Anders lagar en gammal dator (-relaterad pryl)

[anders_bzn]

Troligen inte. Man bytte huvud när de blev slitna. Man vi hade en diskussion igår om hur man han slipa upp kraschade huvuden.

[bqt]

De borde ju i princip aldrig bli slitna. De vidrör ju inget mekaniskt, och utsätts inte för någon stress som leder till utmattning vad jag kan tänka mig.
Men de byttes ju om man fick en krasch...

[Mizzarrogh]

Ibland verkar gamla huvuden falla sönder, men jag vet inte riktigt varför de kan göra det, eller varför bara vissa gör det.

[anders_bzn]

De borde ju i princip aldrig bli slitna. De vidrör ju inget mekaniskt, och utsätts inte för någon stress som leder till utmattning vad jag kan tänka mig.
Men de byttes ju om man fick en krasch...

Jo, det är nog det här jag menade.

[MiaM]

Vet inte hur det är med diskhuvuden, men för magnetbandhuvuden så finns det väl i princip två varianter, dels "vanliga" huvuden och dels glaskristallhuvuden (GX) som Akai körde med (vet inte om andra också gjorde det). De sistnämnda lär vara i det närmaste outslitliga. Typ ska man köpa ett halvbilligt kassettdäck så är Akai GX-däck värda att överväga, för de har nästan helt säkert inte slitna huvuden, och som bonus var Akai aldrig lika "cool" som t.ex. Pioneer, Yamaha osv och priserna är därför ofta rimliga.


Hur är det med huvuden på hårddiskar? Har de nån slags slityta för att tåla anliggningen som sker innan disken spunnit upp, eller är det på dessa äldre diskar alltid solenoider som ser till att huvudena inte sänks mot ytan förrän skivan snuttar ordentligt? Nyare diskar (där "nyare" är typ 10MB 5,25" fullhöjd MFM osv) låter väl huvudena ligga an hela tiden tror jag. Sidospår: Minns att det pratades om att parkera huvudena, men jag gjorde aldrig det och märkte aldrig problem med det på dessa gamla diskar.

[anders_bzn]

På dessa diskar laddas huvudena först efter att disken spunnit upp. På samma sätt dras huvudena tillbaks innan disken spinner ner. Huvudena måste av helt eftersom man kan byta diskpacken.

På MFM diskar så var det mycket tjat med att parkera huvudena. Det blev automatiskt ganska fort. Men i en sådan disk så har man ju inte någon luft som ska blåsa för att huvudena ska flyga.

[anders_bzn]

Jag fick tips av en kollega att det låg gammal "junk" i elektronikåtervinningen. Jag brukar att försöka att inte plocka så mycket där...

Jag kunde inte låta bli, kag fiskade upp 40st kort som jag plundrat på minne och EPROM. 40st D43256 SRAM och 15 x 27C512 / 25 x 27C256 / 1 x 27C010 EPROM blev det.

Badar EPROM i en skål med lite CRC label remover. Sendan kunde man lätt skrapa av ettiketterna med en brytbladskniv. Efter det ett bad med IPA.

IMG_3496.JPG

Sedan intern rengöring av EPROM.

IMG_3497.JPG

Testade alla minnen och kollade att alla EPROM var tomma innan jag sorterade in dem i fack. Ironiskt nog köpte jag nya 32K SRAM för mindre än en månad sedan som jag inte blivit färdig att använda ännu.

Tyvärr fick jag slut på rör för IC kretsar så jag fick sätta några i ESD skum. Är det någon som har tomma rör över så går det bra att sänka dem till mig!

[anders_bzn]

Var ute i lokalen och skruvade en massa. Mycket mekanik...

Monterade snyggbiten som jag hittade löst, fick dela en del men inte så mycket som jag först trodde.

IMG_3507.JPG

Monterade nästa lagade diskstation. Nu ska kablaget till diskarna på plats som nästa steg.

IMG_3506.JPG

Sen lyckades jag sära på CPU-lådan. Den är sjukt tung och stor, det är inte nyttigt att flytta i en bit på en person. Jag tog med nätdelen hem. Jag ska kolla över den först.

IMG_3509.JPG

Anledningen till vikten på CPU-lådan får sin förklaring när man lyfter på locket till nätdelen!

IMG_3510.JPG

[anders_bzn]

Inkråmet ut nätaggregatet. Två regulatorer för 5V @ 32A och ett -15V @ 10A samt igångsmodulen. Den sista har jag inte riktigt läst på om ännu.

Regulatorerna är sekundärswitchade. Man matar in ~25V AC som sedan likriktas och görs om antingen till 5V eller -15V. Denna metoden var vanlig när man började med switchade nätaggregat i datorer.

