Ett tips till:
Men när du/ni har en prototyp som fungerar och kan visa upp så kör ett race med Almi och Nutek. Almi kan bla hjälpa (gratis) med marknadsundersökning, patentundersökning, presentation för de med riskkapital osv för att det i slutändan ska bli en produkt med tillhörande organisation som når ut på marknaden. Kan annars vara rätt tungt att fixa och veta allt själv...
CNC med inriktning att göra kretskort
Det jag syftar på är & bygger på egna erfarenheter:
1. Det går aldrig fräsa lika noggrant som via optisk framställning.
2. Frässtålen är sjukt dyra & har en hållbarhet mellan 2-7meter i FR4 enligt solectro.
3. Det krävs väldigt höga varvtal & noggrant lagrade motorer för att hantera dessa enormt tunna fräsar.
4. Då dom flesta fräsarna för detta ändamålet är koniska, så måste maskinen vara enormt plan & stabil. En avvikelse på 0,035mm & du är antingen å kör ovanför laminatet, eller med ett jättebrätt isolations spår & med risken att spetsen bryts & intilliggande ledare kapas.
Givetvis så måste man först planfräsa fräsen, men är den byggd i ett organiskt material, så är dom där hundradelarna snart ändrade med lite temperatur & luftfuktighets variation.
Det andra problemet är att laminaten inte är plana.
Det finns ju givetvis utrustning som tar hand om dessa problem så som flytande spindlar & Vakuum utrustning, men då är man å gräver mycket djupa hål i plånboken.
Så i slutändan så finns det inget som slår optisk mönsterkorts framställning, vare sig det gäller enkelhet, pris/kort, utrustningens pris eller slut resultatet. Det finns faktiskt inte en ända fördel med denna metoden, förutom att det är jävligt häftigt att titta på.
1. Det går aldrig fräsa lika noggrant som via optisk framställning.
2. Frässtålen är sjukt dyra & har en hållbarhet mellan 2-7meter i FR4 enligt solectro.
3. Det krävs väldigt höga varvtal & noggrant lagrade motorer för att hantera dessa enormt tunna fräsar.
4. Då dom flesta fräsarna för detta ändamålet är koniska, så måste maskinen vara enormt plan & stabil. En avvikelse på 0,035mm & du är antingen å kör ovanför laminatet, eller med ett jättebrätt isolations spår & med risken att spetsen bryts & intilliggande ledare kapas.
Givetvis så måste man först planfräsa fräsen, men är den byggd i ett organiskt material, så är dom där hundradelarna snart ändrade med lite temperatur & luftfuktighets variation.
Det andra problemet är att laminaten inte är plana.
Det finns ju givetvis utrustning som tar hand om dessa problem så som flytande spindlar & Vakuum utrustning, men då är man å gräver mycket djupa hål i plånboken.
Så i slutändan så finns det inget som slår optisk mönsterkorts framställning, vare sig det gäller enkelhet, pris/kort, utrustningens pris eller slut resultatet. Det finns faktiskt inte en ända fördel med denna metoden, förutom att det är jävligt häftigt att titta på.
Jag har fräst många kort på en LPKF-maskin. En av fördelarna är att man slipper blaska. En annan är att det går fortare, iaf totalt, pga att man ska ändå borra hålen.
Det du skriver om i #4, kan man komma undan om man använder en "näsa". Eller man MÅSTE använda en näsa, annars funkar det inte på typ kort med ledare mellan IC-benen.
Gör man däremot ett kort med lite tjockare ledare och kan ha lite större isolationsavstånd, då funkar det alldeles utmärkt iaf. Eller bara fräsa isolationsavståndet, och ledarna blir den tjockleken som "blir över".
Så visst går det bra att fräsa kort.
Edit: En sak till. Dom fräsarna har jag aldrig haft sönder. Dom slits ut.
Det du skriver om i #4, kan man komma undan om man använder en "näsa". Eller man MÅSTE använda en näsa, annars funkar det inte på typ kort med ledare mellan IC-benen.
Gör man däremot ett kort med lite tjockare ledare och kan ha lite större isolationsavstånd, då funkar det alldeles utmärkt iaf. Eller bara fräsa isolationsavståndet, och ledarna blir den tjockleken som "blir över".
Så visst går det bra att fräsa kort.
Edit: En sak till. Dom fräsarna har jag aldrig haft sönder. Dom slits ut.
Helt klart så rätar näsan ut ett ojämnt laminat, men det förutsätts fortfarande att fräsen är 100% plan (linjär).
Trådskaparens avsikt var väll att bygga en liten smidig maskin just för detta ändamålet, vilket skulle samtidigt bli billig, eftersom den bara ska peta väck några hundradelar tjock koppar.
