Varför så mycket matematik i civilingenjörsutbildningen?

[pi314]

Matematik i civilingenjörsutbildningen
För att återknyta till den trådrubrik som alexanderson satt.

Varför så mycket matematik i civilingenjörsutbildningen?

Det varierar rätt mycket mellan olika studieinriktningar.
Vilka studieinriktningar som finns varierar lite mellan studieorter. Vi kan se på KTH, som exempel.

Det finns lite olika alternativ, som högskoleingenjör, civilingenjör och arkitekt. De senare två 300 hp, 5 år heltid.
Om vi håller oss till civilingenjörsutbildningarna så varierar matteinnehållet en hel del.

Här är några exempel.

– Teknisk matematik. En nystartad utbildning. "För dig som brinner för matematik." 42% matte första året.
– Teknisk fysik. En "klassiker" med rätt mycket matte och fysik. 30% matte först året.
– Datateknik. 25% matte första året.
– Elektroteknik. 25% matte första året.
– Medieteknik. 22% matte första året.
– Teknisk kemi. 16% matte första året.

Här finns en översikt över alla utbildningar på KTH.
https://www.kth.se/utbildning/hitta?Utb ... lingenjoer

Är matten i civilingenjörsutbildningen svår?
Det finns flera infallsvinklar på den frågeställningen.
Civilingenjörsutbildningarna räknas sällan som enkla. Det brukar krävas skapliga gymnasiebetyg, om man ska komma in på utbildningarna. Kanske är kraven till t.ex. teknisk fysik och datateknik lite högre?
Ungefär hälften av dom som antas till en civilingenjörsutbildning avlägger examen.
Det utbildas (examineras) lite drygt 4000 civilingenjörer om året i Sverige.
Lite drygt 88 000 slutför en gymnasieutbildning, varje år. Av dessa är det nog en ganska liten andel som vill och klarar av att bli civilingenjörer.

Från slutet av 1970-talet till idag har antalet civilingenjörer som utbildas ungefär femdubblats.

Från utbilningsanstalterna hörs emellanåt klagomål på att studenterna inte uppfyller förkunskapskraven.

Ett par frågeställningar, bland flera, som man kan fundera över i det sammanhanget:
– Har gymnasister blivit smartare, så att fler kan klara utbildningen?
– Har kunskapskraven sänkts, så att fler ska klara sig?

Jag vet inte, men tycker att det är intressanta frågeställningar.

Matten är en ganska stor del av dom flesta civilingenjörsutbildningarna. Så kommer det nog att förbli. Jag ser inget skäl till att minska andelen matte.

/π

[rikkitikkitavi]

Antalet antagna har ökat långt mer än antalet gymnasister så det är inte orimligt att fler antagna har svårare med matten.

(normalfördelning, fler tas in, dvs gränsen sänks)

Och så var det alltid bättre förr.


Sedan kanske dagens skola är sämre? Men tittar jag på familjens matte är den mer avancerad än den jag hade i samma årskurs.

Mer deduktion och problemlösningsorienterat och mindre räkna upp och ner med räkneuppgifter on repeat. Kanske de inte nöter in det, men de blir duktiga på att ställa upp problemet bara de fattar inte hur de skall räkna för att lösa sina ekvationer?

[Henry]

Nej matten idag är rätt annorlunda än den var när jag gick i skolan. En jobbarkompis på ett liten familjeföretag jag jobbade på för några år sedan, hade en son och en dotter som båda gick på privatskola och även om pappan var väldigt klipsk, smart och händig så sade han att tom han hade lite svårt med deras läxor. Och när han berättade några exempel för mig så ja det var gymnasie/högskole saker på rätt hög nivå och det hade dom redan i början. Jag visste en del av det men inte allt för det var grejer man normalt inte har koll på.


Snackade med en kollega på jobbet en gång som hade gått en högskoleutbildning med en hel del matte och grejs då det var en väldigt bred utbildning och frågade hur mycket av allt det han lärde sig inkl matten som han haft nytta av eller ens kom ihåg sedan dess, vilket var en 15 år sedan. Han sade att han kom ihåg kanske typ 5%+ och använt sig av ungefär lika mycket.

