Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?

[Haralt]

Oscilloskop Fluke PM3370 nätaggregat.

Rédigé
BUW13A kan man nog ha som en litet bättre ersättare till BUW12A?
BUW13A kostar ca 50 kr/st.
Egenskap.............BUW12A..............BUW13A
Vceo, max...........450 V....................450 V
Vebo, max...............9 V....................9 V
Pd, max..............125 W................175 W
Ic, contin................8 A..................15 A
Ib, max...................4 A...................6 A
kapsling..............TO-247(3P)...........TO-3PN

[Haralt]

Kan "4t", "6t" osv som står mellan transformatorns uttag betyda antal varv på lindning där emellan?
"t" för turn, dvs varv
Jag misstänker det, se bild!

om 10 t motsvarar 12 V, så skulle 4t då vara 4/10x12 V = 4,8 V
och
35 t skulle motsvara 35/10*12 V = 42 V. stämmer ganska bra överens med 48 V.
och
14 t skulle vara 14/10*12 V = 16,8 V, stämmer bra överens med 17 V.

Rédigé:
Jag mätte mellan uttag 3 och 4 på Trafo X6001, det är primärlindningen(68 t) och får:
L = 827 μH, mätfrekvens 15 kHz, 0,52 Ω DC
Vändes mätsladdarna fås samma värden. V6014 och V6018 är bortlödda, V6017 och V6019 är OK och hela.
Om OK, vet jag ej.

Jag mätte även mellan uttag 1 och 2 på Trafo T6001, är också en primärlindning(7t) och får:
L = 1,14 μH, mätfrekvens 200 kHz, 0,10 Ω DC
impedans +1,17 + j1,42 Ω 200 kHz

Jag provar att tvinga LCR45 att mäta med frekvensen 15 kH mellan 1 och 2, och får:
L = ? 17.8 μH, 15 kHz, 0,09 Ω DC (det står ett ?-tecken efter L, så mätningen kanske är onoggrann)

Som forummedlem ds77 i nedan inlägg påpekar, är induktansen L för en drossel proportionell mot kvadraten på antalet lindningsvarv
L ∝ mot t², där t= antal varv på en lindning.

Anledningen att mäta induktansen L för lindningarna på trafons primärsida är för att se om det går att jämföra dem och se om det är fel på någon av dessa två lindningar.
Jag mäter induktansen på lindningarna på trafon på plats på kretskortet, så komponenter anslutna till lindning som mäts, kan kanske störa induktansmätningen?

Jag mätte därför med multimeter UT161D mätspänningen ut från LCR45 när den mäter induktans, och verkar vara ca 0,47 V, så mätspänningen öppnar väl då inte dioder i framriktningen.

Beräkning induktivitet för en drossel
L = N² ρ A/L [H]

N: antal lindningsvarv[dimensionslös]
ρ = drosselkärnans magnetisk permeabilitet, [H/m]
A: drosselns tvärsnittsyta [m2]
L: drossellängd, [m]

[ds77]

Du har räknat med att induktansen är proportionell med kvadraten på antalet lindningar?

[MiaM]

ifall du vill prova om trafon är skadad (inte särskilt troligt men ändå) så skulle du i princip kunna mata in en hög frekvens i ett slitstarkt slutsteg, transformera upp den till 100-200V och mata in på primären på switchtrafon, med det mesta på primärsidan bortkopplat. I princip skulle du kunna köra en hembyggd reglering till och med, och köra hela oscilloskopet på det sättet.

T.ex. så skulle du kunna låta signal från en tongenerator gå via seriemotstånd och sen låta utgången på optokopplaren i oscilloskopet kunna kortsluta denna ton, och sen mata den till slutsteg osv som ovan. Då kommer reglerkretsen påverka signalen och du får i princip en fungerande nätdel, och kan då veta att trafon och resten av oscilloskopet fungerar.


Sidospår: Det förvånar mig lite att det inte finns färdiga moduler från AliExpress som är en slags universal-ersättare för primärkretsen på switchade nätdelar. Jag inser förstås att det är trevligt att laga grejer på rätt sätt osv, men å andra sidan så skulle en sån modul kunna sparka liv i t.ex. detta oscilloskop med gissningsvis en halvtimmas arbete. Jämför lite med hur t.ex. retrodatorfolk gömmer ett Meanwell-nätagg i skalet till retrodatorernas nätagg, istället för att renovera upp de nätaggen.

[Haralt]

När jag på inlödda Trafo T6001 mäter induktansen mellan Trafouttag 1 och 2, så gör nog C6018 och R6020 att resultatet blir missvisande, se bild!
All mätström går förmodlig inte enbart genom lindningen.

