Reparation av nätfiltret i en gammal enfas invertersvets

[mr.olle.norell]

Köpte en gammal svets, otestad, grisen i säcken, den är troligtvis från 90-talet, men tyckte det var värt en chansning då jag visste det fanns servicemanual osv...
Det är en Kemppi Master Stick 1400, gjord för att vara en portabel enfasare att svetsa pinne med, med för sin tid låg vikt med sin då moderna inverterteknik
Den har nog inte varit igång på länge, startade med ett poff!
Plockade isär, och det är ett eget kretskort för nätfiltrering.
Gissar att det är för att filtrera bort HF-störningar som svetsen skapar, (för att skydda omgivningen i el-nätet) precis som i fallet med alla andra Switch mode-nätaggregat?

Min smällda konding har 25,4mm mellan benen, och tar upp 30x15mm på kretskortet.
Har hittat en ersättare, den är fysiskt mindre och har 22,5mm benavstånd.
https://www.electrokit.com/produkt/x2-k ... 5v-22-5mm/

Hur skulle ni gjort?
Böja ut benen lite bara och lägga lite smältlim som stagar upp den för vibrationer så den inte lossar av utmattning senare?
Bör jag byta alla andra kondensatorer med?
De mäter vad de skall med vanlig kapacitansmätning med min Fluke.

[StureS]

Var inte en snålgöte! Byt de fåtal kondensatorer som finns!

[mr.olle.norell]

Haha, ja, får byta alla fyra, frågan är om det blir bra från electrokit?
Det är ju om man skall kolla Elfa, men det är väl samma mått där, det är väl tiderna som ändrats, måtten är mindre liksom...

[nifelheim]

prova svetsen först utan konding.
du kanske ändå måste beställe fler komponenter innan den är igång

[hcb]

Jag har inget mer att tillägga (utöver att kolla upp om det är X- eller Y-klassning på de brunna kondensatorerna) än att det gläder mig att se dig här på forumet igen

[grym]

klassisk rifa konding , byt och se glad ut
finns flera trådar om dom kondingarna

[mr.olle.norell]

Hej, glömde uppdatera i tråden hur det gick med denhär gamla reparationen.
Jag bytte alla kondensatorer på nätfilter-kortet, alltså det var en blandning av X1 och X2-klassade.
Köpte nya på Electrokit.
Alla nya har högre spänningstålighet än de gamla, och jag satte nog X1 på några ställen där det var X2 innan, då man nog kan göra så, men inte tvärtom.
Hålbilden var några millimeter kortare på de små kondingarna så jag fick böja benen lite och montera ändå.
Satte lite smältlim för att skydda mot utmattning från vibrationer.

Svetsen funkar bra nu. Har bränt ett gäng pinnar och den är trevlig att svetsa med och har riktigt trevliga egenskaper trots att det är en tidig inverter från 94-95.
Invertertekniken kom ju redan på slutet av 70-talet inom svets, fanns ett företag som senare kom att heta Powcon som var tidigt ute. Det var några gubbar från Asea/ABB som lade grunden till det företaget och tog det till USA, finns en kul video om det på Youtube.
Men det verkar som att svetsmarknaden var lite konservativ och många tillverkare verkar fortsatt med stora tunga 50hz järnkärnemaskiner på hjul i verkstäder där det inte behöver vara bärbart...
Så det var därför jag skrev "tidig inverter" då inverters 1994 nog fortfarande var lite nytt och fränt, och många konservativa svetsgubbar nog inte litade en inverter utan körde med sin 100kg+ 50Hz trefaslikriktade järnkärna fortfarande

IMG20260527204327.jpg

IMG20260527193006.jpg

[mr.olle.norell]

Här är svetsen i drift. Gav bort den till en kompis som jag håller på att lära svetsa. Han börjar kunna så mycket nu att han kan lära sig själv med lite support från mig så det är kul.
Här svetsade han någon armering mot byggbeslag inför någon gjutning för att hålla på plats när betongen kommer sedan och det blir stökigt!

received_1897872274238438.jpeg

[säter]

Invertertekniken kom ju redan på slutet av 70-talet inom svets

Genesis var väl de första bärbara invertersvetsar som var riktigt bra?

[CPMS]

På ett bygge runt -90 hade hissmontörerna från Kone en ny invertersvets, den var lite större som en vanlig gammal bilradio och det satt ett stort rött
klistermärke på den att man måste skrapa igång ljusbågen, absolut inte hacka pinnen mot godset.
Den höll några timmar.

[mr.olle.norell]

Invertertekniken kom ju redan på slutet av 70-talet inom svets

Genesis var väl de första bärbara invertersvetsar som var riktigt bra?

Inte hört om Genesis, men är det det italienska företaget Selco? De verkar ha en modell som heter Genesis, men jag har aldrig kommit i kontakt med Selco tyärr. Har sett någon på annons, men Selco verkar finnas här och där, men är nog inte så stort i Sverige vad jag vet. Kanske var vanligare förr?

CMPS: Ja, jag vet inte hur det interna kortslutningsskyddet fungerar exakt på invertersvetsar...

På analoga linjära förstärkare för signaler (inte PWM), tex audioförstärkare, där brukar ju lasten (högtalaren) sitta i mitten av en typ H-brygga, och den andra anslutningen till jord. Detta för att kunna få AC på utgången.
Byggde man så med kraftelektronik-komponenterna direkt mot lasten i en svets-applikation skulle ju utgångssteget brinna upp direkt.
Nu är ju svetsinverterar PWM och inte direkt jämförbart mot analogförstärkare, som ju heller inte skulle få så bra verkningsgrad vid 25-50% av max effektuttag och vissa problem med kylning och effektuttag...