Kommer inte ihåg vad det var för utbildning men han sade att det var ett tapp på 50% första månaden och 25% till 2 veckor efter och någon till mer efter det, så dom var inte många kvar i slutet som tog examen. Första dagen när alla var samlade sade dom att de skulle titta på personen till höger och vänster om sig. En av de ni tittar på kommer att vara borta inom en månad, och det stämde mer än väl.

[4kTRB]

Tänkte på musik och Wiki listar mer eller mindre kända musiker som har matematisk bakgrund.
Kanske en anledning att de lyckats bra?

Musicians who were or are also notable mathematicians
Albert Einstein – Accomplished pianist and violinist.
Art Garfunkel (Simon & Garfunkel) – Masters in Mathematics Education, Columbia University
Brian Cox – Professor of particle physics in the School of Physics and Astronomy at the University of Manchester.
Brian May (Queen) – BSc (Hons) in Mathematics and Physics, PhD in Astrophysics, both from Imperial College London.
Brian Wecht (Ninja Sex Party) – PhD in particle physics, University of California, San Diego
Dan Snaith – PhD Mathematics, Imperial College London
Delia Derbyshire – BA in mathematics and music from Cambridge.
Donald Knuth – Knuth is an organist and a composer. In 2016 he completed a musical piece for organ titled "Fantasia Apocalyptica". It was premièred in Sweden on January 10, 2018
Ethan Port (Savage Republic) – PhD Mathematics, University of Southern California
Gregg Turner (Angry Samoans) – PhD Mathematics, Claremont Graduate University
Jerome Hines – Five articles published in Mathematics Magazine 1951–1956.
Jonny Buckland (Coldplay) – Studied astronomy and mathematics at University College London.
Kit Armstrong – Degree in music and MSc in mathematics.
Manjul Bhargava – Plays the tabla, won the Fields Medal in 2014.
Phil Alvin (The Blasters) – Mathematics, University of California, Los Angeles
Philip Glass – Studied mathematics and philosophy at the University of Chicago.
Robert Schneider (The Apples in Stereo) – PhD Mathematics, Emory University
Tom Lehrer – BA mathematics from Harvard University.
William Herschel – Astronomer and played the oboe, violin, harpsichord and organ. He composed 24 symphonies and many concertos, as well as some church music.

[JimmyAndersson]

"Kanske en anledning att de lyckats bra?"

Hur många här kan namnen på fler än 4 st? Och hur många av dem förknippar ni med musik?
Om ni visar listan för dem ni känner, hur många namn känner de igen? Troligen ca 2-3 st, beroende på hur gamla de är.
(Det är 19 st på listan.)

De på listan har säkert lyckats bra, men jag tror att ditt resonemang är mer än en gissning än en slutsats.

[4kTRB]

Man behöver inte läst mer matte än gymnasiet och ändå bli bli framgångsrik inom musik det klart.
Det kan vara så inom elektronik också. Jag tror dock att musik innehåller mer matematik än de flesta tror.
Samma med elektronik.

[Glenn]

Civilingenjörsutbildningarna räknas sällan som enkla. Det brukar krävas skapliga gymnasiebetyg, om man ska komma in på utbildningarna. Kanske är kraven till t.ex. teknisk fysik och datateknik lite högre?
Ungefär hälften av dom som antas till en civilingenjörsutbildning avlägger examen.
Det utbildas (examineras) lite drygt 4000 civilingenjörer om året i Sverige.
Lite drygt 88 000 slutför en gymnasieutbildning, varje år. Av dessa är det nog en ganska liten andel som vill och klarar av att bli civilingenjörer.

Efter att ha arbetat över 15 år på sveriges mest framträdande tekniska universitet och dagligen umgåtts med såväl professorer som doktorander och civilingenjörsstudenter så kan jag utan tvekan säga att jag är övertygad om att vilken idiot som helst klara att banka sig igenom en civilingenjörsutbildning.

