Insektsdödare
Insektsdödare
I veckans Computer Sweden var det en läsarbild där på ett sådant där 'tennisracket' för att döda insekter. På racket hade läsaren monterat en konding för att kunna öka effekten. Samma tanke har slagit mig - lite mer kräm hade inte varit fel! Kan den där idén verkligen funka? I så fall - hur vet man vilken typ av konding man ska köpa?
Har själv inte läst artikeln så jag vet inte exakt hur just den racketen funkar. Gissar dock att den laddar upp en lite konding med högspänning som sedan används för att "zappa" myggen.
Vill bara påpeka att det inte krävs allt för hög kapacitans i kondingen för att det ska bli riktigt farligt inte bara för mygg utan för människor också om man laddar den med högspänning.
Vill bara påpeka att det inte krävs allt för hög kapacitans i kondingen för att det ska bli riktigt farligt inte bara för mygg utan för människor också om man laddar den med högspänning.
- MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31437
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
Det brukar också sitta ett motstånd parallellt över den befintliga kondensatorn i racketen, så att den laddas ur i lagom takt efter man släppt knappen. Detta för att man inte ska kunna få sig en jävel efter man lagt ifrån sig racket. Tar man bort detta motstånd, får man en lite högre toppspänning.
Man kan ju modifiera det och montera en växlande strömställare, så att motståndet bara är inkopplat när man inte trycker på knappen.
[edit]
Skulle man inte kunna hänga på ett steg till på spänningsdubblarstegen?
Man kan ju modifiera det och montera en växlande strömställare, så att motståndet bara är inkopplat när man inte trycker på knappen.

[edit]
Skulle man inte kunna hänga på ett steg till på spänningsdubblarstegen?

Det som händer i en sån där är att det sitter en liten omvandlare som ger hög spänning men som inte kan ge särskilt hög ström (du kan se det som att det sitter en hög resistans i serie, 1 kV genom 1 Mohm ger ju bara 1 mA och 1 mA DC är inte särskilt farligt). Nu vet jag inte om de ger 1 kV, det var bara ett exempel.
Det innebär att spänningen ut från den där omvandlaren inte kan döda några mygg. Däremot kan den ladda upp en kondensator. Laddningen i kondensatorn är proportionell mot spänningen och kapacitancen (Q=C*U). Och större laddning ger mer energi i urladdningen. (Jag har för mig att energin kan approximeras med Q * U/2 eller nåt sånt.)
Laddning över 45 uC räknas som beröringsfarlig av de flesta elsäkerhetsstandarder, så om den ger 1kV så bör man inte ha högre kapacitans än 45 nF. Men jag vet som sagt var inte om de ger 1 kV.
Konstruktionen innebär också att du får mer kräm i den ju längre tid du låter den laddas upp (eftersom kondensatorn laddas upp genom motståndet).
Principen är f.ö. samma som används för fotoblixtar.
Det innebär att spänningen ut från den där omvandlaren inte kan döda några mygg. Däremot kan den ladda upp en kondensator. Laddningen i kondensatorn är proportionell mot spänningen och kapacitancen (Q=C*U). Och större laddning ger mer energi i urladdningen. (Jag har för mig att energin kan approximeras med Q * U/2 eller nåt sånt.)
Laddning över 45 uC räknas som beröringsfarlig av de flesta elsäkerhetsstandarder, så om den ger 1kV så bör man inte ha högre kapacitans än 45 nF. Men jag vet som sagt var inte om de ger 1 kV.
Konstruktionen innebär också att du får mer kräm i den ju längre tid du låter den laddas upp (eftersom kondensatorn laddas upp genom motståndet).
Principen är f.ö. samma som används för fotoblixtar.
Kul att den här tråden dyker upp precis nu, men det kanske inte är så konstigt nu när mygghelvetet börjar igen 
Jag har precis köpt några racketar hos Rusta som sålde dom för 30:- på rea just nu, billigt och bra för att labba lite med att "boosta" effekten. Jag har inte kommit så långt men vi kanske kan hitta på något tillsammans? Jag har hittills bara tagit några foton och genomfört "Japansk grundforskning" (dvs. utövat lite "reversed engineering").
Här är lite bilder och ett schema:


Jag har tagit bort spolen/trafon för att kunna mäta upp den lättare. Som ni ser har jag ritat in hur lindningarna är kopplade så man lättare kan följa kopplingen...


Och så det förhoppningsvis riktiga schemat... Jag har bara tagit några induktanser eftersom jag inte riktigt vet hur trafon är lindad. Här hoppas jag att någon av er kan försöka förklara funktionen, jag inser ju att kopplingen med trafo/trissa självsvänger på något vis men inte exakt hur
Som ni ser är kondingen i just detta racket "bara" på 400V men samtidigt på hela 150 nF. Moståndet som MM pratar om finns också i denna konstruktion...
Det som inte är inritat är själva urladdningsgallret, men det kopplas in parallellt med kondingen...

