Hejsan, jag har en gammal Beomaster 1900 som jag har brottats med under en längre tid. Nu funkar den, på båda kanaler, radio, touchtangenter- Jippie! Men så fort man drar på lite volym eller bas börjar åbäket dista något förskräckligt och stänger av sig. Jag har haft loss sluttransistorerna och mätt med en tc-1 testare och de verkar okej. Alla elektrolytkondensatorer är bytta (en del såg fruktansvärt brända ut. Volttalen stämmer. Bias är justerad till 12 mV på båda kanaler. Nån som har nåt tips eller ledtråd?
Vänliga hälsningar, Göran
Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Kolla om den distar på andra ingångar.
Sen undrar man vad brottningen gått ut på (kan det vara föjdfel).
Sen undrar man vad brottningen gått ut på (kan det vara föjdfel).
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Kan du skriva vilken av 1900 modellen du har
Fullständig modell nummer
Fullständig modell nummer
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Hej igen och tack för hjälpen. Modellbeteckningen är 2903. Den distar lika mycket oavsett ingång eller radio. Jag har tidigare bytt TR27 (strömförsörjning 15V) och satt i rätt sorts lampor och en bytt en likriktare som gått varm (D50). Båda kanalerna distar likadant. Det borde väl peka på att felet ligger före slutstegen?
Tack så mycket för hjälpen! Göran
Tack så mycket för hjälpen! Göran
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Jag misstänker iallafall dåliga elektrolyter
Kolla:
TP13-28V
TP15-15V
31V på likriktaren 0D1, där sitter det två stora elektrolyter 0c7-0c8( 5000uF vardera )
Kolla:
TP13-28V
TP15-15V
31V på likriktaren 0D1, där sitter det två stora elektrolyter 0c7-0c8( 5000uF vardera )
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Behöver väl inte vara slutsteget som orsakar distorsion. Kan väl lika gärna vara innan slutsteget. Du vrider upp ljudnivån och signalen blir större i en förförstärkarkrets som inte fungerar som tänkt. Lyssna med hörlurar på ljudet innan slutsteget. Terminera slutsteget med effekt motstånd.
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Nej, precis. Det borde vara före slutsteget. Jag ska lyssna med hörlurar, det har jag inte testat.4kTRB skrev: ↑5 maj 2026, 10:45:52 Behöver väl inte vara slutsteget som orsakar distorsion. Kan väl lika gärna vara innan slutsteget. Du vrider upp ljudnivån och signalen blir större i en förförstärkarkrets som inte fungerar som tänkt. Lyssna med hörlurar på ljudet innan slutsteget. Terminera slutsteget med effekt motstånd.
Vänliga hälsningar, Göran
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Distar den även utan last?
Dvs om hörlursutgången går via seriemotstånd på högtalarslutsteget så provlyssna med endast hörlurar, eller för den delen spänningsdelare på högtalarutgång (utan högtalare/konstlast) in på annan förstärkare.
Om den är fri från dist utan last så är det såklart något som gör att den inte orkar driva ström ordentligt. Transistorer som är kopplade som emitterföljare kan t.ex. ha dålig kontakt på kollektorn (typiskt metallskalet på TO3-transistorer, om det är sådana). Håller också med om förslaget om trötta kondingar. En förstärkare kan "fungera" med trötta kondingar så länge den inte behöver driva nämnvärd ström ut.
Om du inte har oscilloskop så kan du mäta med spänningsdelare till ljudingång på dator och t.ex. använda Audacity eller liknande.
Dvs om hörlursutgången går via seriemotstånd på högtalarslutsteget så provlyssna med endast hörlurar, eller för den delen spänningsdelare på högtalarutgång (utan högtalare/konstlast) in på annan förstärkare.
Om den är fri från dist utan last så är det såklart något som gör att den inte orkar driva ström ordentligt. Transistorer som är kopplade som emitterföljare kan t.ex. ha dålig kontakt på kollektorn (typiskt metallskalet på TO3-transistorer, om det är sådana). Håller också med om förslaget om trötta kondingar. En förstärkare kan "fungera" med trötta kondingar så länge den inte behöver driva nämnvärd ström ut.
