Om du har bra koll på programmeringen av PIC och vill använda en sån så skulle man i princip kunna begränsa kringutrutstningen till för varje sensor ha en schmitt-trigger-inverter av CMOS-typ med ett motstånd från ut till in. Ingången kopplas till någon lagomt stor foliebit på tankens utsida. Resistorn får väljas så man får en lämplig frekvens på utgången som PIC-en hinner med. PIC:en får då känna av om periodtiden ökar på ingången. Kretsens jord kopplas ihop med riktig jord, och räcker inte det får man sätta en större foliebit på tanken som sitter längre ned eller på samma höjd som den lägsta sensorn. Tanken min är att då skiten i tanken är tämligen ledande så bör det fungera ungefär som en elektrolytkondensator, och det blir på samma sätt att om elektrolyten försvinner så sjunker kapacitansen.
Jag kan dock inte lova att det kommer att fungera, men om du har lite metallfolie av något slag och en CMOS schmitt-trigger-inverter så kan du ju prova och se hur mycket frekvensen ändras när det är skit bakom och när det inte är det.

edit: 40106 är en sån krets jag tänkte på. Kan vara bra att skydda ingången mot ESD. De som håller på mycket med kretsar med digitala in- och utgångar är bättre än mig på vad som krävs för att skyddet ska bli effektivt, jag kan inte svara på det själv.