[MiaM]

Dels de men även även denna väg:
(Den lindningen lär ha många fler varv pga högre spänning, och därför kan även mer högohmiga komponenter ge inverkan på mätning).

mätningLindningTrafo1 o 2.jpg

[Haralt]

Här är en dansk som har reparerat ett oscilloskop PM3065.
Han säger att när man ersätter de befintliga gamla elektrolytkondensorerna så man ska inte använda elektrolytkondensorer med super låg esr.

https://www.eevblog.com/forum/repair/re ... -3065-cro/

[Glenn]

Jag har läst om det förut, speciellt i switchade nätdelar, att det inte fungerar med "för bra" ESR.

Så det kan absolut vara värt att tänka på.

[Haralt]

Jag funderar litet över hur Philips har konstruerat 230 v ingången på oscilloskopet, se schema där oväsentligt klippts bort.

Blir de inte vid startögonblicket väldigt hög ström genom likriktardioderna? Jag har som likriktardioder BYW56 2A, 1000 V.
Spänningen över glättningskondensatorerna blir väl = 230 - 2 x framspänning likriktardiod - spänningsfall över NTC-termistorn = 230 - 2 x 0,7 V - spänningsfall över NTC-termistorn.

Vid normaldrift anges oscilloskopet dra ca 60 W, innebär en ström på = 60/230 = 0,26 A. Det är alltså lägsta ström genom NTC-termistorn. Vid start betydligt mer.
NTC-termistorn anges i reservdelslistan som 82 Ω, 1,7 A, ska alltså ha 82 Ω motstånd vid 25 °C.

Vid 1:a millisekunden rusar (230 -1,4)/82 = 2,79 A genom NTC-termistorn. Duktig ström! 1,6 A säkringen tar stryk och smälter av.

Rédigé:
Tittar jag i databald för liknade NTC-termistor Epcos inrush current limiters 80 Ω vid 25 °C, 1,6 A, 2,1 W, B25/100=3300.
Om Beta-formel används för beräkning av resistansen vid viss temperatur:
R=R0 x Exp(1/T2-1/T0), där Exp är för naturliga logaritmen, temperatur i Kelvin fås:

R vid T2 50 °C = 34 Ω (om normaldrift 0,26 A, då 0,26 x 0,26 x 34 = 2,3 W)
R vid T2 75 °C = 16,3 Ω (om normaldrift 0,26 A, då 0,26 x 0,26 x 16,3 = 1,1 W)
R vid T2 100 °C = 8,65 Ω (om normaldrift 0,26 A, då 0,26 x 0,26 x 8,65 = 0,6 W)

[Mindmapper]

Jag tittade på en ekvivalent till likriktardioden
IFSM non-repetitive peak forward current t = 10 ms half sinewave − 50 A

50A i stötström är du långt ifrån.

[MiaM]

1.6AT tål dessa 2-3A halvlång stund.

Förvånansvärt att de har NTC-motstånd i serie. Mitt intryck är att switchnätdelar verkar ofta bara braka på nätspänningen rakt av, kanske med ett LC-filter får agera minimal mjukstart.

NTC-motståndet gör ju hur som helst att startströmmen får försumbar inverkan från kondingens ESR och elnätets impedans.

[Haralt]

Original-likriktardioderna BYV96E var pajade(hade kortslutning) när jag övertog det icke-fungerande oscilloskopet i mars 2025, de har:
Vrrm= max 1000 V
Vr=1000 V
If=1,5 A
Ifsm=35 A

Så de hade bevisligen inte klarat av sin uppgift. Även säkring 230 V 1,6 A smälte av, var paj.

Nu bytte jag till något stryktåligare BYW56
Vrrm= max 1000 V
Vr=1000 V
Ifav=2 A
Ifsm=50 A

[Mindmapper]

Förmodligen inte stötströmmar vid start som tagit död på dioderna. Tror mera på att If på 1,5A var lite lågt. Normalt så borde ett If på 1,5A räcka. Var det så att oscilloskopet åldrats så att det låg lite högre i strömförbrukning än när det var nytt det. Samt att nätspänningen i området de bodde var lite hög. Isåfall skulle en säkring på 1,6AT göra att dioderna kunde få en nominell ström på över 1,5 A utan att säkringen löser. Begränsningen av stötströmmar gör att även om den nominella strömmen ligger högre än normalt kommer inte stötströmmarna att lösa en trög säkring.

Dioder som ligger nära eller lite över den nominella strömmen åldras fortare. En transient på nätet kommer då att driva dioderna till kortslutning någon gång. Skopet har fungerat länge med dessa dioder så dioderna du sätter in med If 2,0A kommer att lösa den problematiken.

Det behöver inte vara transienter på nätet som drivit dioderna till kortslutning. Kortslutning i switchtransistorerna skulle kanske också utlösa en så stor ökning av strömmen att dioderna kortslöts innan säkringen löser. Olyckliga omständigheter kanske, och flera faktorer som inverkat ogynsamt kan nog få dioderna att kortsluta. Det som talar mot teorin med switchtransistorerna tycker jag är om alla dioder kortslöt. Då är det nog nättransienter som är orsaken.

