Jag har precis skaffat mig ett oscilloscope av modell Hitachi V-152b. Och för att testa det tänkte jag försöka avkoda ir-signaler från en fjärrkontroll.
Mitt problem är att det är väldigt mycket störningar. De syns tom så fort man bara kopplar in en probe. Kan en dålig probe vara problemet?
Nu kanske du ska definiera vari störningerna består. Om du "bara" har kopplat upp en IR-fotodiod med ett motstånd... då ÄR det många störningar, speciellt om du har ljusrör/lågenergilampor i närheten.
Har du kopplat probens GND ordentligt?
"Bättre prober till vettigt pris".... ingenstans! Bra prober kostar en hel del, man kan ha tur på ebay dock.
Om det är problen som var med oscilloskopet och den inte var mycket illa åtgången är det knappast probfel, mer troligt ÄR signalerna fyllde med störningar och om du inte har en del erfarenhet är fel mätsätt också en stark kandidat.
Det som brukar ge problem är scopens höga inimpedans och höga bandbredd.
Vi testar bland annat EKG-prylar på jobbet och behöver ibland skapa olika signaler för att testa dem. De signalerna går oftast inte att kontrollera kvaliten på med ett scope eftersom det blir för mycket brus och skräp. En EKG-apparat visar raka tunna linjen men på scopet blir linjerna jättebreda på grund av bruset (jättebreda i det här fallet är typ 0,2-0,5 mV peak).
Oscilloskop är ett kraftfullt instrument, det visar aldrig det man vill, utan det man har kopplat upp den att mäta. Skillnaden mellan det man vill se och det som visas kan bara åtgärdas med erfarenhet. Det första och viktiga steger ät identifikation, d.v.s. att inse att det inte blev som man trodde. Nu är det bara att labba vidare tills du vet hur man kan göra fel på alla sätt
Tektronix har en hel del mycket bra information på sin hemsida om oscilloskopsmätning, fria att tanka ned.
Som alla sagt tidigare, proben är sannolikt inte källan, dock skall du alltid använda 10X probar, då försvinner en hel del problem.
Bra probar är mycket dyra nya, från några tusenlappar och uppåt, du kan dock hitta beg Tek och Agilentprobar på eBay, för ett par hundralappar.
Å andra sidan duger nog Kjells 200MHz probar för de flesta hemmapulare, så länge man stannar under 100MHz.
okej. Tack för era svar. Jag ska labba lite till på andra kretsar och läsa på lite. Dock har inta mina probar nån x10 switch, så kjells variant kanske kan vara ett alternativ att testa.
Köp en fas 10x prob om du inte har en redan - omkopplare krånglar och går sönder förr eller senare med glapp och osäkra mätningar - har man varit med om det en gång och detta har resulterat i ommätningar (och kanske omkonstruktion) pga. detta så vill man aldrig råka ut för det någon mer gång. - med utan omkopplare så 'vet' man att proben alltid är 10X och man inte räknar fel för att omkopplaren inte var i den förväntade läget...
1X mätningar är i praktiken så sällsynta att man vid dessa fall kan använda egenbyggd koaxkabel med tex RG174 eller hårt tvinnat par (beroende på mätning...)
varför man alltid kör med 10X-probar är för att proben lastar objektet minst i det läget och därmed påverkar mätresultatet minst.
Senast redigerad av xxargs 17 januari 2009, 22:30:36, redigerad totalt 1 gång.
Jo, det blir spänningsdelning, men det är probens impedans som delas med skopets, så proben har alltså 9ggr högre impedans än skopet.
I princip så är det så att man sätter ett 9M motstånd i serie med skopets 1M, då blir resultatet 10ggr högre inimpedans och det presenterade värdet blir 1/10 av mätvärdet.
Alla tektronixskop har automatisk anpassning av skalan till proberna, under förutsättning att man använder orginalprobarna.
Det sitter en extra pinne på BNC-kontakten som är jordad via ett motstånd, detta motstånd mäts av skopets probdetektering (en isolerad ring runt ingången) och skopet ändrar per automatik skalan, icke orginalprobar får man då räkna om i huvudet, då dessa saknar den extra pinnen och skopet tror att det är en 1x prob som är ansluten.
Att tänka på är att proben också har kapacitiv spänningdelning också - probspetsen har kanske runt 3 pF konding parallellt över 9 MOhm-motståndet och oscilloskoingången och kabeln är tillsamman 27 pF som exempel.
Detta innebär att impedansen på probspetsen inte är 10 MOhm i alla lägen utan impedansen sjunker ju högre frekvens som skall mätas och vid 100 MHz så kan impedansen på probspetsen vara runt 70 - 90 Ohm
varför man gör denna arragemang är för att en fyrkantvåg skall se ut som en fyrkantvåg på skärmen när man mäter på tex en NE555-krets utgång på bekostnad att de olika frekvenskomponenterna som bygger upp fyrkantvågen lastas olika mycket vid olika frekvenser. Skulle man inte göra det så skulle fyrkantvågen se väldigt avrundade ut som efter ett RC-steg.
Oscilloskop som skall kunna mäta höga frekvener byggs med ingångar med väldigt liten kapacitans, kablar med mycket tunn mittledare ( - dom är hårstråstunna) och korta längder allt för att hålla nere kapacitansen och när det börja bli riktigt höga frekvenser så används aktiva probar - probar med förstärkare som agerar som impedansomvandlare till låg impedans innan det skickas på kabeln till oscilloskopet.