
Valves/elektronrör
Om du skall köpa mycket rör och kondensatorer för höga spänningar lönar det sig att beställa från USA, www.tubesandmore.com dom har lite mer rör än vad Elfa har om man säger så... Dom har även kompletta Gitarrförstärkar byggen också om jag inte missminner mig. Finns ju inget som slår en äkta "rördist" 

Oj, det var många svar =) Tack för alla länkar. De har bokmärkts.
Några spontana frågor:
* Ungefär vilken matspänning kräver ett rör? Vad jag har sett så brukar det ofta röra sig om sisådär 100-300V.
* Var hittar jag en lämplig transformator?
* Vad för rör borde jag använda? Vanliga trioder? Tetroder, pentoder, eller dylikt?
Några spontana frågor:
* Ungefär vilken matspänning kräver ett rör? Vad jag har sett så brukar det ofta röra sig om sisådär 100-300V.
* Var hittar jag en lämplig transformator?
* Vad för rör borde jag använda? Vanliga trioder? Tetroder, pentoder, eller dylikt?
- Illuwatar
- Inlägg: 2256
- Blev medlem: 10 november 2003, 14:44:27
- Skype: illuwatar70
- Ort: Haninge
- Kontakt:
Här brukar jag köpa rör: http://www.lh-musik.se/
En stor fördel med rörförstärkare i gitarrsammanhang som inte har nämnts här är möjligheten att överstyra på ett sätt som är positivt. Överstyr man ett transistorslutsteg låter det hemskt och kan till och med skada högtalarna. Ett rörsteg med utgångstrafo ger en helt annan distorsion vid överstyrning som utnyttjas av gitarrspelare. Som bonus får man ett kraftigare ljud från ett klent rörsteg jämfört med ett motsvarande transistorsteg.
Här är en sida som är intressant om man är inne på rörbyggen: http://www.tubecad.com/. Det är därifrån jag fick grunden till ett av mina byggen - ett transformatorlöst slutsteg för hörlurar.
Behöver du få tag på Hammond-trafos (de har många typer för rör) så finns hjälp här: http://www.edgaraudio.se/
Svenska transformatorer av mycket bra kvalitet: http://www.lundahl.se/
Angående rörköp i USA - jag råkade ut för tullen när jag beställde från Tubesandmore.com, vilket gjorde rören dyrare än vad jag hade tänkt. Om det är möjligt, köp från Tyskland i stället.
En stor fördel med rörförstärkare i gitarrsammanhang som inte har nämnts här är möjligheten att överstyra på ett sätt som är positivt. Överstyr man ett transistorslutsteg låter det hemskt och kan till och med skada högtalarna. Ett rörsteg med utgångstrafo ger en helt annan distorsion vid överstyrning som utnyttjas av gitarrspelare. Som bonus får man ett kraftigare ljud från ett klent rörsteg jämfört med ett motsvarande transistorsteg.
Här är en sida som är intressant om man är inne på rörbyggen: http://www.tubecad.com/. Det är därifrån jag fick grunden till ett av mina byggen - ett transformatorlöst slutsteg för hörlurar.
Behöver du få tag på Hammond-trafos (de har många typer för rör) så finns hjälp här: http://www.edgaraudio.se/
Svenska transformatorer av mycket bra kvalitet: http://www.lundahl.se/
Angående rörköp i USA - jag råkade ut för tullen när jag beställde från Tubesandmore.com, vilket gjorde rören dyrare än vad jag hade tänkt. Om det är möjligt, köp från Tyskland i stället.
Sen kan det nog vara viktigt att kolla efter "rätt" märke.......jag har läst lite hifi-tidningar i mina dar......skall dock erkänna att jag aldrig hört ett rörsteg (i allafall inte vad jag vet.....) Men vad jag förstått så håller både kinesiska och ryska rör god kvalitet ...och dessutom till ett rimligt pris. Jag vill minnas att det finns nån firma som heter SOVTEK och "Golden dragon".....men jag vet inte vilka rörtyper dom tillverkar!
Och jag tror som Illuwatar: Lundahl kan sina grejer........både utgångstransformatorer och trafon till strömförsörjningen...
Och jag tror som Illuwatar: Lundahl kan sina grejer........både utgångstransformatorer och trafon till strömförsörjningen...