Jag säger inte att det är lätt, det kräver motivation och diciplin, men jag vill hävda att den som har det kan göra det oavsett vem man är.

Det är det som stoppar de som hoppar av, de har inte motivationen att lägga ner all den energin.


Vi hade ju f.ö sommarkurser i "förberedande matte inför ingenjörsutbildningar", där man lärde ut matte som studenterna EGENTLIGEN skulle lärt sig i gymnasiet..

[Glenn]

Det finns f.ö en rolig seriestripp av Jan Berglin om det där.

Typ, dom tittar på TV där nån professor klagar på att civilingenjörsstudenterna inte kan matte, "vi måste lära domd et dom skulle lärt sej i gymnasiet",
sen i nästa ruta en gymnasielärare som säger att "Vi hinner inte, måste ju lära dom högstaidematten som dom inte får lära sej i högstadiet, i nästa
ruta är det en högstadielärare osv, och i sista rutan är det en lågstadielärare som säger typ "Vad ska vi göra ? vi får ta emot dom helt okunniga från förskolan!"

[rikkitikkitavi]

Civilingenjörsutbildningarna räknas sällan som enkla. Det brukar krävas skapliga gymnasiebetyg, om man ska komma in på utbildningarna. Kanske är kraven till t.ex. teknisk fysik och datateknik lite högre?
Ungefär hälften av dom som antas till en civilingenjörsutbildning avlägger examen.
Det utbildas (examineras) lite drygt 4000 civilingenjörer om året i Sverige.
Lite drygt 88 000 slutför en gymnasieutbildning, varje år. Av dessa är det nog en ganska liten andel som vill och klarar av att bli civilingenjörer.

Efter att ha arbetat över 15 år på sveriges mest framträdande tekniska universitet och dagligen umgåtts med såväl professorer som doktorander och civilingenjörsstudenter så kan jag utan tvekan säga att jag är övertygad om att vilken idiot som helst klara att banka sig igenom en civilingenjörsutbildning.

Jag säger inte att det är lätt, det kräver motivation och diciplin, men jag vill hävda att den som har det kan göra det oavsett vem man är.

Det är det som stoppar de som hoppar av, de har inte motivationen att lägga ner all den energin.


Vi hade ju f.ö sommarkurser i "förberedande matte inför ingenjörsutbildningar", där man lärde ut matte som studenterna EGENTLIGEN skulle lärt sig i gymnasiet..

Som civ ing med ca 25 års arbetslivserfarenhet är jag böjd att hålla med dig. I princip allt går att lära sig om man ger sig fan på det utom några få yrken som kräver talang eller fysiska förutsättningar. Få av EFare kan hoppa som Mondo, men många skulle kunna lära sig hoppa högt.

Brukar säga att för att få 3 (Godkänd) på en tenta behöver man varken kunna eller förstå något, för en 4a krävs att man kan något och för 5 att man både förstår och kan något.

[4kTRB]

Vill man verkligen lära sig det som är på en tenta men har på känn att man får 3 så kan det vara bättre att bli underkänd och göra omtenta. Det ger mer tid att verkligen lära sig.

[HUGGBÄVERN]

Du vill ju inte ha massa omtentor när nästa kurs börjar och du ska plötsligt plugga till två eller tre eller fyra kurser, varav nån eller några är passerade.

Matten är i många fall verktyget man behöver för att klara andra kurser och förståelsen för verktyget är viktigast. Att spetsa en tenta är bonus i sig men förståelsen är viktigare och att klara godtjänt är oftast bra nog (skriver nån som hade många resttentor på högskolan men spetsade alla mattetentor på universitetet)

[4kTRB]

Jo men det kan ju vara så att man har bättre koll på ämnet i de andra tentorna. Att toppa betyget på någon enstaka omtenta gör gott.

[rikkitikkitavi]

Eller så läser man fortsättningskursen , skriver bra (5a) och gör omtenta för att få godkänt på grundkursen oxh skriver full pott och blir uppkallad på läxförhör hos kursaansvarige som menar att man måste fuskat.