Här finns en länk (pdf) till databladet för trissan som visar att den klarar ganska hög spänning (60V) och ström (nominellt 1A och toppar på 2A).
Vad tror ni om idén med att bara byta ut 3 V matningen till 9 V? Kommer kretsen klara den högre spänningen, man kanske kunde bygga in en stab med omkopplare för "normal" och "boost" valmöjlighet
Jag antar att kondingen behöver bytas ut till en som klarar 3 gånger så hög spänning, precis som motståndet till LED:en behöver ökas till... säg 680 ohm, men kommer resten att klara av den högre spänning tror ni? Trissan klarar ju 60 volt, men jag vet inte om spänningen ökar markant i och med kopplingen via lindningen i trafon..?
/PeterH

Jag har precis köpt några racketar hos Rusta som sålde dom för 30:- på rea just nu, billigt och bra för att labba lite med att "boosta" effekten. Jag har inte kommit så långt men vi kanske kan hitta på något tillsammans? Jag har hittills bara tagit några foton och genomfört "Japansk grundforskning" (dvs. utövat lite "reversed engineering").
Här är lite bilder och ett schema:


Jag har tagit bort spolen/trafon för att kunna mäta upp den lättare. Som ni ser har jag ritat in hur lindningarna är kopplade så man lättare kan följa kopplingen...


Och så det förhoppningsvis riktiga schemat... Jag har bara tagit några induktanser eftersom jag inte riktigt vet hur trafon är lindad. Här hoppas jag att någon av er kan försöka förklara funktionen, jag inser ju att kopplingen med trafo/trissa självsvänger på något vis men inte exakt hur

Det som inte är inritat är själva urladdningsgallret, men det kopplas in parallellt med kondingen...

Här finns en länk (pdf) till databladet för trissan som visar att den klarar ganska hög spänning (60V) och ström (nominellt 1A och toppar på 2A).
Vad tror ni om idén med att bara byta ut 3 V matningen till 9 V? Kommer kretsen klara den högre spänningen, man kanske kunde bygga in en stab med omkopplare för "normal" och "boost" valmöjlighet

/PeterH
Senast redigerad av blueint 28 juli 2010, 04:17:58, redigerad totalt 2 gånger.
Anledning: radbryt ; pdflänk +(pdf) ;vbet -> vet ; 1234enhet -> 1234 enhet
Anledning: radbryt ; pdflänk +(pdf) ;vbet -> vet ; 1234enhet -> 1234 enhet
Ett alternativ vore å ersätta svängningskretsen med en 555a & en effekt mos. & på så sätt öppna upp möjligheterna att kunna jobba med andra spänningar & frekvenser.
& blir man fortfarande inte nöjd, då borde man enkelt kunna ersätta trafon mot en från en slaktad LCD/TFT skärm som driver bakgrundsbelysningen?.
Dom lämnar väll runt 1-2KV.
& blir man fortfarande inte nöjd, då borde man enkelt kunna ersätta trafon mot en från en slaktad LCD/TFT skärm som driver bakgrundsbelysningen?.
Dom lämnar väll runt 1-2KV.
Jo, tanken har slagit mig med en ny konstruktion av oscillatorn (och det är fortfarande aktuellt) men om det finns en lösning som i detta fall, och om det räcker (kanske?) med att byta några värden på befintliga komponenter, varför då gå över ån efter vatten
Jag slipper nytt mönsterkort, anpassning av detta mot lådan (handtaget) och det blir billigare (det är ju trots allt en kul grej bara).
Är det någon som tror sig kunna förklara hur oscilleringen uppstår? Jag själv är inne på följande; trissan bottnar när minus kopplas till emittern (strömmen går via B-E genom L1) och att en ström då uppstår i spolen L2 kopplad till kollektorn. Strömmen genom L2 skapar ett motsatt fält mot L1 som då stänger basen på trissan vilket stryper strömmen genom L2. Eftersom strömmen genom L2 försvinner kan strömmen återigen gå via L1 och så börjar allt om igen... Men det är som sagt bara min teori, jag har inte riktigt klart för mig om magnetfälten i trafon kan ådstakomma detta i praktiken (men uppenbarligen så svänger det ju
)
/PeterH

Är det någon som tror sig kunna förklara hur oscilleringen uppstår? Jag själv är inne på följande; trissan bottnar när minus kopplas till emittern (strömmen går via B-E genom L1) och att en ström då uppstår i spolen L2 kopplad till kollektorn. Strömmen genom L2 skapar ett motsatt fält mot L1 som då stänger basen på trissan vilket stryper strömmen genom L2. Eftersom strömmen genom L2 försvinner kan strömmen återigen gå via L1 och så börjar allt om igen... Men det är som sagt bara min teori, jag har inte riktigt klart för mig om magnetfälten i trafon kan ådstakomma detta i praktiken (men uppenbarligen så svänger det ju

/PeterH
Hur menar du? 2K motståndet är ju ritat i serie med L1. Alla tre lindningar är separata lindningar i trafon men som jag skrev så tog jag bara några spolar eftersom denna typ av trafo inte fanns i CAD-programmet... och bara så att alla vet, mina noteringar på kortet (ECB) är spegelvända... Om ni kollar databladet så ser ni vad som är vad.rehnmaak skrev:Du har ritat fel, 2k moståndet sitter i serie med L1 (som fö är en separat lindning på trafon). P1 ska vara kopplad direkt till batteriet.
EDIT: Emitter och kollektor är troligen omkastade också.
Edit: tror jag ser vad du menar, får egentligen ingen skillnad men L2(T2) får lite högre spänning när den direktmatas från 3V:en.. (nytt schema med NPN-trissa)

Sodjan: jag tog Nerre på orden som tyckte 45nF var så högt man borde gå i värde vid kondensatorval (vid 1000V), därav min betoning på "hela" 150nF


Icecap: jag får googla lite på "blocking oscillator" för att se vad det ger...
PeterH
Senast redigerad av PeterH 16 juni 2008, 17:00:13, redigerad totalt 2 gånger.