Men det är inte så bara Jag vill påstå att det krävs mycket mer av en sån här maskin, än en vanlig allround hemmamekad fräs.
Hmm, vakuumborden var ju inte så farligt dyra, men sen tillkommer 8lax för den billigaste 220V vakuumpumpen.
Trådskaparens avsikt var väll att bygga en liten smidig maskin just för detta ändamålet, vilket skulle samtidigt bli billig, eftersom den bara ska peta väck några hundradelar tjock koppar.
Men det är inte så bara Jag vill påstå att det krävs mycket mer av en sån här maskin, än en vanlig allround hemmamekad fräs.
Hmm, vakuumborden var ju inte så farligt dyra, men sen tillkommer 8lax för den billigaste 220V vakuumpumpen.
Står väl ingenstans om varken 2,5D eller 3D. Det står kretskortsmaskin.
Hur man överför datan från en PC till ett kontrollerkort har inte heller med saken att göra. Så om man provar kommunikationen, USB eller parallellport, på en Lillasyster, en kretskortsfräs eller ett löst kort med motorer på labbänken spelar väl ingen roll, eller?
Det var att slippa parallellporten som var det "nya" i den här tråden, inte hur Z ser ut. Iaf har jag uppfattat det så.
Rätta mig gärna, men kom då med fakta, inte tolkningar.
Hur man överför datan från en PC till ett kontrollerkort har inte heller med saken att göra. Så om man provar kommunikationen, USB eller parallellport, på en Lillasyster, en kretskortsfräs eller ett löst kort med motorer på labbänken spelar väl ingen roll, eller?
Det var att slippa parallellporten som var det "nya" i den här tråden, inte hur Z ser ut. Iaf har jag uppfattat det så.
Rätta mig gärna, men kom då med fakta, inte tolkningar.
Mjukvara har jag inga problem med, känns helt obegränsat 
Meckandet däremot och fräsar i synnerhet är inte mina bitar riktigt även om det är kul att
sätta sig in i det så jag mottager tacksamt era funderingar, för/emot olika lösningar mm.
Visst, Jojje har fattat vitsen, det är först och främst en kretskorts fräs som ska göras.
Hur den är implementerad spelar mindre roll bara den kan göra mina kort som kommer
vara enkla hobby-kort, inga superavancerade saker alltså. (iallfall inte till en början...
)
Genom att specialisera fräsen på denna uppgift hoppas jag kunna få en bra lösning
men ändå genomförbar som ett hobby-projekt.
Det är inte bara att slippa parallell-porten, främst att slippa en rtai-installation egentligen
eftersom datorn då blir dedicerad till en fräsdator. Jag vill mer se fräsen som en slags
printer och kunna använda min vanliga dator som jag gjort konstruktionen på i eagle
till att också "printa" ut kortet om man så säger.
Andra krav är att den inte får vara för dyr, men billig är inget krav.
Hamnar priset under säg 20 lapp så tycker jag det känns överkomligt.
Mekaniskt så ser jag framför mig en stålram i storlek liknande någon röd fin liten sak
som stod på ett köksbord på en bild någonstans i detta forum (det är ju så många
fräsprojekt så man tappar överblicken, många ser ut att lyckas väldigt bra)
Nu har jag integrerat in så att indata't styrs av en PS3 sixaxis kiontroller. Den har en
mängd fördelar, tex trådlös (bluetooth) två joysticks men även knapparna är tryckkänsliga.
Tänker använda den som jog-kontroller (visst är det så ni kallar den manuella kontroll-enheten?)
och kan på så sätt låta en joystick styra överliggaren framåt/bakåt samt spindeln åt vänster/höger.
När den är i ändlägena ska stegisarna gå så fort de bara kan. Sedan blir de fyra knapparna
fin-inställning med typ en puls per tryck eller ett långsamt pulståg när en knapp hålls inne ett tag.
Den andra joysticken används för upp/ner funktion.
Sedan kan man ju alltid låta några andra knappar stå för tex verktygsbyte (fräs el borr) tex.
Det är en hyfsat billig kontroller och framöver lär det ju finnas massor med sådana när
ungarna tröttnat på PS3'orna...
Använder mig av vanliga standard joystick API i linux så det går ju egentligen bra att använda
vilken joystick som helst.
