detta är ett jäkligt bra dokument ang doppvärmare, notera att ni kan bläddra ner några sidor lite snabbt =p
Doppvärmar infon kommer först på sid 6
http://www.amazingstill.com/se/Plastbrannaren.pdf
Första etsnings försöket (bilder!)
Tur att jag inte ska betala räkningen på laminat eller penna/or.
Det är sant, olika koncetrationer av järntriklorid ger olika etsningskaraktär i form av om och hur det underetsar. Hög koncentration ger mindre rörlighet i små ytor och hål och får en buffrande verkan med långsan reaktion som gör att det inte blir undertetsning. Det här var typograferna förr i tiden experter på att nyttja när man gjorde tryckplåtar för högkvalitativa boktryckeri med Bilder etc. - då gick plåtarna genom flertal bad med olika koncentrationer av järnklorid för att få exakt karaktär på djuptrycket med lagom mängd trycksvärta i skårorna/mönstret så att bilder blev bra från helsvart till helvitt utan kloggning etc. i gråskalan. (här kan man snacka om processkännedom...)helmut skrev:Själv köper jag järnklorid på apoteket eftersom jag tycker att järnklorid etsar långsammare. Järnkloriden är inte så petig om det finns små hål i fotoresisten eftersom den inte etsar rakt ner i laminatet.
Järnkloriden behöver bara värmas upp när den blivit mättad.
---
Min metod att refresha använd järnklorid är ta ungefär lika delar 35% saltsyra och stark Väteperoxsid i en spruta och skjuta in hårt i lösningen så att det blandar sig ordentligt medans det trycks i - det kan bli ett litet sky av bubblor om det görs rätt och lösningen värms upp åtskilliga grader. typ från rumstemperatur till 35-40 grader om järnkloriden är ganska utkörd, man bör göra det inför en etsning - inte efteråt.
Givetvis kläder som man inte är rädd om, oömt underlag och alltid skyddsglasögon vid ovanstående övning - speciellt första gångerna innan förhållandet väteperoxid/saltsyra är utprovat.
Det är viktigt att saltsyran överväger i lösningen i sprutan - annars jäser det fort som överkokande mjölk och i värsta fallet rinner över om det är för lite saltsyra då väteperoxid och oxiderad järnförening normalt inte gillar varandra alls - men är det tillräkligt med saltsyra närvarande samtidigt så går det bättre.
---
I prinsip med den här operationen så återställer man all järnII-klorid till järnIII-klorid igen (med oxidation av väteperoxiden) som det var ursprungligen när det var nytt - med tillägget en allt stigande halt av kopparklorid i lösningen ju fler 'refresh' man gör.
---
Man kan fälla ut kopparen igen genom att lägga i en näve järnspik i lösningen och låta det stå ett antal månader - mängden spik måste vara så stort att det helt neutralicerar ev saltsyra i lösningen och omvandlar alla järnIII_klorid till JärnII-klorid samt all kopparklorid byts ut till järnII-klorid.
Det hela förvaras i hyffsad lufttät behållar, men som ändå kan läcka lite om det blir över eller undertryck.
Slammet som finns i botten efter detta består till det mesta av utfälld koppar (och en del rost) - sila ut det här - och man kan därefter ladda om kvarvarande lösning med saltsyra och väteperoxid enligt ovan och det blir nästa som nytt igen -
på det sättet kan man få järnkloriden närapå outslitlig och bli i allt större mängd, speciellt om man fäller ut kopparen då och då.
Obs! järnklorid stinker alltid en smula saltsyra, vare sig man hällt i extra saltsyra eller inte - och skall förvaras gastätt (när man är säker att det inte fins någon kvarvarande väteperoxid om det är nyuppräscht) - annar brukar järnsaker i rummet att börja rosta - även i torr vinterluft...
Doppvärmare som klarar lite högre temperaturer finns här.
http://www.hembryggning.com/doppvarmare_fraktfritt.html
http://www.hembryggning.com/doppvarmare_fraktfritt.html
ashsama skrev:Mmm hata saltsyra, hade missat att skruva på korken på en av flaskorna,
stod så några dar innan jag kollade igen... tamefan allt stål i rummet var rostigt,
alla verktyg, skruvar i apparaterna, tom alla lödtenssrullar vart helt gråa och kärva....
Efter det dubbelkollar jag alltid
Näst värsta i 'misstag' i samma klass är nog att förvara bara lite använd amoniumpersulfat, typ en etsningsomgång och skall köra några omgångar senare på samma lösning, var det tänkt - ihälld i en petplaska eller glasflaska med _tät_ kork....
Man får inte bli förvånad senare om man måste skaffa ny diskbänksskåp (om det är av enklare ikeamodell i spånskiva) när man öppnar skåpet nästa gång några månader senare....
Är det kopparjoner i amoniumpersulfatlösningen så sönderfaller den sakta i ren syrgas och bildande av svavelsyra - så vätskan som skvätter omkring när flaskan/dunken spricker pga. hög övertryck från bildade syrgasen är inte snäll mot någonting och speciellt inte när det torkar och svavelsyrehalten blir hög, gärna uppsuget i sprickorna i spånskivan i skåpet...