IMG_3512.JPG

Lastar 5V med 18A, mäter ripper ltill några millivolt AC. Båda H7441 regulatorerna fungerar, även H745 fungerar.

IMG_3524.JPG

Spännningen är lite låg i laständan. Spänningen är 5.0V när jag mäter på nätaggregatet, jag noterade att krokodilklämmorna blev varma så de står nog för en del av spänningsfallet.

IMG_3525.JPG

Jag räknade snabbt, verkningsgraden är ~70% i regulatormodulen H7441. Man förstår att fläktarna behövs. Jag körde alla moduler i några timmar med ungefär 2/3 av maxlast.

[MiaM]

har dessa crowbar som katastrofskydd?


Angående spänningsfall/värme: Inte helt säker men tror att det finns en viss risk att fjädring i kontaktdon mattas ut av värme. D.v.s. för att göra test med så hög ström så kan det nog vara värt att löda fast lasten direkt på lödsidan ifall du inte har exakt rätt stift/hylsor som passar kontaktdonet.

[anders_bzn]

De har crowbar.

Jag har rätt kontakt, men tyvärr sitter inte alla stiften i. Jag har fler som borde passa, men var? Det är 3+3 stift på 5V (H7441) och 1+1 stift på -15V (H745). Det blir 10A per stift i båda fallen, så att gå till 18A för test är lite mycket, men jag höll koll så att det inte blev varmt.

[HUGGBÄVERN]

(När vi lärde oss DataSAABs terminalsysten i mitten på 70-talet dök något liknande här switchat aggregat upp. Vi fick lära oss att när något gick fel, brann först alla halvledare, sedan passiva komponenter följt av alla kopparbanor. Hade man tur brann slutligen alla säkringar ... )

[anders_bzn]

Dessa ska ha överströmskydd. Jag tänker inte prova!

[MiaM]

(När vi lärde oss DataSAABs terminalsysten i mitten på 70-talet dök något liknande här switchat aggregat upp. Vi fick lära oss att när något gick fel, brann först alla halvledare, sedan passiva komponenter följt av alla kopparbanor. Hade man tur brann slutligen alla säkringar ... )

GOULD 40A 5V switchnätdel? Har några såna från Datasaab terminalkoncentratorgrej. Tyvärr flög en insekt in i en av dem varpå den dog, när jag körde tre i serie för en laboration för att hjälpstarta/snabbladda bilbatteri.

Anekdot apropå banor osv:
Har sett en antennförstärkare som åskan slagit ner i. Trots att det var någon/några millimeter glipa runt alla koaxkontakterna (vanlig TV-koax) så hade tryckvågen fått skalet att spricka vid skruvfästena och locket låg flera meter iväg från förstärkaren. Kretskortsbanorna var förstörda i nätdelen, men säkringen var hel. Förstärkardelen fungerade fantastiskt nog fortfarande men gav nog inte full förstärkning, men den satt i skärmburk.

Annan anekdot: Har en TV som åskan slagit ner i, till TV-antenn utan åskledare, och sen slog åskan från signaljord vid frontpanelen över till nätströmbrytarens lödanslutningar. Detta gjorde att primärsidan av switchnätdelen faktiskt överlevde, men däremot så hade alla kretskortsbanor inom en radie om ca 1dm från antennuttaget förångats och satt sig som kopparskimmer på insidan av bakstycket, och fler banor hade lossat från kretskortsmaterialet, och ett gäng likriktardioder på nätdelens sekundärsida gick antingen av åsksmällen eller vid provkörning senare. Fjärrkontrollmottagaren/styrkretsen var stendöd, dekodern för sjusegmentdisplay (oväntat nog separat krets) hade död matning in men man kunde backmata den på valfri segmentutgång och då drev den övriga segment korrekt . Tunern/MF-delarna var såklart kass. Minst en men jag tror flera TDA-kopie-kretsar i färgdekodern var skadade, och diverse blandade diskreta komponenter. Men med mycket möda och besvär fick jag igång den så att den kunde visa kompositvideo/RGB in. Dock verkade den ha drabbats av nåt isolationsfel som jag aldrig hittade, typ det blev överslag nånstans då och då och det vill man inte ha i nåt som är kopplat till en känslig signalkälla, så den hamnade i bra-att-ha-samlingarna. Lätt att vara efterklok men jag borde ha försökt köpa ett fungerande chassi & co från en likadan med slutkört bildrör på nån semester i Tyskland. Det är trots allt en del kultvärde med en Östtysk TV