Om du inte har oscilloskop så kan du mäta med spänningsdelare till ljudingång på dator och t.ex. använda Audacity eller liknande.
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Hej igen! nu har jag testat med hörlurar och när jag drar upp volymen lite grann så börjar den dista. Det räcker med att jag höjer basen så börjar den dista. När den distar för mycket klickar reläet och stänger av apparaten. De stora kondensatorerna 5000 u är bytta. Det finns inga transistorer med metallhölje. TP 13 har 28v och TP 15 15v. Jag har ett oscilloskop men vet inte hur jag använder det 
Kanske läge att börja mäta en massa små komponenter 
Tack snälla för hjälpen, ni är för goa.
Kanske läge att börja mäta en massa små komponenter Tack snälla för hjälpen, ni är för goa.
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Jag tror att vi har missat att kolla en spänning, och det är minus 31V
Dom stora lytarna på 5000uF ger plus minus 31v, och där dom är ihopkopplade är det jord punkt
Kolla en gång till att dom är rätt kopplade
Dom stora lytarna på 5000uF ger plus minus 31v, och där dom är ihopkopplade är det jord punkt
Kolla en gång till att dom är rätt kopplade
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Om den har ett relä som skydd så lär det troligtvis stänga av på grund av likspänning, och med endast hörlurar som belastning så lär det vara signalen in till sista delarna av slutsteget som är knas. Eller som nyss föreslagits -31V-matningen.
Vad för oscilloskop har du? Lägg gärna upp en bild av reglagen så kan vi ge dig några tips/råd hur det används.
Vad för oscilloskop har du? Lägg gärna upp en bild av reglagen så kan vi ge dig några tips/råd hur det används.
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Hejsan! På dom stora kondingarna kan jag mäta -32,1v. Är det okej? Oscilloskopet är en Hitachi V252 20 Mhz. Det går igång och verkar funka, men det vore kanon och få lite instruktioner. Tack snälla för hjälpen!
Vänliga hälsningar, Göran
Vänliga hälsningar, Göran
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Någon sålde exakt ett sånt oscilloskop här på forumet för ett decennium sen, och tråden finns kvar med fungerande bild. Bra! viewtopic.php?t=84066
En slags försök till guide att komma igång. Detta borde kanske vara en sida på Wikin (som jag måste erkänna att jag nog nästan aldrig tittat på, och inte ens vet om man måste registrera separat konto eller om ens vanliga forumanvändare fungerar även där), men....
Vissa saker är väl självklart, såsom att power on = på, och att focus används för att få så skarp "bild" som möjligt. Ställ gärna Intensity = ljusstyrka relativt låg, alltså stark nog att du ser något vettigt men inte mycket starkare. Det är ovanligt med utslitna bildrör i oscilloskop men det är inte helt otänkbart heller. Också: Om du råkat hamna i ett läge där du bara får en enda stillastående prick så skruva ner intensity så att pricken blir väldigt svag, om du inte direkt vet hur du byter läge så att du istället får en linje.
Ratten time/div, även kallad sveptid, kan man ställa in efter det frekvensområde man vill mäta på, eller så justerar man den efter att man börjat mäta och ser någon signal. Den ställer in hur lång tid det tar för strålen att röra sig över en ruta (en ruta är en "division"). Om man till exempel vill visa en signal på 20kHz så kan man räkna 1/20000 och få fram att varje full vågform tar 0.0005 sekunder, alltså 50 mikrosekunder. Eftersom skalan på ratten är per ruta, och skärmen har tio rutor (det verkar vara standard att alla oscilloskop har 10x10 rutor) så får du exakt en full vågform på 20kHz ifall sveptiden är 5 mikrosekunder per rutan (gånger 10 rutor = 50 mikrosekunder).
Se till att ratten SWP VAR är ställd i läget CAL, oftast klickläge, annars stämmer inte skalan i sidled. Den ratten är till för att kunna studera vågformer som inte går jämnt ut i förhållande till de fasta lägena på ratten time/div, och där exakta mått inte spelar så stor roll utan man mer vill se så mycket av vågformen som möjligt såpass inzoomad man kan utan att den hamnar utanför skärmen.