- Illuwatar
- Inlägg: 2256
- Blev medlem: 10 november 2003, 14:44:27
- Skype: illuwatar70
- Ort: Haninge
- Kontakt:
Sovtek, Svetlana och Golden Dragon gör de flesta klassiska rör för audio. Bra rör att börja med i ett gitarrsteg är EL84 (upp till 10W SE eller ca 20W P-P) och EL34 (kan ge mer än dubbla jämfört med EL84). För gitarrsteg är ett Push-Pull-steg mest lämpligt eftersom man får mer effekt jämfört med ett single-ended. Som ingångsrör kan ECC82/83 användas, beroende på konstruktionen. Dessa rör görs i stora mängder, är lätta att få tag på och kostar inte en förmögenhet.
Här är en bra sida med många scheman som du kan utgå ifrån när det gäller gitarrstärkare: http://www.duncanamps.com/.
Här är en bra sida med många scheman som du kan utgå ifrån när det gäller gitarrstärkare: http://www.duncanamps.com/.
D'oh! Såklart. Man kan ju inte köra in 300V i en högtalare. 
Edit: I produktbladen till Hammonds trafos så mäts den primära impedansen i enheten "ct". Vad innebär det? Trafona har också en egenskap som de kallar för "Audio Watts"; är det helt enkelt en anvisning till vad för högtalare man ska använda (30W-högtalare till 30W-trafo, osv..), eller är det mer komplicerat?

Edit: I produktbladen till Hammonds trafos så mäts den primära impedansen i enheten "ct". Vad innebär det? Trafona har också en egenskap som de kallar för "Audio Watts"; är det helt enkelt en anvisning till vad för högtalare man ska använda (30W-högtalare till 30W-trafo, osv..), eller är det mer komplicerat?
- Illuwatar
- Inlägg: 2256
- Blev medlem: 10 november 2003, 14:44:27
- Skype: illuwatar70
- Ort: Haninge
- Kontakt:
Vitsen med utgångstransformatorerna är att anpassa rörens höga utgångsimpedans till högtalarnas låga impedans. Utgångsimpedansen hos ett slutsteg kan ligga mellan 2 - 10 kohm, vilket inte direkt matchar moderna högtalare. Det finns speciella trix man kan leka med som gör att utgångstrafon försvinner - genom att använda regulatorrör som parallellkopplas i stora mängder kan man sänka utgångsimpedansen hos slutsteget och därmed skippa trafon (OTL - Output TransformerLess). Dessa lösningar blir dock mycket komplexa samt risken att något förstörs vid eventuellt rörhaveri ökar - trafon fungerar som ett bra skydd mot DC på utgången.
I gitarrsteg är OTL inget bra alternativ eftersom trafon bidrar till det speciella ljud som ett rörslutsteg ger ifrån sig, speciellt när man överstyr. Gitarrsteg bör inte byggas för komplexa eftersom de måste vara robusta och tåla en hel del misshandel (både mekaniskt och elektriskt).
I gitarrsteg är OTL inget bra alternativ eftersom trafon bidrar till det speciella ljud som ett rörslutsteg ger ifrån sig, speciellt när man överstyr. Gitarrsteg bör inte byggas för komplexa eftersom de måste vara robusta och tåla en hel del misshandel (både mekaniskt och elektriskt).
Mmm, det var det jag gissade, av ritningarna att döma...
Du sa att push-pull vore mest lämpligt. Men tvärt emot så är samtliga försteg jag har kollat på single-ended. Endast slutsteget innan utgångstrafot brukar vara push-pull. Hur kan det komma sig, månntro? Vad är skillnaden mellan de två, förutom att push-pull är effektivare?
Sen undrar jag också över det här med trioder vs. pentoder. Många försteg jag har kollat på har använt vanliga trioder i förstegen, men jag har också sett många pentoder. I slutsteget är det nästan uteslutande pentoder. Hur skiljer de sig egentligen från varandra? Sen undrar jag också hur en pentod ska kopplas?
Om någon har något tips på böcker som behandlar detta så vore jag väldigt tacksam
Så slipper jag bombardera er med frågor hela tiden
Du sa att push-pull vore mest lämpligt. Men tvärt emot så är samtliga försteg jag har kollat på single-ended. Endast slutsteget innan utgångstrafot brukar vara push-pull. Hur kan det komma sig, månntro? Vad är skillnaden mellan de två, förutom att push-pull är effektivare?
Sen undrar jag också över det här med trioder vs. pentoder. Många försteg jag har kollat på har använt vanliga trioder i förstegen, men jag har också sett många pentoder. I slutsteget är det nästan uteslutande pentoder. Hur skiljer de sig egentligen från varandra? Sen undrar jag också hur en pentod ska kopplas?
