I princip tror jag du kommer undan med att montera en uppsättning sluttrissor för prov o försök o felsök... Dvs en övre och en undre.. .så spar du iaf några kronor om de ryker gång på gång...
För att justera tomgångsströmmen genom sluttrissorna mäter man spänningen över 'emitter' (source i detta fall tror jag) motståndet och räknar fram strömmen.... R30,31,32 resp 34,35,36.
Minns nu inte fullt ut, men vill minnas att man brukar ha ca 50-100mA genom dessa... Men dessa värden får man ta med en stor sked salt.... Var nog 15-20år sedan jag höll på med div förstärkar byggen...
(50mA per omgång sluttrissor verkar vettigt när man googlar lite)
Det är lite förenklat denna ström som avgör om ett slutsteg klassas som klass B, AB eller A. I klass A går det mycket bias ström konstant... Och trissorna stänger aldrig av helt... Blir mkt värme att elda bort,.men den sk övergångsdistortionen mellan positiv o negativ utsignal blir låg.... I klass B går i princip ingen bias ström genom utgångs paren... Men disten blir hemsk... O klass AB är medelvägen som de flesta analoga steg nyttjar. Här går det lite ström när man har svaga signaler ut, men trissorna stryper på respektive sida när signalen är på andra planhalvan, så att säga....
Trissorna på negativa sidan slutar leda när signalen är rejält positiv då de positiva trissorna släpper på ström... O vise versa... Varvid man slipper ifrån värmeutvecklingen som ett rent klass A steg genererar...