Position är självförklarande, använde den för att se till att strecket/vågformen är centrerad. Står den fel så kommer det fattas "bild" i högerkant eller vänsterkant.
Mode väljer triggläge. För nybörjare så är "auto" absolut enklast att använda. Det läget gör att oscilloskopet till slut ritar en linje även om den inte hittat någon signal att trigga på. Annars så används triggning för att varje linje ska börja ritas när insignalen har ett visst tillstånd, så att man t.ex. visar en sinussignal likadant varje gång den ritas upp på skärmen. Läget "norm" stänger av denna automatiska uppritning om det inte finns något att trigga på. Lägena TV-V och TV-H är specifikt för analoga TV-signaler/videosignaler och innehåller filter som gör att man lättare triggar på horisontal/vertikalsynkpulserna på en signal som innehåller båda synksignalerna och eventuellt även bildsignalen i ett. TV-V kan vara användbart även om man vill trigga på elnätets frekvens på en signal som också innehåller högre frekvenser, t.ex. om man vill se om något påverkas av elnätets frekvens. I praktiken är det ofta bättre/enklare att använda den separata "trig in" kopplad till något som ger endast den signal man vill trigga på.
Nästa reglage som måste stå rätt är source. "INT" = triggning sker från en av CH1/CH2-ingångarna. "EXT" = triggning sker från BNC-kontakten märkt "TRIG IN". "LINE" = triggning sker på elnätets frekvens (alltså 230V in till oscilloskopet). Ställ denna på "INT".
"Level" justerar var på inkommande vågform triggning sker. Om du drar ut den ratten så växlar du mellan att trigga på när vågformen rör sig uppåt respektive när den rör sig nedåt.
En sak värd att tänka på är att analoga oscilloskop är givetvis inte tidsmaskiner och därför ligger triggpunkten fysiskt strax till vänster om den synliga delen av vad som visas på skärmen. Moderna digitala "spelar in" signalen konstant och kan därför visa vad som hände både före och efter triggning, och har därför ofta triggpunkten mitt på skärmen. I ditt fall när du mäter på en analog förstärkare så har detta ingen betydelse, men om man t.ex. mäter på något som uppstår extremt sällan, säg någon gång per minut eller än mer sällan, och som man inte kan utlösa själv, så är ett modernt digitalt oscilloskop bra. Typ säg t.ex. att man mäter på resetsignalen på en processorstyrd grej som oväntat startar om sig då och då. Då kan man dels trigga på resetsignalen och dels även mäta andra signaler och se om någon annan signal gjort något oväntat precis före saken man mäter på startat om. Men som sagt, med analoga kretsar och analoga signaler så är det lätt att bara mata in en signal som upprepar sig ofta nog att man inte behöver "tidsmaskin"-aspekten hos ett modernt digitalt oscilloskop.
För nästa rad så är CH1 och CH2 i princip identiska, så jag beskriver CH1 och lägger till ev detaljer som kan skilja.
VOLTS/DIV ställer känsligheten, alltså hur stora rörelser vågformen får i höjdled. Igen är det per ruta, och det är 10 rutor totalt. Så 1V/div ger en känslighet på 10V.
En lurig grej här är att probear normalt dämpar signalen till en tiondel (kallas normalt 10x). Denna dämpning gör att oscilloskopet ger mycket mindre påverkan på det man mäter på. En 10x-probe belastar normalt med ca 10 megaohm och ofta 10 pikofarand (men det finns andra varianter, man får se upp om man har probe från annat fabrikat eller kanske rent av annan modell än oscilloskopet man använder. Jag minns att något Iwatsu hade t.ex. 32pf). Om du kan växla mellan 10x och 1x så är min rekommendation att alltid använda 10x förutom om du behöver mäta på extremt svaga signaler, t.ex. kanske signalen från tonhuvud, mikrofoner, pickuper och liknande. Se också upp med att det finns ett fåtal probear som korkat nog kortsluter mätpinnen om man trycker in "gnd"-knappen. Superdumt, typ normalt så lär en sån "gnd"-knapp koppla bort mätpinnen och jorda signalen till oscilloskopet utan att påverka vad mätpinnen ligger emot.
