inifrån på en cylinder, men det är bara att sätta igång att räkna.
Det stora problemet är naturligtvis att få eventuella genomföringar täta, lock mm går att få självtätande, dvs ju högre tryck, desto tätare.

[jojje]

Ett klot?

[tecno]

Jag vart lite undrande också på detta med 200atm men det är väl så att grabben är på väg att gå ner i Marianergraven eller nåt sånt

[Meduza]

200atm... det måste väl bli ett klot som är lämpligast för det trycket...

[TomasL]

En cylinder med konvexa ändar funkar bra också.

[watti]

ah blandade visst ihop det, Men rören klarar i alla fall bar trycken jag skrev åvan minst.. Har ingen koll på ATM så ville inte uttrycka mig om det. Men en polare dök en kanske 10-15m ner med sin undervattenskamera byggd av avloppsrör... självklart blir de väl olika ifall trycket kommer inifrån eller utifrån också

[Glenn]

Beror ju lite på vad du ska ha i också, om det är saker som ska röra sej eller behöver luft omkring.

På ett tidigare jobb byggde vi små styrboxar som skulle klara elak miljö, inkl under vatten, då gjöt
vi helt enkelt in grejerna med gjutmassa (typ epoxylim fast avsett för ändamålet), misstänker att dom
boxarna skulle klara ganska högt tryck utan att krokna.

(En annan fördel var att det blev väldigt svårt för konkurrenter att göra reverse engineering på boxarna)

[TomasL]

En liten tabell.

Kod: Markera allt

Maximalt arbetstryck 	 
Diameter 	                   Yta 	       Vol 		 
ytter-godstjockl 	   ytter-	 innerarea   inv 	max arb tryck 	 
tum 	  mm  	 mm 	  mm  	kv.cm 	  l/m, rör	bar 100-125°C 	 
1/4 	  0,85 	6,35 	4,65 	0,17 	    0,02 	96,0 	 
5/16 	 0,85 	7,94 	6,24 	0,31 	    0,03	 74,7 	 
3/8 	  0,85 	9,52 	7,82 	0,48 	    0,05 	61,2 	 
1/2 	  0,85 	12,7 	11,0 	0,95 	    0,10 	44,9 	 
5/8 	  0,90 	15,88   14,08   1,56 	    0,16 	37,7 	 
3/4 	  1,07 	19,05   16,91   2,25 	    0,22 	37,3 	 
7/8 	  1,15 	22,22   19,92   3,12 	    0,31 	34,2 	 
1 1/8 	1,27 	28,57   26,03   5,32 	    0,53 	29,2 	 
1 3/8 	1,45 	34,92   32,02   8,05 	    0,81 	27,2 	 
1 5/8 	1,72 	41,27   37,83   11,24       1,12 	27,3 	 
2 1/8 	2,24 	53,97   49,49   19,24       1,92 	27,2 	 
2 5/8 	2,77 	66,68   61,14   29,36       2,94 	27,2 	 
3 1/8 	2,50 	79,38   74,38   43,45       4,32 	19,3 	 

Rörsystem som allmänt används inom bostäder här i Sverige ä klassade enligt följande nom:
Värmesystem PN6 eller PN10 (vanligast)
Vatten (kallt och varmt) PN16, dock förekommer P10 och PN6 vid installationer på kallvatten när man har egen brunn.

PNxx betyde å beräkningstrycket, dvs det maimala ryket som anläggningn får utsättas för.
Provtryckning sker med 1.41 x Beräkningstrycket. ofta sätter man säkerhetsventiler mm till ca 0,8-0,9 x Beräkningstrycket.