När du fått ordning på skopet skulle jag i varje fall mäta strömförbrukningen som skopet har. Strömmen bör ju inte ligga så nära 1,6A. Effektförbrukningen på typskyletn brukar ge vägledning. Ofta ligger man under den uppgivna effektförbrukningen som seriösa firmor uppgivit.

Edit: ändrade för till mot. Det som talar mot teorin med switchtransistorerna

[Haralt]

Tack mindmapper,
för funderingarna.

Jag tänkte jag skulle löda bort optokopplaren CNX35U och sätta dit en IC-sockel, så det enkelt går att byta IC-krets, om jag skulle behöva. Se bild på den IC-sockel jag har skaffat, ska tydligen vara industrikvalitet, förgylld också.
och bild på annan IC-sockel, med annan kontakt för benen. Jag har skaffat ersättare för CNX35U, nämligen 1 st CNY17-1 och 1 st CNY17-2.

Vilket IC-sockel är lämpligast, den jag har eller den andra på bilden? Hur många gånger kan man byta IC-krets, innan de är utslitna och får glappkontakt?

I ett forum i en tråd där handlande om PM3065, sa en person:
Hinweis: Mal auf der Rückseite unter den Deckel gucken, bevor die zwei
AA-Batterien für die Speicherung der Einstellungen auslaufen!

Finns det AA-batterier som behåller oscilloskopets inställningar? Jag har inte sett några sådana i oscilloskopet.

[MiaM]

Jag skulle INTE sätta optokopplaren i sockel. Om det blir oxid så kommer utspänningen skena och det finns risk att steka alla möjliga och omöjliga delar av oscilloskopet.

Det är antagligen inte helt lätt att räkna på dioder till likriktarbrygga som går direkt till glättningskonding utan t.ex. någon spole i serie som jämnar ut strömmen. Men om vi utgår från att 1,6A avser genomsnittström, d.v.s. den förlusteffekt dioden kan avge utan att överhettas.och kombinerar det med att bara hälften av dioderna leder i taget i bryggan, så bör de tåla 704W vid 220V (som väl var specen då skåpet var nytt). Jag bedömer det som osannolikt att de hade för klen spec för att klara kontinuerlig drift.

Något annat fel fick både dioder och säkring att gå sönder. Man kan förstås diskutera om dioderna bör tåla mer än säkringen, men det är nog rätt svårt att motivera det när man väger in tillverkningskostnad.

Dessutom så ifall dioderna inte är starkare än nödvändigt så utgör de ett extra skydd mot överbelastning. Om t.ex. det blir kortslutning i den stora effekttrissan, eller om den allmänt bara felaktigt styrs ut konstant, så kommer säkringen och/eller dioderna att gå sönder, och om dioderna går sönder först så ser de i sin tur till att ingen mer ström går genom trafon eftersom de trasiga dioderna kortsluter, varpå säkringen brinner. Om dioderna däremot vore starkare så skulle en högre ström gå genom trafon innan säkringen brinner, och åtminstone i teorin så finns det kanske risk att trafon tar skada? Halvlångsökt att trafon skulle skadas ifall dioderna hade varit starkare, men ändå.


P.S. allmänt skulle jag vilja säga att det är riktigt intressant att följa din reparation av oscilloskopet, men det är minimalt frustrerande att du inte verkar sugen på att följa rådet att antingen använda en spänningskälla på säg 20-30V ihop med glödlampa i serie (24V lastbilslampa, typ blinkers/bromsljus, för struntsumma på Biltema t.ex.) och mata in på oscilloskopets 230V-ingång. Med en lampa i serie som max släpper fram så mycket ström oscilloskopet är specat att dra så bör ingen komponent utveckla mer värme än den är specad för, och med detta inkopplat kan du framförallt mäta över vilken/vilka komponenter du har alldeles för lågt spänningsfall. T.ex. så ifall den stora effekttrissan är trasig så märker du direkt att den har nästan 0V över sin kraftsida även om den inte får någon styrsignal som får den att leda, osv.

Om du lyckas komma till tillståndet att du inte har kortslutning så kan du sen i princip tillfälligt löda in parallellt motstånd med lägre resistans från stora glättningen till switchkretsen så att den kan börja svänga trots klart lägre matningsspänning, för att få en uppfattning om ifall resten åtminstone har en chans att fungera. (Om du matar in 20-30V DC så bör du väl få nånstans mellan en tiondel och en femtedel av specad utspänning på alla utgångarna, lite beroende på hur mycket marginal nätdelen har i ordinarie drift i kombination med att belastningarna antagligen drar mindre ström vid lägre spänning osv). Dvs du kan testa att det inte verkar vara total kortis nånstans.

Den enormt stora fördelen med mitt förslag att mata med 20-30V är att du kan mäta hur mycket du vill med spänning inkopplad utan risk att få en stöt, och så länge du inte råkar komma åt två ben/signaler samtidigt med en probe så är det också ingen risk att du skadar något medan du mäter.

Primärswitchade nätdelar är ju annars riktigt läskiga att mäta på.