Hur som helst, ratten för ingångskänslighet bör ställas ungefär rätt innan man börjar mäta. Eftersom du verkar ha +/- drygt 30V matningsspänning till slutsteget i din förstärkare så vill du kunna återge cirka 70V totalt, och eftersom det är 10 rutor så avrunda till 100V. Med 10x-probe så blir det 10V insignal topp-till-topp, och med 10 rutor så ställ ratten på 1V/div. Det går att dra ut mittenratten och få 5x förstärking, och det går också att vrida på mittenratten för att få steglöst ställbar förstärkning. Precis som för svepratten så är variabelt läge bra om man vill zooma in så mycket det går på en viss vågform och mer se formen än exakta spänningar. För normala mätningar så ha mittenratten intryck och vriden till "cal"-snäppläget.
Position är rätt självförklarande. För att mäta på analoga kretsar där du har både en plusmatning och en minusmatning som i din förstärkare så är det bra att ställa position så att du får ett streck exakt på mitten när du inte har någon insignal, för då vet du att allt över mitten är plus och allt under är minus. För kretsar där du bara har en enda matningsspänning, t.ex. 12V bilstereo (undantag: slutsteg med switchnätdel), datorkretsar med t.ex. +5V osv, så är det däremot smidigt att ställa in så att strecket är nära nederkant. Eller för urgamla kretsar med germaniumtransistorer ställa så att strecket är nära överkant, för de har ofta jord och minusspänning. T.ex. radio och bandspelare från sextiotalet.
Omkopplaren AC/GND/DC väljer i DC-läget att insignalen går rakt in som den är. I AC-läget ligger en kondensator i serie med signalen, så att man endast ser förändringar men inte likspänningsnivå. GND gör att du bara ser ett rakt streck, användbart ifall du har en probe uppriggad så att du inte lätt bara kan ta loss den för att ställa in positionen.
MODE väljer om oscilloskopet ska visa CH1, CH2 eller göra det bästa det kan för att visa båda. ALT och CHOP finns för att oscilloskopet egentligen fysiskt bara har en enda kanal som kan visas på bildröret. Det finns/fanns vissa särskilt dyra analoga oscilloskop som verkligen kan visa två strålar exakt samtidigt, men det var rejält ovanligt. Hur som helst, ALT gör att varannan gång strålen rör sig över skärmen så visar den CH1 och varannan gång CH2. Chop däremot gör att oscilloskopet snabbt växlar mellan båda kanalerna. ALT är mest användbart för snabba sveptider medan CHOP är mest användbart för långsammare sveptider. Det finns dock fall där man kan vilja ha CHOP även för snabba sveptider för att vara säker på att det man visar på de båda kurvorna verkligen händer samtidigt. ADD lägger sannolikt ihop båda kanalerna till en enda. Det kan vara användbart om man mäter på något där varken CHOP eller ADD är särskilt bra och signalerna är såpass olika att man ändå ser vad som är vad. Man kan också använda ADD, eventuellt ihop med "pull invert" på CH2 position, för att visa skillnaden mellan insignal och utsignal på en analog krets, alltså i praktiken distorsionen (fast med reservation att man också ser resultatet av tidsfördröjning, som ju inte nödvändigtvis är distorsion).
Knappen INT TRIG väljer om trig, ställd på INT, ska trigga på CH1 eller CH2. (Osäker på vad VERT MODE gör).
Lite svårt att se på bilden men gissar att ett X-Y-läge gömmer sig som ett valbart läge på sveptidsratten, och i det läget så kommer CH2 som vanligt röra strålen i högjed, medan CH1 istället rör den i sidled. Detta läge är mest användbart dels för att leka med att köra två tongeneratorer in till oscilloskopet och se olika figurer visas, och också att använda oscilloskopet som skärm till vissa uråldriga retrodatorer (och tv-spel, Vectrex använder denna princip). Det kan dock användas för att t.ex. visa spänning i X-led och ström i Y-led för någon komponent och så matar man in någon signal och ser hur komponenten reagerar på signalen. T.ex. ser man ett "knä" på detta vis om man mäter på halvledare, osv.