Fast muntan går bra och betyget var välförtjänt kunde tom en tjurig lektor gå med på.

[MiaM]

Jo men gymnasieskolans matematik plus en kurs i statistik borde väl räcka för att kunna konstruera en datamaskin, radiosändare, förpackningsmaskin, skördetröska eller färg TV.

Statistik är väl inte användbart för dessa grejer?

Du kan nästan helt säkert bygga en åttiotalsdator med färdiga IC-kretsar, du kan säkert bygga styrningen till en förpackningsmaskin, och du kan antagligen bygga en färg-TV av färdiga kretsar.

Men om du ska t.ex. bygga en radiosändare av rang, alltså rejält fet grej, inte någon 0,5W-sändare utan en på flera kilowatt, eller om du ska konstruera kretsarna som ingår i en dator eller TV, så behöver du kunna räkna på halvledare på ett sätt som tyvärr inte ens tvåårig ingenjörsutbildning på högskola/universitet räcker till.

=====================

Allmänt skulle jag säga att det sämsta med matte är hur otroligt usla både lärare och utbildningsmaterial är på att ta praktiska exempel. Typ i mellanstadiet så tas det tydliga exempel, om ett paket mjölk kostar 5:- (det var länge sen jag var barn...), vad kostar sju paket, och då ska man såklart räkna 5*7=35. På högstadiet så tangerar det mellan praktiska exempel och ren teori, och på gymnasiet är det väldigt mycket ren teori, och på högskole-/universitetsnivå så är det endast teori.

Det gör att man måste vara intresserad av matten i sig, och inte endast resultatet den kan ge, för att kunna ta till sig den.

Tycker seriöst att "matteentusiaster" kan gott ta sitt ansvar och precis som alla andra faktiskt anpassa sig en liten smula till resten av världen.


Också: Mitt intryck är att mattefolk är bland de mest ohjälpsamma gentemot folk som vill ha hjälp att använda matte, utan att nödvändigtvis behöva lära sig massor av matte. Jämför t.ex. detta forum, folk med olika kunskapsnivåer frågar om olika saker och får ofta vettiga svar eller följdfrågor för att till slut få förslag på hur att lösa något, utan att antingen få pekpinnar att "läsa de här böckerna, sammanlagt 3000 sidor, och återkom sen" eller radiotystnad. Om man däremot försöker fråga nån "matteentusiast" så blir det ofta radiotystnad. Tänk om resten av världen skulle agera mot dem som de agerar mot andra? Dåligt tryck i cykeldäcket - lycka till med att få reda på att man måste hålla plus-knappen intryckt samtidigt som man håller slangen mot cykelventilen för att pumpa däck via kommunens utplacerade cykelpumpar, det kommer ingen av oss att berätta.

[pi314]

MiaM:

Jag håller med om mycket av det du skriver.
Mitt intresse för matte i skolan gick upp-och-ner, beroende på lärarnas förmåga att engagera. I huvudsak hade jag tur med lärare.
Kopplingen till verkligheten var sällsynt. Ibland kom den i fysiken. Där hade jag också genomgående tur med lärare upp t.o.m. gymnasiet.

Universitets/högskolematten "roade" mig, men dess djupare skönhet framstod inte som uppenbar, i mina ögon, förrän jag fick koppla ihop den med "sinnevärlden" med hjälp av fysik.

Det låter kanske lite excentiskt, men tillsammans har matematiken och fysiken gett mig en världsbild som jag alltid har med mig och som gett mig mycket.

Om någon skulle fråga mig hur mycket jag använder matematiken och fysiken så skulle jag svara så här.

– Genom explicita beräkningar, kanske bara ett par eller några gånger i veckan.
– I dagliga livet, t.ex. i samband med lösning av vardagsproblem – Hela tiden.

I "det dagliga" så använder jag ofta matematik och fysik, "automatiskt", utan att tänka på det.

/π