Svamp till lödstället
Där kom den frågan.
Gammla weller lödare brukar halvbråka om vilken sida som ska vara upp.
Det är väll bara weller som har dena så kallade wetex sida vad jag komer i håg.
Jag gillar inte wettex sidan för tennet lossnar dåligt nar man drar spetsen över svampen. Hålet är i för sig en kompromis men fukar ofta dåligt.
Metcal kör med många små stansade hål utan wetex sida. Har också en variant med digonala smala långa hål.
Den ruggigare sidan har bättre förmåga och lagra det man vill ta bort från lödspetsen som små tenn rester, fluss och i mitt fall massa motstånd.
Det kan finnas hundratal motstånd och kondingar i min svamp som en liten myrstack full med myror.
Till nackdelarna med den ruggiga sidan så släpper den irfån sig bitar som släpper när specielt krokiga lödspetsar hakar i men det får man ta.
Man kan anpassa sina rörelser till spetsen och minimera släppet.
Bitana som lossnar efer ett tag brukar hoppa in i sugröret ofanför mina spetsar och fasnar så småningom i rökfiltret där det brukar ligga en liten hög.
Bra tips angående diskmedlet. Men jag ser faran med anibiotika i diskmedel och skulle tan nogon droppe klorin.
Svampen är nog tillverkad i nogon formav cellelosa.
Solderman -=>====-------------------------------- Sten Björnebro
Gammla weller lödare brukar halvbråka om vilken sida som ska vara upp.
Det är väll bara weller som har dena så kallade wetex sida vad jag komer i håg.
Jag gillar inte wettex sidan för tennet lossnar dåligt nar man drar spetsen över svampen. Hålet är i för sig en kompromis men fukar ofta dåligt.
Metcal kör med många små stansade hål utan wetex sida. Har också en variant med digonala smala långa hål.
Den ruggigare sidan har bättre förmåga och lagra det man vill ta bort från lödspetsen som små tenn rester, fluss och i mitt fall massa motstånd.
Det kan finnas hundratal motstånd och kondingar i min svamp som en liten myrstack full med myror.
Till nackdelarna med den ruggiga sidan så släpper den irfån sig bitar som släpper när specielt krokiga lödspetsar hakar i men det får man ta.
Man kan anpassa sina rörelser till spetsen och minimera släppet.
Bitana som lossnar efer ett tag brukar hoppa in i sugröret ofanför mina spetsar och fasnar så småningom i rökfiltret där det brukar ligga en liten hög.
Bra tips angående diskmedlet. Men jag ser faran med anibiotika i diskmedel och skulle tan nogon droppe klorin.
Svampen är nog tillverkad i nogon formav cellelosa.
Solderman -=>====-------------------------------- Sten Björnebro
Jag påstår att det är precis tvärt om.Stinrew skrev:Det är den Wettex-liknande sidan som man ska stryka av spetsen på. Dom flesta tror att det är tvärtom(fan vet varför). Natursvampen har bara till uppgift att bära vatten. Wettexsidan däremot är värmetålig, gjord för att tåla direktkontakt av 400'C lödspets och effektivt(nåja) uppta smutsen.
Indicier på att det är så:
- Alla officiella bilder jag sett har haft svampen vänd så.
- Det fungerar mycket bättre (enligt mej)
- Äldre svampar hade enbart svampsida, sen kom wettex-combon.. förklara det ?
Originalsvampen till min weller var den äldre typen, men den nya jag köpte var förstås med wettex.
[edit: en massa rättelse, bl.a det jag kallade 'antivir' heter egentligen 'virkon' (tankelapsus från datavärlden...) ]solderman skrev:Där kom den frågan.
Bra tips angående diskmedlet. Men jag ser faran med anibiotika i diskmedel och skulle tan nogon droppe klorin.
Svampen är nog tillverkad i nogon formav cellelosa.
Solderman -=>====-------------------------------- Sten Björnebro
När det gäller att få bort dålig lukt från bil-AC (tydligen vissa bakterier/svampar som gillar den miljön finfint och därför luktar trasa så fort AC:n stängs av och det hela värms upp fortfarande fuktig) så såg jag tips om att använda 'virkon' [1] - säljs på granngården just till djurbesättningarna som 'virkon-S'. Det är en delikat bufferlösning som utsöndrar underklorsyrlighet (desinfektionsmekanism nr 1) i lagom takt (det är underklorsyrlighet som gör grovjobbet i klorbaserade rengöringsmedel som klorin och desificeringsmedel som kloramin) men har fördelen att den inte är så alkalisk som klorin (mao. mindre skadligt för aluminium, koppar mfl. metaller), osar inte klor (halten av fri klor är bara 1/100-del av klorin tex) och gör sitt jobb under längre tid.
Virkon dödar det mesta i virus och bakterieväg men inte riktigt allt (visa virus är synnerligen tåliga) och då det är oorganiskt som andra klorbaserade decifieringsmedel så bör den inte vara allt för virus/bakterieresistans-drivande till skillnad från det som bl.a finns i Yes diskmedel och många tandkrämer med text som 'total strip' etc..
Jag håller med Solderman att en droppe klorin eller virkon är att föredra det som fins i YES...
---
[1] en blandning av kaliummonopersulfat (KHSO5), koksalt (NaCl) och sulfaminsyra (NH2S03H) till detta så fins det lite äppelsyra och natriumhexametasulfat för att få ned PH till en stabil 2.6, slutligen tensiden natriumdodecylbesen (LAS).
Dom första tre ämnena ger en trippelsalt med en intressant jämviktsläge i löst form där det bildas underklorsyrlighet, väteperoxidjoner, fri väteperoxid, klorsufamin-syra i en kretslopp, alla desificerande i olika grad - till detta är äppelsyran delvis virusid effekt, och slutligen tensider som ändrar ytspänningen för att släppa in ovanstående lättare och tom. ibland sliter sönder cellmebran (cellmebran består av fetter, det är därför tvål och vatten anses desificerande).
Virkon har om man räknar ihop ovan, 6 fysiskt aktiva mekanismer som slår sönder bakterier och virus på olika sätt varav trippelsalten som sedan bildar 4 första av dessa desifierande ämnen är sas. patentet för medlet - av detta så anser man att bakterier och virus har i stort sett obefintlig möjlighet att bilda resistans för detta - dock nyupptäckt så fins det virus som faktiskt överlever virkon, bl.a viruset som anses framkalla orienterarsjukan och man använder just virkon för att rena upp den! - vilket är något kontroversiellt och oönskad upptäckt i den här mycket lönsamma desinfektionsbranchen... - fins det en virus som tål detta så kan det finnas fler virus...