I ditt fall så är X-Y-läget nog inte särskilt användbart till att börja med.
En tumregel är att 99% av alla mätningar görs exakt likadant med alla oscilloskop, så guider hur man använder dem fungerar ofta även om man hittar en guide för ett helt annat oscilloskop.
En varning! De flesta oscilloskop kopplar ihop elnätets skyddsjord med signaljord. Detta gör att om man mäter på något som är kopplat direkt till elnätet, t.ex. primärsidan på en (switch)nätdel, så kan det bli riktigt dåligt om man inte tänker sig för. Jordklämman för proben är då kopplad till skyddsjord och om man ansluter den till något strömförande så blir det kortslutning, gråt och tandagnissel.
Också: Om du har ojordade uttag, eller om oscilloskopet har platt stickpropp, så blir alla BNC-kontakter strömförande ifall du mäter på något där signaljord är strömförande, igen t.ex. primärsidan på en (switch)nätdel.
Jag har officiellt aldrig rekommenderat någon att koppla bort skyddsjorden från ett oscilloskop, men det är den metod som finns för att få bort risken för kortslutning men samtidigt få risken att saker blir strömförande och farliga att röra. Hur som helst, när man mäter på saker där nätspänning kan råka beröras så använd (portabel eller fast installerad) jordfelsbrytare, och se till att använda test-knappen ofta nog för att se att jordfelsbrytaren faktiskt fungerar.
Jag är inte säker men tror att metallspakarna på omkopplarna faktiskt är isolerade, men jag skulle inte lita på det.
Du borde inte behöva justera trace rotation eller dc bal. Trace rotation används ifall vad som ska vara ett rakt streck är något böjt. Det kan hända om magnetfält påverkar oscilloskopet osv. Osäker på vad DC BAL gör men gissar att det nollställer mittpunkten. D.v.s. om position-ratten står i mittläget så används antagligen DC BAL för att få höjden att hamna exakt på mitten. Eller så kanske den används för att ingångens belastning på det man mäter ska "gå" direkt mot jord, och inte "dra" mot plus/minus, kanske? Detta får man läsa på.
Tumregeln är att ifall CH1 och CH2 beter sig likadant så behöver du nästan helt säkert inte röra DC BAL.
Hoppas detta hjälper lite!
Rent praktiskt så kan det vara bra med en sinus/ton som mätsignal (om du inte har någon burk som genererar sånt så finns det appar som du t.ex. kan köra i "gamla mobilen" eller i "gamla datorn" (betoning på "gamla" eftersom man vill väl inte riskera att något värt flera tusenlappar tar stryk av att man råkar koppla fel och skicka in en skadlig signal på dess utgång, och för mobiler så saknas ju analog utgång sen ett antal år). Reglera sen styrkan (med volymratten på förstärkaren eller med inställning på signalkällan) och mät med oscilloskopet t.ex. på utgången och se när vågformen börjar deformeras, och på vilket sätt den deformeras.
En slags försök till guide att komma igång. Detta borde kanske vara en sida på Wikin (som jag måste erkänna att jag nog nästan aldrig tittat på, och inte ens vet om man måste registrera separat konto eller om ens vanliga forumanvändare fungerar även där), men....
Vissa saker är väl självklart, såsom att power on = på, och att focus används för att få så skarp "bild" som möjligt. Ställ gärna Intensity = ljusstyrka relativt låg, alltså stark nog att du ser något vettigt men inte mycket starkare. Det är ovanligt med utslitna bildrör i oscilloskop men det är inte helt otänkbart heller. Också: Om du råkat hamna i ett läge där du bara får en enda stillastående prick så skruva ner intensity så att pricken blir väldigt svag, om du inte direkt vet hur du byter läge så att du istället får en linje.