Om någon har något tips på böcker som behandlar detta så vore jag väldigt tacksam

- Illuwatar
- Inlägg: 2256
- Blev medlem: 10 november 2003, 14:44:27
- Skype: illuwatar70
- Ort: Haninge
- Kontakt:
Förstegen gör man inte push-pull, det är bara effektsteget som är på det sättet. Försteget har två uppgifter - förstärka signalen och fixa drivsignaler som måste ligga med 180 graders fasförskjutning (ena halvan av effektsteget skall ha "normal" signal, den andra halvan skall ha inverterad signal). Pentoder ger större förstärkning jämfört med trioder (vanligt är att använda EF86 i ingångssteget) men med sämre linjäritet.
Här är ett bra exempel på en liten rörförstärkare baserad på EL84:
http://home.mira.net/~kiewavly/Leak/Cir ... ereo20.gif
Här är en liten förklaring utifrån schemat ovan. Ha det uppe när du läser detta.
Tittar man på schemat från vänster till höger ser man tydligt de tre stegen som bygger upp ett klassiskt rörsteg:
Ingångssteget är en vanlig common-catode-koppling baserad på V1 (röret delas av båda kanaler). Denna del ger signalförstärkning och impedansanpassning. Ingångsimpedansen blir mycket hög, utgångsimpedansen lägre, dock fortfarande hög om man jämför med transistorvärlden. Framförallt är det förstärkningen man är ute efter. Det är i detta steg den negativa återkopplingen sker. Utan denna kommer förstärkaren att skena iväg och bli instabil samt få skumma frekvensegenskaper. Återkopplingen ser till att låsa förstärkningen och göra förstärkaren stabil.
Mittensteget (V2, ett rör per kanal) är fassplittern (fixar fas/motfas-signalerna till effektsteget). Denna konstruktion är i princip en differentialförstärkare där ena ingången är kopplad till jord. På så sätt får man ut signalen i normal fas på ena anoden och motfassignalen på den andra.
Slutsteget (V3 & V4, två rör per kanal) är av push-pull-typ med separata katodmotstånd för tomgångsströmsjustering (R14 & R15). Vad tranformatorn T1 gör borde du kunna gissa vid det här laget... Här används ofta pentoder när man är ute efter effekt. Trioder (eller triodkopplade pentoder) ger mindre effekt men kan ge bättre ljud. I gitarrbruk är det pentoder som gäller.
Längst till höger hittar du nätdelen med sin trafo (T2) och likriktarrör (V5). Filtreringen sker med ett RC-nät (C12, C13 & R21). Denna del skulle jag dock ändra lite på genom att skippa likriktarröret (kör med kiseldioder istället) samt ersätta RC-nätet med ett LC-nät istället. Motståndet ersätts med en drossel med andra ord.
Här är ett bra exempel på en liten rörförstärkare baserad på EL84:
http://home.mira.net/~kiewavly/Leak/Cir ... ereo20.gif
Här är en liten förklaring utifrån schemat ovan. Ha det uppe när du läser detta.
Tittar man på schemat från vänster till höger ser man tydligt de tre stegen som bygger upp ett klassiskt rörsteg:
Ingångssteget är en vanlig common-catode-koppling baserad på V1 (röret delas av båda kanaler). Denna del ger signalförstärkning och impedansanpassning. Ingångsimpedansen blir mycket hög, utgångsimpedansen lägre, dock fortfarande hög om man jämför med transistorvärlden. Framförallt är det förstärkningen man är ute efter. Det är i detta steg den negativa återkopplingen sker. Utan denna kommer förstärkaren att skena iväg och bli instabil samt få skumma frekvensegenskaper. Återkopplingen ser till att låsa förstärkningen och göra förstärkaren stabil.
Mittensteget (V2, ett rör per kanal) är fassplittern (fixar fas/motfas-signalerna till effektsteget). Denna konstruktion är i princip en differentialförstärkare där ena ingången är kopplad till jord. På så sätt får man ut signalen i normal fas på ena anoden och motfassignalen på den andra.
Slutsteget (V3 & V4, två rör per kanal) är av push-pull-typ med separata katodmotstånd för tomgångsströmsjustering (R14 & R15). Vad tranformatorn T1 gör borde du kunna gissa vid det här laget... Här används ofta pentoder när man är ute efter effekt. Trioder (eller triodkopplade pentoder) ger mindre effekt men kan ge bättre ljud. I gitarrbruk är det pentoder som gäller.
Längst till höger hittar du nätdelen med sin trafo (T2) och likriktarrör (V5). Filtreringen sker med ett RC-nät (C12, C13 & R21). Denna del skulle jag dock ändra lite på genom att skippa likriktarröret (kör med kiseldioder istället) samt ersätta RC-nätet med ett LC-nät istället. Motståndet ersätts med en drossel med andra ord.