anslutningar på IRFP 450?
- Electricguy
- Inlägg: 12488
- Blev medlem: 15 augusti 2007, 16:52:14
- Ort: Kälmä' typ..
anslutningar på IRFP 450?
hur kopplar man in en IRFP 450? dvs.vilken anslutning är vänster ben, mittbenet och höger ben?
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
- Electricguy
- Inlägg: 12488
- Blev medlem: 15 augusti 2007, 16:52:14
- Ort: Kälmä' typ..
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Det enklaste tispet ang mosfetar är att gaten styr du den på. Alltså ska den gå till drivkretsen.
Drain som betydelsen på engelska( uttömmande etc) att du kopplar din last på drain.
Source som också betydelsen på engelska betyder källa alltså kopplar du den till batteriet eller spänningskub.
Men sånt står i databladet bara att kolla där.
Sen står det i de flesta scheman du hittar på internet också.
Så för att citera föregående: "skärpning"
Drain som betydelsen på engelska( uttömmande etc) att du kopplar din last på drain.
Source som också betydelsen på engelska betyder källa alltså kopplar du den till batteriet eller spänningskub.
Men sånt står i databladet bara att kolla där.
Sen står det i de flesta scheman du hittar på internet också.
Så för att citera föregående: "skärpning"
Som danei och prototypen säger så kräver denna FET lite högre spänning än vad de flesta logik-kretsar/µP ger.
Enklast är nog att ha en logik-styrd FET som styr IRFP'en.
Snabb titt i databladet ger att de verkar köra på 10 V som GS spänning, det ger ca 23 A i max ström vid 12 V matning och ca 33 A vid 24 V matning.
Vid 5 volt styrspänning vill den knappt öppna alls.
Datablad: http://www.digchip.com/datasheets/downl ... er=IRFP450
Enklast är nog att ha en logik-styrd FET som styr IRFP'en.
Snabb titt i databladet ger att de verkar köra på 10 V som GS spänning, det ger ca 23 A i max ström vid 12 V matning och ca 33 A vid 24 V matning.
Vid 5 volt styrspänning vill den knappt öppna alls.
Datablad: http://www.digchip.com/datasheets/downl ... er=IRFP450
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Peter, hur förklarar man då en P-kanal? Hålen rinner in och ut.
Undrar (sodjan) hur uppfinnaren av fälteffekttransistorn förklarade för sina kollegor hur den fungreade, liksom att jämföra med något.
Transistorer styr vi med en signal mellan bas-emitter/gate-source och ofta får vi ut ett resultat på kollektorn eller emitter / drain eller source.
Vi kan ju dra analogi med rör som dessutom uppför sig som fälteffekttransistorer, galler = gate, katod = source, anod = drain.
Jag har träffat Kungen i Kalmar IRL och han behöver nog all hjälp i världen att förstå hur prylarna funkar och kan man då jämföra med något som han har åtminstone en LITEN susning om hur det fungerar (jag tror inte han behärskar en BJT ännu fullt ut)(ni kan ju fråga hur gammal pojken är)(jag är MÅNGA gånger äldre).
Protte
Undrar (sodjan) hur uppfinnaren av fälteffekttransistorn förklarade för sina kollegor hur den fungreade, liksom att jämföra med något.
Transistorer styr vi med en signal mellan bas-emitter/gate-source och ofta får vi ut ett resultat på kollektorn eller emitter / drain eller source.
Vi kan ju dra analogi med rör som dessutom uppför sig som fälteffekttransistorer, galler = gate, katod = source, anod = drain.
Jag har träffat Kungen i Kalmar IRL och han behöver nog all hjälp i världen att förstå hur prylarna funkar och kan man då jämföra med något som han har åtminstone en LITEN susning om hur det fungerar (jag tror inte han behärskar en BJT ännu fullt ut)(ni kan ju fråga hur gammal pojken är)(jag är MÅNGA gånger äldre).
Protte
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
- Electricguy
- Inlägg: 12488
- Blev medlem: 15 augusti 2007, 16:52:14
- Ort: Kälmä' typ..
- prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Jovisst kan man förklara Fälteffekten rent fysikaliskt men för en elektronikkunnig person är det väl enklare att jämföra med något bekant och poängtera skillnader och fördelar. Jag tror det är så vidareutbildning fungerar.
Tror det är lika inom uP-världen, i grunden är alla lika från PIC12 till PentiumXX, man behöver inte börja om från grunden vid varje steg (grundkursen i processorarkitektur behöver man bara gå en gång).
Skulle vara ett elände om MS gjorde ett helt nytt OS varje gång (även om det skulle behövas), nu kan man läsa en relativt kort "Read me" med de förändringar som är gjorda.
När jag första gången för 30 år sedan kom i kontakt med FET så förklarades funktionen utifrån både BJT och rör med betoning av likheter och skillnader. Sedan dess har jag lärt mig vad som händer rent fysikaliskt men det är ganska ointressant för en elektroniokkonstruktör/elektronikpulare som utgår ifrån databladet. Fysiken överlämnar jag till halvledartillverkaren.
Vi kan även jämföra ett mekaiskt relä med ett elektroniskt. Mekaniska relän är ganska enkla att förstå. Ett elektroniskt är inte induktivt på ingången men däremot måste man hålla reda på polariteten. Ett mekaniskt kan man köra med lite överlast men ett elektroniskt brinner upp utanför specen. Ett elektroniskt är mycket snabbare. Ett mekaniskt försämras över tiden. Skaksäkrare.
Hela tiden jämför vi med något bekant, något som är förgångare. Reläna har ingång, spole eller lysdiod, Transistorer har ingång (oftast) gate eller bas.
Protte
Geekjoan, vår store ledare på detta forum har väl som underrubrik, frågar man inte så får man inget svar.
Tror det är lika inom uP-världen, i grunden är alla lika från PIC12 till PentiumXX, man behöver inte börja om från grunden vid varje steg (grundkursen i processorarkitektur behöver man bara gå en gång).
Skulle vara ett elände om MS gjorde ett helt nytt OS varje gång (även om det skulle behövas), nu kan man läsa en relativt kort "Read me" med de förändringar som är gjorda.
När jag första gången för 30 år sedan kom i kontakt med FET så förklarades funktionen utifrån både BJT och rör med betoning av likheter och skillnader. Sedan dess har jag lärt mig vad som händer rent fysikaliskt men det är ganska ointressant för en elektroniokkonstruktör/elektronikpulare som utgår ifrån databladet. Fysiken överlämnar jag till halvledartillverkaren.
Vi kan även jämföra ett mekaiskt relä med ett elektroniskt. Mekaniska relän är ganska enkla att förstå. Ett elektroniskt är inte induktivt på ingången men däremot måste man hålla reda på polariteten. Ett mekaniskt kan man köra med lite överlast men ett elektroniskt brinner upp utanför specen. Ett elektroniskt är mycket snabbare. Ett mekaniskt försämras över tiden. Skaksäkrare.
Hela tiden jämför vi med något bekant, något som är förgångare. Reläna har ingång, spole eller lysdiod, Transistorer har ingång (oftast) gate eller bas.
Protte
Geekjoan, vår store ledare på detta forum har väl som underrubrik, frågar man inte så får man inget svar.