Ratten time/div, även kallad sveptid, kan man ställa in efter det frekvensområde man vill mäta på, eller så justerar man den efter att man börjat mäta och ser någon signal. Den ställer in hur lång tid det tar för strålen att röra sig över en ruta (en ruta är en "division"). Om man till exempel vill visa en signal på 20kHz så kan man räkna 1/20000 och få fram att varje full vågform tar 0.0005 sekunder, alltså 50 mikrosekunder. Eftersom skalan på ratten är per ruta, och skärmen har tio rutor (det verkar vara standard att alla oscilloskop har 10x10 rutor) så får du exakt en full vågform på 20kHz ifall sveptiden är 5 mikrosekunder per rutan (gånger 10 rutor = 50 mikrosekunder).
Se till att ratten SWP VAR är ställd i läget CAL, oftast klickläge, annars stämmer inte skalan i sidled. Den ratten är till för att kunna studera vågformer som inte går jämnt ut i förhållande till de fasta lägena på ratten time/div, och där exakta mått inte spelar så stor roll utan man mer vill se så mycket av vågformen som möjligt såpass inzoomad man kan utan att den hamnar utanför skärmen.
Position är självförklarande, använde den för att se till att strecket/vågformen är centrerad. Står den fel så kommer det fattas "bild" i högerkant eller vänsterkant.
Mode väljer triggläge. För nybörjare så är "auto" absolut enklast att använda. Det läget gör att oscilloskopet till slut ritar en linje även om den inte hittat någon signal att trigga på. Annars så används triggning för att varje linje ska börja ritas när insignalen har ett visst tillstånd, så att man t.ex. visar en sinussignal likadant varje gång den ritas upp på skärmen. Läget "norm" stänger av denna automatiska uppritning om det inte finns något att trigga på. Lägena TV-V och TV-H är specifikt för analoga TV-signaler/videosignaler och innehåller filter som gör att man lättare triggar på horisontal/vertikalsynkpulserna på en signal som innehåller båda synksignalerna och eventuellt även bildsignalen i ett. TV-V kan vara användbart även om man vill trigga på elnätets frekvens på en signal som också innehåller högre frekvenser, t.ex. om man vill se om något påverkas av elnätets frekvens. I praktiken är det ofta bättre/enklare att använda den separata "trig in" kopplad till något som ger endast den signal man vill trigga på.
Nästa reglage som måste stå rätt är source. "INT" = triggning sker från en av CH1/CH2-ingångarna. "EXT" = triggning sker från BNC-kontakten märkt "TRIG IN". "LINE" = triggning sker på elnätets frekvens (alltså 230V in till oscilloskopet). Ställ denna på "INT".
"Level" justerar var på inkommande vågform triggning sker. Om du drar ut den ratten så växlar du mellan att trigga på när vågformen rör sig uppåt respektive när den rör sig nedåt.
En sak värd att tänka på är att analoga oscilloskop är givetvis inte tidsmaskiner och därför ligger triggpunkten fysiskt strax till vänster om den synliga delen av vad som visas på skärmen. Moderna digitala "spelar in" signalen konstant och kan därför visa vad som hände både före och efter triggning, och har därför ofta triggpunkten mitt på skärmen. I ditt fall när du mäter på en analog förstärkare så har detta ingen betydelse, men om man t.ex. mäter på något som uppstår extremt sällan, säg någon gång per minut eller än mer sällan, och som man inte kan utlösa själv, så är ett modernt digitalt oscilloskop bra. Typ säg t.ex. att man mäter på resetsignalen på en processorstyrd grej som oväntat startar om sig då och då. Då kan man dels trigga på resetsignalen och dels även mäta andra signaler och se om någon annan signal gjort något oväntat precis före saken man mäter på startat om. Men som sagt, med analoga kretsar och analoga signaler så är det lätt att bara mata in en signal som upprepar sig ofta nog att man inte behöver "tidsmaskin"-aspekten hos ett modernt digitalt oscilloskop.
För nästa rad så är CH1 och CH2 i princip identiska, så jag beskriver CH1 och lägger till ev detaljer som kan skilja.
VOLTS/DIV ställer känsligheten, alltså hur stora rörelser vågformen får i höjdled. Igen är det per ruta, och det är 10 rutor totalt. Så 1V/div ger en känslighet på 10V.