Har tittat lite på schemat till en annan finsk Kemppi jag har. Den är trefas, men det är ju bara likriktaren på ingången som har sex dioder för trefaslikriktning mot 4 dioder för likriktning av enfas 230V på den här lilla invertern.
Efter likriktningen glättas DC-vågen, särskilt på 230V-maskinen. 400V-maskinen får ju snällare vågform, men den kanske glättas lite ändå...
Denna spänning går genom antingen mosfet (lite äldre) eller IGBT (lite nyare) switchtransistorer som matar HF-transformatorn.
Lindningsförhållandet i HF-transformatorn är ju fast, så omsättningen kan man nog inte påverka, men man ändrar ju längden på plustågen, ja switchmode-teknik som alla vet...

Svetskablarna, jord och elektrod-klämma sitter på sekundären, en grov lindning med ganska få varv. Där sitter också ofta en återkoppling, och det jag sett är strömavläsning så maskinen kan konstantströms-reglera (constant current) i fallet med manuell bågsvetsning med pinne (MMA-svetsning) som är en konstantströmstyrd-process, precis som TIG också är. MIG/Mag verkar vara mer reglering av spänning, och strömmen kommer som en funktion av vilken gastyp, argon/Co2-mix, bågavstånd, material och främst svetstrådens tjocklek. Grov tråd driver högre ström.

På detta sätt med kraftelektroniken på primär-sidan är ju kraftelektroniken inte direkt exponerad mot svetsens utgångskablar, men det ställer nog krav på regleringens snabbhet att ställa ner snabbt om den märker att pinnen sugit fast.
Nu är kanske nästan alla switchmodeaggregat byggda på det här sättet, kraftelektroniken på primärsidan, och de tidiga svetsarna som brann upp också...
Vi sög fast en del vid övningssvetsningen som man ju gör i början, maskinen brummar lite men den håller!

[hcb]

Jag kan inte bidra med något av substans, men det var riktigt trevligt att se dig igen, och tusen tack för återkopplingen.

[ASEA]

Youtube-videon Olle nämner var ju jätteintressant, absolut en del av Svensk industrihistoria.
Jag lägger även en länk i youtube-tråden.

PowCon historia; https://www.mirabeliwe.com/history

[mr.olle.norell]

Tack själv, jag kanske kommer hänga lite mer här i vinter. EF är ju ett trevligt ställe!
Har en trefas invertersvets jag skall reparera, men jag måste se om den ens var trasig. Någon hade kopplat neutral på en av faserna så den fick två faser + N som matning in och blinkade och indikerade fel. Kopplade rätt och den hoppade igång i MMA-läget. Har inte testat TIG-läget ännu, det kräver HF-tändning och lite mer funktioner vilket skulle vara trasigt enligt ägaren innan, men ej verifierat av mig.

Hittade service-manual som jag tror är för min maskin. Finns flera generationer i liknande serier av maskiner ofta...
Bilden visar huvudprincipen, innan kompletta kretsscheman kommer senare i dokumentet.
H-brygga med IGBT-transistorer switchar transformatorn med 20Khz.
Plus och minus är svetskablaget är jag ganska säker på.
Man svetsar de flesta svetspinnar med pluspol och jord (minus) i arbetsstycket. Detta pga ett fysikaliskt fenomen för hur värmefördelningen blir i ljusbågen, finns ett ord för det där.
100A är alltså inte 100A oavsett strömriktning, utan var värmen fördelas blir olika om man vänder polaritet.

Edit: Jag har läst fel, half bridge står det ju, varav fortsättningen av mitt resonemang blir lite fel!

På denna maskin transformerar man ju då AC, växlande fält genom tranformatorn, och på sekundären sitter minuspolen i ett mittuttag på lindningen och två kraftiga dioder likriktar det till DC.

Det där diodparet känns som de sitter riktigt utsatt till då de ju är exponerade direkt mot svetspinnen och gorillan bakom svetsmasken

Jag har glömt lite elektronik nu, man kan ju inte transformera ren likspänning, ändring i magnetfältet krävs. Men kan man transformera DC pulståg där magnetfältet ju ändras, men strömriktningen inte ändras?
Här har de ju både pulståg, att magnetfältet varierar genom pulsen, men att även strömmens riktning växlar eftersom att det är en H-brygga.

Om man skulle slippa växla strömriktningen och ha en halvbrygga, så skulle man ju också slippa att likrikta sekundären på transformatorns utgång med det där diodparet som nog lever ett hårt liv kan jag tro...

Jag skulle inte tro det är full H-brygga i en mobilladdares SMPS, men det är ju bara några tiotals watt också. Kemppi har nog gjort såhär av en anledning, man drar 8-9kVA från nätet vid max svetseffekt omkring 7,5kW.
Man måste nog nyttja IGBT:erna och transformatorn effektivt, då strömkapacitet kostar pengar...

Kemppi schema utgång.png

[mr.olle.norell]

Youtube-videon Olle nämner var ju jätteintressant, absolut en del av Svensk industrihistoria.
Jag lägger även en länk i youtube-tråden.

PowCon historia; https://www.mirabeliwe.com/history

Ja visst är den intressant! Det var typ den jag menade, men jag tror det även funnits en till video med samma man där han intervjuas om i princip samma sak. Tror det var upplagt av något konto som hade koppling till olika vänskapsföreningar/kulturföreningar kopplat till industriföretagen ASEA/ABB där mycket låg i Västerås. Industristaden Västerås är ett sådant konto där det finns mycket kul om ASEA:s tidiga robotar, om kraftproduktion, synkrongeneratorer, ASEA-Atom och mycket annat kul!