Det ska ju helst inte vara några manuella handgrepp men ovanstående kan ju vara bra
under utvecklingsfasen tror jag. Jojje, kanske vi kan köra lite någon kväll? Skulle vara kul
att mäta och se hur interfacet beter sig på dos/win med parallell lösningen. Kan ge lite
input till vilka krav man bör ställa på dataflödet. Som tidigare nämnts verkar kontroller
korten hantera runt 40Khz som max på step-pulserna, är det för att stegmotorerna har
ungefär dessa begränsningar? Hur "fort" kan man köra dessa? Vad har du för begränsningar
på din kontroller och driver?
Meckandet däremot och fräsar i synnerhet är inte mina bitar riktigt även om det är kul att
sätta sig in i det så jag mottager tacksamt era funderingar, för/emot olika lösningar mm.
Visst, Jojje har fattat vitsen, det är först och främst en kretskorts fräs som ska göras.
Hur den är implementerad spelar mindre roll bara den kan göra mina kort som kommer
vara enkla hobby-kort, inga superavancerade saker alltså. (iallfall inte till en början...
)Genom att specialisera fräsen på denna uppgift hoppas jag kunna få en bra lösning
men ändå genomförbar som ett hobby-projekt.
Det är inte bara att slippa parallell-porten, främst att slippa en rtai-installation egentligen
eftersom datorn då blir dedicerad till en fräsdator. Jag vill mer se fräsen som en slags
printer och kunna använda min vanliga dator som jag gjort konstruktionen på i eagle
till att också "printa" ut kortet om man så säger.
Andra krav är att den inte får vara för dyr, men billig är inget krav.
Hamnar priset under säg 20 lapp så tycker jag det känns överkomligt.
Mekaniskt så ser jag framför mig en stålram i storlek liknande någon röd fin liten sak
som stod på ett köksbord på en bild någonstans i detta forum (det är ju så många
fräsprojekt så man tappar överblicken, många ser ut att lyckas väldigt bra)
Nu har jag integrerat in så att indata't styrs av en PS3 sixaxis kiontroller. Den har en
mängd fördelar, tex trådlös (bluetooth) två joysticks men även knapparna är tryckkänsliga.
Tänker använda den som jog-kontroller (visst är det så ni kallar den manuella kontroll-enheten?)
och kan på så sätt låta en joystick styra överliggaren framåt/bakåt samt spindeln åt vänster/höger.
När den är i ändlägena ska stegisarna gå så fort de bara kan. Sedan blir de fyra knapparna
fin-inställning med typ en puls per tryck eller ett långsamt pulståg när en knapp hålls inne ett tag.
Den andra joysticken används för upp/ner funktion.
Sedan kan man ju alltid låta några andra knappar stå för tex verktygsbyte (fräs el borr) tex.
Det är en hyfsat billig kontroller och framöver lär det ju finnas massor med sådana när
ungarna tröttnat på PS3'orna...
Använder mig av vanliga standard joystick API i linux så det går ju egentligen bra att använda
vilken joystick som helst.
Det ska ju helst inte vara några manuella handgrepp men ovanstående kan ju vara bra
under utvecklingsfasen tror jag. Jojje, kanske vi kan köra lite någon kväll? Skulle vara kul
att mäta och se hur interfacet beter sig på dos/win med parallell lösningen. Kan ge lite
input till vilka krav man bör ställa på dataflödet. Som tidigare nämnts verkar kontroller
korten hantera runt 40Khz som max på step-pulserna, är det för att stegmotorerna har
ungefär dessa begränsningar? Hur "fort" kan man köra dessa? Vad har du för begränsningar
på din kontroller och driver?
Men det är svårt att ha nån nytta av den farten. Vridet är snudd på noll, så den stannar så fort man släpper en fis.
På min hemmasida kan du se kurvor på dom olika motorerna. Graferna slutar på 8000 pulser/sekund, och vid 10k är det inte mycket kvar ens på den minsta motorn. En Nema-17 har nog ännu mindre drag kvar i den hastigheten.
Jag provade en gång med några nya kort jag exprimenterade med. Det gick att dra upp till ca 100 kHz, men man har ingen nytta alls av det.
Marits testade Geckos nya drivare upp 330 kHz, men skrev också att det bara är av akademiskt värde. Runt sidan 40 här tror jag det var.
På min hemmasida kan du se kurvor på dom olika motorerna. Graferna slutar på 8000 pulser/sekund, och vid 10k är det inte mycket kvar ens på den minsta motorn. En Nema-17 har nog ännu mindre drag kvar i den hastigheten.
Jag provade en gång med några nya kort jag exprimenterade med. Det gick att dra upp till ca 100 kHz, men man har ingen nytta alls av det.
Marits testade Geckos nya drivare upp 330 kHz, men skrev också att det bara är av akademiskt värde. Runt sidan 40 här tror jag det var.