En lurig grej här är att probear normalt dämpar signalen till en tiondel (kallas normalt 10x). Denna dämpning gör att oscilloskopet ger mycket mindre påverkan på det man mäter på. En 10x-probe belastar normalt med ca 10 megaohm och ofta 10 pikofarand (men det finns andra varianter, man får se upp om man har probe från annat fabrikat eller kanske rent av annan modell än oscilloskopet man använder. Jag minns att något Iwatsu hade t.ex. 32pf). Om du kan växla mellan 10x och 1x så är min rekommendation att alltid använda 10x förutom om du behöver mäta på extremt svaga signaler, t.ex. kanske signalen från tonhuvud, mikrofoner, pickuper och liknande. Se också upp med att det finns ett fåtal probear som korkat nog kortsluter mätpinnen om man trycker in "gnd"-knappen. Superdumt, typ normalt så lär en sån "gnd"-knapp koppla bort mätpinnen och jorda signalen till oscilloskopet utan att påverka vad mätpinnen ligger emot.
Hur som helst, ratten för ingångskänslighet bör ställas ungefär rätt innan man börjar mäta. Eftersom du verkar ha +/- drygt 30V matningsspänning till slutsteget i din förstärkare så vill du kunna återge cirka 70V totalt, och eftersom det är 10 rutor så avrunda till 100V. Med 10x-probe så blir det 10V insignal topp-till-topp, och med 10 rutor så ställ ratten på 1V/div. Det går att dra ut mittenratten och få 5x förstärking, och det går också att vrida på mittenratten för att få steglöst ställbar förstärkning. Precis som för svepratten så är variabelt läge bra om man vill zooma in så mycket det går på en viss vågform och mer se formen än exakta spänningar. För normala mätningar så ha mittenratten intryck och vriden till "cal"-snäppläget.
Position är rätt självförklarande. För att mäta på analoga kretsar där du har både en plusmatning och en minusmatning som i din förstärkare så är det bra att ställa position så att du får ett streck exakt på mitten när du inte har någon insignal, för då vet du att allt över mitten är plus och allt under är minus. För kretsar där du bara har en enda matningsspänning, t.ex. 12V bilstereo (undantag: slutsteg med switchnätdel), datorkretsar med t.ex. +5V osv, så är det däremot smidigt att ställa in så att strecket är nära nederkant. Eller för urgamla kretsar med germaniumtransistorer ställa så att strecket är nära överkant, för de har ofta jord och minusspänning. T.ex. radio och bandspelare från sextiotalet.
Omkopplaren AC/GND/DC väljer i DC-läget att insignalen går rakt in som den är. I AC-läget ligger en kondensator i serie med signalen, så att man endast ser förändringar men inte likspänningsnivå. GND gör att du bara ser ett rakt streck, användbart ifall du har en probe uppriggad så att du inte lätt bara kan ta loss den för att ställa in positionen.
MODE väljer om oscilloskopet ska visa CH1, CH2 eller göra det bästa det kan för att visa båda. ALT och CHOP finns för att oscilloskopet egentligen fysiskt bara har en enda kanal som kan visas på bildröret. Det finns/fanns vissa särskilt dyra analoga oscilloskop som verkligen kan visa två strålar exakt samtidigt, men det var rejält ovanligt. Hur som helst, ALT gör att varannan gång strålen rör sig över skärmen så visar den CH1 och varannan gång CH2. Chop däremot gör att oscilloskopet snabbt växlar mellan båda kanalerna. ALT är mest användbart för snabba sveptider medan CHOP är mest användbart för långsammare sveptider. Det finns dock fall där man kan vilja ha CHOP även för snabba sveptider för att vara säker på att det man visar på de båda kurvorna verkligen händer samtidigt. ADD lägger sannolikt ihop båda kanalerna till en enda. Det kan vara användbart om man mäter på något där varken CHOP eller ADD är särskilt bra och signalerna är såpass olika att man ändå ser vad som är vad. Man kan också använda ADD, eventuellt ihop med "pull invert" på CH2 position, för att visa skillnaden mellan insignal och utsignal på en analog krets, alltså i praktiken distorsionen (fast med reservation att man också ser resultatet av tidsfördröjning, som ju inte nödvändigtvis är distorsion).
Knappen INT TRIG väljer om trig, ställd på INT, ska trigga på CH1 eller CH2. (Osäker på vad VERT MODE gör).
Lite svårt att se på bilden men gissar att ett X-Y-läge gömmer sig som ett valbart läge på sveptidsratten, och i det läget så kommer CH2 som vanligt röra strålen i högjed, medan CH1 istället rör den i sidled. Detta läge är mest användbart dels för att leka med att köra två tongeneratorer in till oscilloskopet och se olika figurer visas, och också att använda oscilloskopet som skärm till vissa uråldriga retrodatorer (och tv-spel, Vectrex använder denna princip). Det kan dock användas för att t.ex. visa spänning i X-led och ström i Y-led för någon komponent och så matar man in någon signal och ser hur komponenten reagerar på signalen. T.ex. ser man ett "knä" på detta vis om man mäter på halvledare, osv.
I ditt fall så är X-Y-läget nog inte särskilt användbart till att börja med.
En tumregel är att 99% av alla mätningar görs exakt likadant med alla oscilloskop, så guider hur man använder dem fungerar ofta även om man hittar en guide för ett helt annat oscilloskop.
En varning! De flesta oscilloskop kopplar ihop elnätets skyddsjord med signaljord. Detta gör att om man mäter på något som är kopplat direkt till elnätet, t.ex. primärsidan på en (switch)nätdel, så kan det bli riktigt dåligt om man inte tänker sig för. Jordklämman för proben är då kopplad till skyddsjord och om man ansluter den till något strömförande så blir det kortslutning, gråt och tandagnissel.
Också: Om du har ojordade uttag, eller om oscilloskopet har platt stickpropp, så blir alla BNC-kontakter strömförande ifall du mäter på något där signaljord är strömförande, igen t.ex. primärsidan på en (switch)nätdel.
Jag har officiellt aldrig rekommenderat någon att koppla bort skyddsjorden från ett oscilloskop, men det är den metod som finns för att få bort risken för kortslutning men samtidigt få risken att saker blir strömförande och farliga att röra. Hur som helst, när man mäter på saker där nätspänning kan råka beröras så använd (portabel eller fast installerad) jordfelsbrytare, och se till att använda test-knappen ofta nog för att se att jordfelsbrytaren faktiskt fungerar.
Jag är inte säker men tror att metallspakarna på omkopplarna faktiskt är isolerade, men jag skulle inte lita på det.
Du borde inte behöva justera trace rotation eller dc bal. Trace rotation används ifall vad som ska vara ett rakt streck är något böjt. Det kan hända om magnetfält påverkar oscilloskopet osv. Osäker på vad DC BAL gör men gissar att det nollställer mittpunkten. D.v.s. om position-ratten står i mittläget så används antagligen DC BAL för att få höjden att hamna exakt på mitten. Eller så kanske den används för att ingångens belastning på det man mäter ska "gå" direkt mot jord, och inte "dra" mot plus/minus, kanske? Detta får man läsa på.
Tumregeln är att ifall CH1 och CH2 beter sig likadant så behöver du nästan helt säkert inte röra DC BAL.
Hoppas detta hjälper lite!
Rent praktiskt så kan det vara bra med en sinus/ton som mätsignal (om du inte har någon burk som genererar sånt så finns det appar som du t.ex. kan köra i "gamla mobilen" eller i "gamla datorn" (betoning på "gamla" eftersom man vill väl inte riskera att något värt flera tusenlappar tar stryk av att man råkar koppla fel och skicka in en skadlig signal på dess utgång, och för mobiler så saknas ju analog utgång sen ett antal år). Reglera sen styrkan (med volymratten på förstärkaren eller med inställning på signalkällan) och mät med oscilloskopet t.ex. på utgången och se när vågformen börjar deformeras, och på vilket sätt den deformeras.
Re: Förstärkare distar- Bang & Olufsen 1900
Det är OK
Men frågan är om den kommer upp till slutsteget
Eller så är knas med jordförbindelsen någonstans
